MORGONDAGENS DAGSTIDNING – måndag 13 januari 2025

måndag 13 januari 2025

Annie Lööf avgår efter valfiasko

Valet 2022

publicerad 15 september 2022
– av Jan Sundstedt
Annie Lööf
Annie Lööf är kanske mest känd för sitt SD-motstånd.

Centerpartiets kontroversiella partiledare Annie Lööf meddelar att hon avgår från sin post. Detta efter att C gjort ett mycket svagt riksdagsval och Lööf fått hård kritik inifrån det egna partiet.

– Efter snart elva år som partiledare är det dags att lämna över stafettpinnen, säger Lööf och påpekar vidare att hon kommer att sitta kvar tills dess att en efterträdare har utsetts.

– Jag står med rak rygg. Jag är övertygad om att det finns flera krafter som säger ifrån när anständighetens gräns passeras. Jag har gjort min del, jag vet att vi är fler som inte kommer låta hatet vinna. Politiken är en väldigt tuff bransch, fortsätter hon.

Annie Lööf har efter valet fått en hel del kritik internt – delvis för att man fick ett mycket dåligt resultat (6,7 procent) – men också för sin retorik och sin valstrategi.

– Jag vaknar upp nu till ett parti som är något helt annat än vad jag försökt att få det till att vara, säger centerpartisten Helena Lundgren från Vindeln och kallar valresultatet för ett ”fiasko”.

– Är Centerpartiet ett liberalt storstadsparti som gärna jobbar på vänstersidan i svensk politik? Då är det inte längre ett parti för oss som vill jobba med landsbygdsfrågor, fortsätter hon.

– Hon har haft en väldigt stark och målande retorik, och många har nu förknippat henne med S-blocket. Ska vi lyckas med någonting annat krävs det nog en ny partiledare, säger Tomas Zander, ordförande för C i Borgholms kommun.

Till slut blev pressen och kritiken för hård och under torsdagseftermiddagen meddelade Annie Lööf att hon inte kommer att bli kvar som partiledare. På sociala medier får Lööf stöd från många politiker.

Stödet kommer bland annat från Miljöpartiets språkrör Märta Stenevi som ser C-ledaren som en viktig förkämpe mot det förmenta ”hatet”.

Centerpartiets politiska motståndare är inte fullt lika upprörda över Annie Lööf och dennes avgång utan påpekar att hon länge hetsat mot och smutskastat invandringskritiker och nationalister och förespråkat en närmast helt gränslös massinvandring till Sverige.

Många hoppas nu också att Centerpartiet ändrar kurs och lämnar sin tydligt svenskfientliga politik bakom sig, även om man inte är allt för hoppfulla i detta avseende.

Liberalerna kan uteslutas ur EU-grupp efter SD-samarbete

Valet 2022

publicerad 19 oktober 2022
– av Redaktionen
Renew Europe-ledaren Stéphane Séjourné och Karin Karlsbro (L).

Den vänsterliberala EU-gruppen Renew Europe tar inte lätt på att svenska Liberalerna har valt att samarbeta med Sverigedemokraterna. Därför kan EU-parlamentarikern Karin Karlsbro nu komma att kastas ut ur gruppen.

– Ett parti som är medlem i min grupp har skrivit på ett avtal som gör det möjligt för regeringen att regera med stöd från extremhögern, sa den franske politikern Stéphane Séjourné, som leder gruppen, under en pressträff på onsdagen.

Séjourné företräder det franska vänsterliberala partiet En Marche! och var tidigare rådgivare till Frankrikes nuvarande president Emmanuel Macron när denna var finansminister.

Han hävdar att han har viss ”förståelse” för att blockpolitiken i Sverige gjort regeringsbildningen ”speciell” – men att han ändå inte kan acceptera att L regerar med stöd av SD.

– Jag erkänner att de svenska liberalerna blockerade extremhögern från att komma in i regeringen. Men jag beklagar avtalet och riktningen det tar. Det finns alltid andra alternativ: från en proeuropeisk regering till nyval. En regering med extremhögern kan inte ha vår välsignelse, deklarerar Séjourné.

I praktiken innebär ett uteslutningsärende att Liberalernas EU-parlamentariker Karin Karlsbro kastas ut från Renew Europe, och detta kräver att minst två tredjedelar av gruppens 103 medlemmar röstar för en uteslutning.

Karlsbro hävdar själv i Svenska Dagbladet att hon ”har gruppens förtroende” – och detta eftersom hon varit mycket engagerad i frågor som rör hbtq, jämställdhet och rättsstaten.

– Jag känner mig trygg i att Liberalerna står trygga i värderingar om rättstatens principer och mänskliga rättigheter och jag känner ett stort stöd i gruppen där många tycker att jag är en trovärdig liberal, säger Karin Karlsbro.

Senare under dagen förväntas det bli klart om ett uteslutningsärende mot Karlsbro kommer att öppnas eller inte. Det kan också bli tal om andra ”straff” – exempelvis att hon inte får delta på alla Renew Europes aktiviteter och möten.

Oro för nedläggning av myndigheter

Valet 2022

publicerad 18 oktober 2022
– av Sofie Persson
Lena Ag, generaldirektör för Jämställdhetsmyndigheten i augusti 2022.

Den nya regeringen har tidigare uttryckt att vissa myndigheter bör läggas ner och trots att det ännu inte är klart vilka myndigheter som försvinner märks det redan nu en tydlig oro hos personalen.

Jag sticker inte under stolen med att det finns en oro bland medarbetare på myndigheten, säger Lena Ag, generaldirektör för Jämställdhetsmyndigheten.

Idag finns det 344 myndigheter under regeringen, en siffra som nästan halverats sedan millennieskiftet. Under valrörelsen har partierna som nu kommer att leda Sverige uttryckt att man vill stänga ner ytterligare myndigheter.

Moderaterna har uttryckt att man vill ha en generell minskning av myndigheter och Liberalerna menar att ”statliga nämnder med få ärenden bör omorganiseras”. Kristdemokraterna vill se en nedläggning av Jämställdhetsmyndigheten, Havs- och vattenmyndigheten, Vattenmyndigheterna på länsstyrelsenivå samt även Arbetsförmedlingen.

Sverigedemokraterna har i sin tur tryckt på för en nedläggning av Jämställdhetsmyndigheten, men också Diskrimineringsombudsmannen och Statens medieråd, enligt en enkät som Altinget gjorde i augusti i år. Även Delegationen mot segregation (Delmos) har varit ett samtalsämne, men den myndigheten har redan varit under avveckling sedan 2021 och kommer att stängas ner nu i december.

Nu vittnar medarbetare inom flera av de utpekade myndigheterna att det finns en stor oro för framtiden. Lena Ag, generaldirektör för Jämställdhetsmyndigheten, menar att det finns en stor oro för vad som kommer hända med myndigheten, speciellt med tanke på dess historia.

Jag sticker inte under stolen med att det finns en oro bland medarbetare på myndigheten. Med tanke på vår historia så är det klart att det finns en oro för vad som ska hända med verksamheten, säger Ag till Bonniertidningen DN.

Jämställdhetsmyndigheten skulle läggas ner redan 2018, efter att en riksdagsmajoritet beslutat om det. Däremot räddades myndigheten strax därefter av Januariavtalet.

I det så kallade Tidöavtalet, som den nya regeringen formade, står dock inte någonting om att myndigheter ska slopas, men i avtalet tog man däremot upp att man ska slopa enprocentsmål för internationella bistånd och istället ha en fast summa. I praktiken innebär det mindre pengar, vilket i sin tur också kan påverka anställda.

Självklart finns det en oro. Både vad gäller ens anställning men framför allt vad som ska hända med själva uppdraget vi har som myndighet. I slutändan är det människor som lever i fattigdom och förtryck som skulle drabbas, säger en anonym anställd till tidningen.

Utöver slopade myndigheter vill dock M, KD och SD införa en jaktmyndighet i syfte att avlasta polisen. Både KD och SD vill också införa en myndighet som ansvarar för alla välfärdsbetalningar, i syfte att motverka bidragsbrott. Inget av partierna har kommenterat DN:s artikel.

Ulf Kristersson: ”Sverige ska bli ett starkt Nato-land”

Valet 2022

publicerad 18 oktober 2022
– av Redaktionen
Ulf Kristersson är en mycket entusiastisk Nato-anhängare.

I sin regeringsförklaring lovar Sveriges blivande statsminister Ulf Kristersson (M) att den nya regeringen ska ”leda Sverige in i Nato” och ”systematiskt integreras i Natos olika strukturer”. Han lovar också att Sverige ska skicka ”kvalificerade vapensystem” till Ukraina.

Under statsminister Magdalena Andersson (S) tog Sverige steget och ansökte om medlemskap i den USA-ledda militäralliansen Nato. I sin regeringsförklaring deklarerar Ulf Kristersson att han tänker fullfölja agendan att gå med i den hårt kritiserade organisationen.

[Regeringen ska] leda Sverige in i Nato, etablera oss som ett starkt medlemsland, och rusta vårt försvar för en säkerhetspolitisk miljö som inte har varit så osäker sedan andra världskriget, konstaterar han.

Kristersson menar vidare att kriget i Ukraina ”lett till att EU och Nato under besvärliga omständigheter uppvisat enighet, solidaritet och beslutsamhet” och att detta är ”ett styrkebesked från de västliga demokratierna”.

– Utrikes- och säkerhetspolitiken måste i denna farligare tid omorienteras för att möta de hot som Sverige och Europa står inför. Rysslands anfallskrig, försvaret av Ukrainas frihet och suveränitet är de närmaste årens mest definierande utrikespolitiska uppgifter, hävdar Sveriges blivande statsminister.

Enligt Kristersson är det under mandatperioden av yttersta vikt att anslutningsprocessen till Nato fullföljs, att försvaret stärks och att Sverige ”lever upp till våra förpliktelser som medlem och att systematiskt integrera oss in i Natos olika strukturer”.

– Detta paradigmskifte för svensk försvars- och säkerhetspolitik kommer att vägleda regeringens arbete.

– Sverige kommer som medlem i Nato att bidra till hela alliansens säkerhet. Vi har unika förmågor att bidra med, på marken såväl som på och under vattnet och i luften, fortsätter han och menar att ”den breda enigheten i Nato-frågan är en styrka för Sverige”.

Vidare menar M-ledaren att ”det regelbaserade internationella systemet, respekten för FN-stadgan och skydd för mänskliga rättigheter är grundläggande för utrikespolitiken” och att Sverige aldrig kommer att ”acceptera att aggressiva stater kränker demokratiska länders frihet och självbestämmande”.

Han lovar också att Sverige kommer att fortsätta ”ge mesta möjliga stöd” till Ukraina – såväl politiskt som ekonomiskt och säkerhetsmässigt.

– Ett långsiktigt och sammanhållet program för såväl civil återuppbyggnad som militärt stöd utformas. Detta inkluderar överföring av mer kvalificerade vapensystem.

Kristersson deklarerar också bland annat att deltagande i terroristklassade organisationer ska förbjudas och garanterar att Sverige ska förbli ”en aktiv, engagerad, och pådrivande medlem i EU”.

Ulf Kristerssons regering har utsetts

Valet 2022

publicerad 18 oktober 2022
– av Redaktionen
Ulf Kristersson har presenterat sina ministrar.

Ulf Kristersson har presenterat sina ministrar i den kommande regeringen. Som väntat lägger Moderaterna beslag på de riktigt tunga ministerposterna medan Kristdemokraterna och Liberalerna får nöja sig med mindre prestigefyllda poster.

Att statsministerposten går till Ulf Kristersson blev klart igår och var någonting som de flesta räknade med på förhand. Även finansministerposten (Elisabeth Svantesson), justitieministerposten (Gunnar Strömmer), utrikesministerposten (Tobias Billström) och försvarsministerposten (Pål Jonson) går till Moderaterna.

Moderaterna får totalt 13 ministerposter – att jämföra med sex för Kristdemokraterna och fem för Liberalerna. Noterbart är bland annat att KD-ledaren Ebba Busch blir energi- och näringsminister samt vice statsminister och att Liberalernas partiledare Johan Persson blir arbetsmarknads- och integrationsminister.

Här är den fullständiga listan över Kristersson-regeringens ministrar:

Moderaterna
Statsminister: Ulf Kristersson (M)
EU-minister: Jessika Roswall (M)
Justitieminister: Gunnar Strömmer (M)
Migrationsminister: Maria Malmer Stenergard (M)
Utrikesminister: Tobias Billström (M)
Bistånds- och utrikeshandelsminister: Johan Forssell (M)
Försvarsminister: Pål Jonson (M)
Minister för civilt försvar: Carl-Oskar Bohlin (M)
Socialtjänstminister: Camilla Waltersson Grönvall (M)
Äldre- och socialförsäkringsminister: Anna Tenje (M)
Finansminister: Elisabeth Svantesson (M)
Finansmarknadsminister: Niklas Wykman (M)
Kulturminister: Parisa Liljestrand (M)

Kristdemokraterna
Socialminister: Jakob Forssmed (KD)
Sjukvårdsminister: Acko Ankarberg Johansson (KD)
Civilminister: Erik Slottner (KD)
Energi- och näringsminister samt vice statsminister: Ebba Busch (KD)
Landsbygdsminister: Peter Kullgren (KD)
Infrastruktur- och bostadsminister: Andreas Carlson (KD)

Liberalerna
Utbildningsminister: Mats Persson (L)
Skolminister: Lotta Edholm (L)
Klimat- och miljöminister: Romina Pourmokhtari (L)
Arbetsmarknads- och integrationsminister: Johan Pehrson (L)
Jämställdhetsminister och biträdande arbetsmarknadsminister: Paulina Brandberg (L)