Under den moderatledda regeringen fortsätter korruptionen i Sverige att öka och befinner sig idag på den lägsta nivån sedan mätningarna startade.
– Det är allvarligt för Sverige att den negativa trenden inte brutits, säger Ulrik Åshuvud, generalsekreterare på organisationen Transparency International.
Organisationen tar varje år fram ett korruptionsindex som rankar 180 länder och territorier enligt hur den offentliga sektorns korruptionsnivå uppfattas av experter, bedömare och affärsmän.
Den bygger på 13 oberoende oberoende datakällor och använder en skala från 0 till 100, där 0 är extremt korrupt och 100 innebär att det i princip inte finns någon korruption alls.
Det bör noteras att Norden och nästan hela Västvärlden ligger förhållandevis bra till enligt indexet – men att man ändå ser en tydligt negativ trend för svensk del.
”Ny lägstanivå”
Precis som förra året hamnar Sverige på plats 6, denna gång med 80 poäng – vilket är två färre poäng än förra året. Även om det är höga poäng jämfört med de flesta andra länder är det samtidigt det allra sämsta resultatet sedan mätningarna startade.
– Nu är vi nere på en ny lägstanivå, det har sjunkit med nio poäng sedan 2015 och det är en väldigt stor negativ förändring, konstaterar Ulrik Åshuvud i en intervju med statstelevisionen SVT.
Enligt indexet är Sverige också idag det näst mest korrupta landet i Norden – bara Island får sämre poäng. Samtidigt är Danmark det land i världen som upplevs som allra minst korrupt och får 90 poäng av 100 möjliga. Finland är tvåa med 88 poäng och Norge är på femte plats med 81.
Det finns flera faktorer som gör att korruptionen i Sverige bedöms fortsätta öka – men Åshuvud menar att den ökade organiserade brottsligheten, brister på insyn inom offentlig upphandling samt intressekonflikter och vänskapskorruption utgör de största problemen.
Infiltration och utpressning
Han pekar bland annat på att kriminella nätverk kan använda sig av otillåten påverkan, infiltration och utpressning för att påverka processer och beslutsfattande av olika slag.
– De beslut som fattas är kanske inte de rätta besluten. Man fattar annorlunda beslut eller undviker att fatta beslut för att man känner sig hotad, exemplifierar han.
En annan faktor som leder till korruption är att Sverige är ett ganska litet land, och att makthavare och företrädare för olika intressen ofta har en relation till varandra sedan tidigare – vilket innebär en risk att beslut fattas på felaktiga grunder.
– Man favoriserar andra, i rekryteringar att man tar in personer som inte har rätt bakgrund eller att man känner en person som man hellre vill jobba med. Så ska det inte gå till i offentlig sektor. Där ska det ju baseras på opartiskhet och meriter.