Annons:
Annons:

Irsa sökte sanningen om hälsan

Efter sin ovanliga resa genom världens medicinska traditioner hjälper hon nu andra med hälsoproblem med akupunkturen som bas. Möt en av Sveriges mest unika läkekonstnärinnor.

Publicerad 18 juli 2025 – av Redaktionen
Irsa behandlar en klient på sin mysiga mottagning i Stockholm.

Några år efter gymnasiet avsåg Irsa att ge sig i kast med journalistiken. Drivkraften var att söka och förmedla sanningen – något hon dock snabbt kom underfund med att hon var ganska ensam om på Södertörns högskola.

– Jag ville gräva och lägga näsan i blöt där den inte skulle vara, åtminstone enligt vad vi fick lära oss där, berättar Irsa.

Hon insåg att journalistiken som den såg ut inte var en miljö där hon skulle hitta något som var sant och äkta överhuvudtaget. Hon beslöt sig därför att hoppa av.

– Jag stod inte ut med skolan, det var förljuget rakt igenom, fortsätter hon.

Annons:

Den långa hälsoresan

Irsa fick samtidigt allt allvarligare hälsoproblem som hade fört henne in och ut på sjukhus sedan hon var barn. Anemi, kroniskt trötthetssyndrom, migrän och sköldkörtelproblem anhopade sig. 2009 var det så allvarligt att hon blev förlamad av smärta och sängliggande under ett helt år. Läkare efter läkare gjorde sina bedömningar men fann ingen lösning, tills hon en dag fick diagnosen fibromyalgi. Domen var att hon aldrig skulle kunna ha ett normalt liv igen, och Irsa förvisades till smärtstillande och antidepressiva läkemedel för att kunna härda ut.

Detta var dock inget som Irsa accepterade. Istället blev det en vändpunkt, där hon använde sitt journalistiska sinnelag till att börja forska ihärdigt om sin situation i ett försök att komma på fötter igen. Diagnosen hon själv inledningsvis ställde var att nervsystemet kollapsat och att detta kan ske bland annat på grund av förekomst av tungmetaller och toxiner i kroppen samt näringsbrist.

Metodiskt började hon rensa sin kropp, tillförde näringsämnen och kom sakta på fötter igen. Under resans gång märkte hon samtidigt att det inte räckte med rent fysiologisk rensning för att uppnå full hälsa utan att det även var helt nödvändigt att ta itu med emotionella låsningar för att bli helt frisk.

Inte bara blev Irsa frisk. Hennes överraskande förvandling väckte nyfikenhet och metoderna hon utvecklat efterfrågades i hennes närhet och hon började hjälpa andra på samma sätt.

Unik metodik

Med utgångspunkten i kinesisk medicin och akupunktur har hon idag dedikerat de senaste 13 åren till att fortsätta utveckla sin metodik och implementera det bästa även från västerländsk läkekonst - med influenser från hela världen i en unik syntes som tar hela människan i beaktande, inifrån och ut. Under en period studerade Irsa även traditionell sydamerikansk plantmedicin hos Shipibo-indianerna, ett exempel på ett inslag som lagt den breda grunden där näring och örter nyttjas som verktyg i läkeprocessen.

– Vi tror på att man bör bemöta, läka och sedan utveckla alla pusselbitar av sig själv för att kunna bli sitt bästa – och egentliga – jag, säger Irsa själv om den grundläggande filosofin.

Hennes behandlingar på kliniken i Stockholm är svåra att placera i ett specifikt fack, men följer samtidigt en mycket utarbetad metodik som varierar mellan en form av samtal och coachning till kostrådgivning och riktad akupunktur för att balansera allt från fysiska, emotionella, spirituella och även sexuella aspekter av människan. I sin enkelhet beskriver hon det som att metodiken framförallt är fokuserad på att spåra verkliga rotorsaker till disharmoni som uppstått hos oss kroppsligen och själsligen.

– Hälsa är olika pusselbitar, därför behöver man gå igenom alla delar för att uppnå varaktig läkning, förklarar Irsa.

– Om man ska koka ner allt i sin enkelhet handlar det om att bemöta och läka trauman – emotionella skador som i längden tar sig uttryck i våra organismer, sammanfattar hon.

Hon betonar även vikten av att läka ”det inre barnet” och frigöra stagnerade känslor och emotionella låsningar som ytterst utgör grunden till all sjukdom. För att komma åt dessa blockeringar används även ett antal kompletterande och helt avgörande verktyg som exempelvis de-armoreringsmassage, energirensning och shamanistiska verktyg så som rapé.

Irsa sitter vid sitt skrivbord med olika sorter av rapé i förgrunden. Rapé är ett kompletterande verktyg hon använder i behandlingen som härrör från sydamerikansk medicinsk tradition.

"Så obeskrivligt tacksam"

Patienter beskriver Irsa som typen som verkar ha sett allt, att hon är ”på riktigt”. En annan återkommande beskrivning av behandlingen är att de känner sig trygga i hennes breda kunskap och det faktum att hon inte ryggar för någonting.

– Irsa har hjälpt mig att släppa smärtor och trauman som ingen annan terapeut har kunnat göra. Hon är personlig, autentisk och hängiven till just dig så länge som det behövs. Det finns inte många helare på denna jord och ingen som Irsa, säger patienten Sari.

Metodiken beskrivs också som mjuk, varsam och medmänsklig.

– Efter alla år som jag snubblat omkring och sökt efter svar eller försökt förstå men slagit knut efter knut på mig själv. Så kommer Irsa. Envis, bestämd och oerhört kärleksfull när hon lotsar sig fram genom djungeln av känslor inuti mig. För första gången är jag helt trygg i att kapitulera, motiverad att på riktigt börja leva, berättar patienten Hanna.

Efter att ha prövat hennes behandling är det lätt att känna igen sig i den beskrivning andra som fått hjälp förmedlat.

– Mötet med Irsa har förändrat mitt liv totalt till det bättre. Hon är så varm och omtänksam och hennes kunskap är helt fantastisk. Äntligen fick jag svar, klarhet och underbar hjälp med de hälsoproblem jag haft så länge men aldrig fått hjälp med på annat håll, säger patienten Karolina.

– Äntligen kan jag känna ett hopp igen och att orken och energin kan återvända igen. Jag är så oerhört, obeskrivligt tacksam för Irsas fina hjälp, tillägger hon.

 


Så bokar du en tid

Om du vill ta del av Irsas behandling börjar du med att välja "Första samtalet" - titta här för att se vilka tider som finns. Du kan också boka en telefontid för en första konsultation.

På hennes hemsida Evolveme.se kan du även ta del av Irsas noggrant utvalda hälsoprodukter av särskilda tillskott, anpassade vitaminer och enzymer som är garanterat framställda av högsta kvalitet.

Annons:

Kroppen rycker till när du somnar – ny studie undersöker kopplingen till oro

Publicerad Igår 08:16 – av Emil Fjellstedt
Studien visar samband mellan återkommande insomningsfenomen och sämre sömn, inte vad som orsakar vad. Genrebild.

Det rycker till i kroppen precis när du håller på att somna, och för de flesta är det harmlöst. En ny studie visar att de som drabbas ofta också beskriver sämre sömn och mer oro, men den kan inte säga vad som orsakar vad.

Insomningsryckningar, på engelska sleep starts, är plötsliga ryck, fallkänslor eller korta uppvaknanden i gränslandet mellan vaka och sömn. Mellan 60 och 70 procent upplever dem då och då, och omkring tio procent får dem dagligen, skriver forskarna bakom studien i PLOS Mental Health.

Fenomenet är mer än ett muskelryck. Deltagarna beskrev också fallkänslor, drömlika upplevelser, stickningar och hjärtklappning, ofta tillsammans med känslor av larm, förvirring och ångest.

Sämre sömn och mer ångest

Forskarna, med Tanja Grünberger som förstaförfattare, rekryterade 194 vuxna i Österrike och Tyskland till en anonym webbenkät. Personer med vissa sömnrörelsestörningar och neurologiska sjukdomar uteslöts.

Annons:

Gruppen med ryckningar bestod av 96 personer som minst en gång i veckan uppgav abrupta uppvaknanden vid insomning plus minst ett tilläggssymptom. Jämförelsegruppen var 98. Allt bygger på självrapportering, och ryckningarna gick inte att skilja från närliggande insomningsfenomen.

Ryckningsgruppen rapporterade sämre sömnkvalitet, mer insomningsbesvär, starkare ogynnsamma föreställningar om sömn samt fler symptom på ångest och depression.

När forskarna vägde in faktorerna samtidigt var det sämre sömn, föreställningarna om sömn och ångest som hängde ihop med hur ofta ryckningarna kom. Depression gjorde det inte. Tvärsnittsdata kan inte visa orsakssamband, understryker forskarna.

— Det vi tyckte var mest intressant var hur nära insomningsryckningarna hänger ihop med hur människor tänker och känner kring sömn, säger Tanja Grünberger i ett pressmeddelande.

Muskelryck var vanligast, och många beskrev också fallkänsla och alarmkänsla. Drygt hälften i ryckningsgruppen uppgav att det tog längre tid att somna. Känslomässig stress angavs ge fler ryckningar, sömnbrist mindre entydigt.

Harmlöst för de flesta

De flesta i ryckningsgruppen uppgav att de somnade om snabbt efter en ryckning, men många vaknade ibland upp helt och fick svårt att somna om.

— För de flesta är insomningsryckningar en harmlös del av insomnandet. För en undergrupp hänger de dock ihop med obehag och längre tid att somna, säger medförfattaren Manuel Schabus.

Om insatser som dämpar uppvarvning och sömnrelaterad oro kan hjälpa mot besvärande ryckningar har ännu inte testats, framhåller han.

Grünberger betonar att resultaten behöver bekräftas med validerade mätinstrument och objektiva sömnregistreringar.

Högt BMI säger inte hela sanningen om hälsan

Publicerad 19 november 2026 – av Redaktionen
Närbild av en kvinna som håller ett måttband runt midjan.
Midjemått och organfunktion kompletterar BMI i den nya bedömningen av obesitas. Illustrationsbild; personen deltog inte i studien.

BMI ensamt missar både överskottsfett och risk, visar en studie av 844 108 vuxna. Midjemått och organfunktion pekar bättre ut vilka som löper förhöjd dödsrisk, och vilka som inte gör det.

BMI används för att bedöma om en vuxen har undervikt, normalvikt, övervikt eller fetma utifrån vikten i förhållande till längden. Måttet räknas fram genom att vikten i kilo delas med längden i meter gånger längden i meter. Siffran är alltså en uträkning, inte en mätning av hur mycket fett kroppen bär eller hur den faktiskt mår.

BMI avslöjar varken var fettet sitter eller om kroppen redan har börjat ta skada. En kommission i The Lancet Diabetes & Endocrinology föreslog därför 2025 ett nytt sätt att avgöra vem som har obesitas, alltså fetma.

När forskare vid King's College London, Huazhong-universitetet i Kina och Pennington Biomedical i USA prövade förslaget på hälsodata från vuxna i Kina, Storbritannien, USA och Spanien visade det sig att BMI ensamt slog fel åt båda hållen. Det missade obesitas hos upp till 8,6 procent av deltagarna och pekade felaktigt ut upp till 3,1 procent, enligt studien som nu har publicerats i Nature.

Annons:

Det nya sättet bygger på två steg. Först mäts midjan, och midjemåttet jämförs också med kroppslängden. På så vis går det att se om vikten verkligen består av för mycket fett, särskilt runt magen. BMI finns kvar men får sällskap av måttbandet.

I nästa steg delas gruppen upp. Vid klinisk obesitas har fettet redan börjat påverka kroppen, till exempel genom högt blodtryck, sömnapné eller slitna knän, eller gjort vardagen svårare. Vid preklinisk obesitas är risken förhöjd, men kroppen fungerar ännu som den ska.

Dödsrisken skiljer grupperna åt

Dödligheten kunde bara jämföras i Kina, Storbritannien och Spanien, eftersom deltagarna i USA inte hade följts tillräckligt länge.

Personer som hade ett BMI över gränsen för obesitas men inte uppfyllde kraven på midjemått hade ingen förhöjd dödlighet jämfört med personer utan övervikt eller obesitas. Den som hade för mycket fett enligt den nya definitionen löpte däremot högre dödsrisk, även när BMI bara visade övervikt.

Störst var skillnaden vid klinisk obesitas. Jämfört med personer som varken hade obesitas enligt den nya definitionen eller några organproblem var dödligheten klart högre, medan ökningen var måttlig vid preklinisk obesitas. Jämförelsen gäller grupper, inte hur stor risken är i absoluta tal.

De flesta med preklinisk obesitas blev inte sjukare. Forskarna skattar att 77 till 91 procent av dem i Kina, Storbritannien och Spanien inte utvecklade klinisk obesitas på tio år. I USA följdes deltagarna bara i fyra år.

Alla som har för mycket fett och samtidigt exempelvis högt blodtryck har inte fått besvären av vikten. Forskarna räknade därför bort den del av organproblemen som också finns hos personer utan obesitas. Uträkningen ger en bild av hela gruppen men kan inte avgöra vad som orsakat besvären hos en enskild person.

Studien bygger på redan insamlade hälsodata och visar samband, inte att den nya bedömningen räddar liv.

— Enbart BMI kan inte säga oss om någon redan är sjuk eller riskerar att bli det, eller vilken vård personen behöver, säger Francesco Rubino, professor i metabol och bariatrisk kirurgi vid King's College London och studiens seniorförfattare, i ett pressmeddelande.

Studie: Över hälften av tonåringarnas energi kom från ultraprocessad mat

Publicerad 18 november 2026 – av Emil Fjellstedt
En person äter pommes frites ur en röd kartong.
Andelen energi från ultraprocessad mat sjönk i samtliga åldersgrupper när forskarna använde en snävare definition. Genrebild.

Ultraprocessad mat stod för 52 procent av energiintaget bland de 11–17-åringar som deltog i Livsmedelsverkets matvaneundersökning Riksmaten 2016–2017, visar en studie från Göteborgs universitet. Med en striktare klassning låg gruppsnitten för vuxna, ungdomar och småbarn mellan 23 och 29 procent.

Studien publicerades i Nutrition Journal och bygger på tre olika omgångar av Riksmaten. Med forskarnas huvudklassning kom vuxna upp i 45 procent och småbarn i 46 procent av energiintaget.

Undersökningarna gjordes vid olika tillfällen: vuxna åt och rapporterade 2010–2011, ungdomarna 2016–2017 och småbarnen 2021–2024. Siffrorna visar alltså ingen utveckling över tid och säger inte vad svenskar äter i dag.

Att svaret varierar så mycket beror på var gränsen dras. Klassningssystemet Nova räknar mat med tillsatser eller viss industritillverkning som ultraprocessad, oavsett näringsinnehåll. Läsk, chark och flingor hamnar där, men också vissa industribakade fullkornsbröd. I den striktare klassningen räknades oklara livsmedel bort, och då föll till exempel bröd och sammansatta rätter till stor del ur kategorin.

Annons:

Med huvudklassningen var bröd den största källan till ultraprocessade kalorier hos vuxna och småbarn. Bland ungdomarna låg mackor, pizza och liknande främst, med 8,2 procent av hela energiintaget.

Mer socker och mindre fullkorn

Vuxna och ungdomar som fick en stor del av energin från ultraprocessad mat hade samtidigt en mindre näringsriktig kost. Studien jämför kosten vid ett och samma tillfälle och visar därmed samband, inte orsak. Torsten Sällström, dietist och doktorand vid Göteborgs universitet, pekar på sockret och fullkornet:

— Vi såg att de som fick en större del av sin energi från ultraprocessad mat också hade en kost med betydligt mer tillsatt socker, men mindre fibrer och fullkorn, säger Torsten Sällström.

Hos småbarnen gick mönstret delvis åt andra hållet. De som åt mer ultraprocessad mat fick i sig mer järn och E-vitamin. En möjlig förklaring, enligt universitetet, är att järnberikade färdigprodukter som välling och gröt klassas som ultraprocessade.

— Det skulle vara olyckligt om föräldrar väljer bort berikad gröt och välling av rädsla för att de kallas för ultraprocessade, säger Emma Patterson, nutritionist på Livsmedelsverket.

Studie: Så mycket fullkorn gav störst effekt

Publicerad 18 november 2026 – av Jan Sundstedt
En skiva fullkornsrågbröd bredvid en frötäckt limpa på en träyta.
Fullkornsrågbröd är ett sätt att få i sig fullkorn. Hur mycket fullkorn en skiva ger beror på brödets innehåll och skivans vikt.

Hur mycket fullkorn man äter spelar roll för om det syns i blodprover och på midjemåttet. En internationell forskargrupp har vägt samman ett stort antal kostförsök och hittat den nivå där kroppens riskmarkörer för hjärt-kärlsjukdom förbättrades mest.

Forskargruppen leddes av Helda Tutunchi vid Tabriz University of Medical Sciences i Iran. Metaanalysen, som publicerades i European Heart Journal, sammanför 87 lottade kostförsök från flera länder, bland annat i Asien, Europa, Nordamerika och Brasilien.

I försöken fick en grupp äta fullkorn medan en kontrollgrupp åt sin vanliga kost eller mat med mindre fullkorn. Eftersom försöken gav olika mängder kunde forskarna jämföra skillnaderna i intag och se vid vilka nivåer bland annat blodfetter och midjemått förändrades mest.

För de flesta måtten syntes den största förbättringen vid 60–100 gram fullkorn om dagen, räknat i torrvikt. Det handlar alltså om mängden fullkorn i maten, inte om vad den färdiga gröten eller pastan väger. Spannet är ingen exakt fastställd idealdos, utan den nivå där nyttan var störst för flertalet mått.

Annons:

Effekterna var små. För varje 48 gram mer fullkorn per dag var midjemåttet i genomsnitt 0,22 centimeter mindre. Kolesterol, vikt och blodtryck rörde sig åt samma håll i liknande blygsam takt.

Försöken mätte riskmarkörer i blodet och på kroppen, inte hjärtinfarkter. Vid riktigt höga intag finns dessutom för lite data för att säga exakt var nyttan planar ut.

Livsmedelsverket rekommenderar minst 90 gram fullkorn om dagen, gärna mer. Myndighetens exempel på en sådan dag är en portion havregrynsgröt, en portion fullkornspasta och en skiva nyckelhålsmärkt mjukt bröd.