Annons:

Irsa sökte sanningen om hälsan

Efter sin ovanliga resa genom världens medicinska traditioner hjälper hon nu andra med hälsoproblem med akupunkturen som bas. Möt en av Sveriges mest unika läkekonstnärinnor.

Publicerad juli 18, 2025 – av Redaktionen
Irsa behandlar en klient på sin mysiga mottagning i Stockholm.

Några år efter gymnasiet avsåg Irsa att ge sig i kast med journalistiken. Drivkraften var att söka och förmedla sanningen – något hon dock snabbt kom underfund med att hon var ganska ensam om på Södertörns högskola.

– Jag ville gräva och lägga näsan i blöt där den inte skulle vara, åtminstone enligt vad vi fick lära oss där, berättar Irsa.

Hon insåg att journalistiken som den såg ut inte var en miljö där hon skulle hitta något som var sant och äkta överhuvudtaget. Hon beslöt sig därför att hoppa av.

– Jag stod inte ut med skolan, det var förljuget rakt igenom, fortsätter hon.

Annons:

Den långa hälsoresan

Irsa fick samtidigt allt allvarligare hälsoproblem som hade fört henne in och ut på sjukhus sedan hon var barn. Anemi, kroniskt trötthetssyndrom, migrän och sköldkörtelproblem anhopade sig. 2009 var det så allvarligt att hon blev förlamad av smärta och sängliggande under ett helt år. Läkare efter läkare gjorde sina bedömningar men fann ingen lösning, tills hon en dag fick diagnosen fibromyalgi. Domen var att hon aldrig skulle kunna ha ett normalt liv igen, och Irsa förvisades till smärtstillande och antidepressiva läkemedel för att kunna härda ut.

Detta var dock inget som Irsa accepterade. Istället blev det en vändpunkt, där hon använde sitt journalistiska sinnelag till att börja forska ihärdigt om sin situation i ett försök att komma på fötter igen. Diagnosen hon själv inledningsvis ställde var att nervsystemet kollapsat och att detta kan ske bland annat på grund av förekomst av tungmetaller och toxiner i kroppen samt näringsbrist.

Metodiskt började hon rensa sin kropp, tillförde näringsämnen och kom sakta på fötter igen. Under resans gång märkte hon samtidigt att det inte räckte med rent fysiologisk rensning för att uppnå full hälsa utan att det även var helt nödvändigt att ta itu med emotionella låsningar för att bli helt frisk.

Inte bara blev Irsa frisk. Hennes överraskande förvandling väckte nyfikenhet och metoderna hon utvecklat efterfrågades i hennes närhet och hon började hjälpa andra på samma sätt.

Unik metodik

Med utgångspunkten i kinesisk medicin och akupunktur har hon idag dedikerat de senaste 13 åren till att fortsätta utveckla sin metodik och implementera det bästa även från västerländsk läkekonst - med influenser från hela världen i en unik syntes som tar hela människan i beaktande, inifrån och ut. Under en period studerade Irsa även traditionell sydamerikansk plantmedicin hos Shipibo-indianerna, ett exempel på ett inslag som lagt den breda grunden där näring och örter nyttjas som verktyg i läkeprocessen.

– Vi tror på att man bör bemöta, läka och sedan utveckla alla pusselbitar av sig själv för att kunna bli sitt bästa – och egentliga – jag, säger Irsa själv om den grundläggande filosofin.

Hennes behandlingar på kliniken i Stockholm är svåra att placera i ett specifikt fack, men följer samtidigt en mycket utarbetad metodik som varierar mellan en form av samtal och coachning till kostrådgivning och riktad akupunktur för att balansera allt från fysiska, emotionella, spirituella och även sexuella aspekter av människan. I sin enkelhet beskriver hon det som att metodiken framförallt är fokuserad på att spåra verkliga rotorsaker till disharmoni som uppstått hos oss kroppsligen och själsligen.

– Hälsa är olika pusselbitar, därför behöver man gå igenom alla delar för att uppnå varaktig läkning, förklarar Irsa.

– Om man ska koka ner allt i sin enkelhet handlar det om att bemöta och läka trauman – emotionella skador som i längden tar sig uttryck i våra organismer, sammanfattar hon.

Hon betonar även vikten av att läka ”det inre barnet” och frigöra stagnerade känslor och emotionella låsningar som ytterst utgör grunden till all sjukdom. För att komma åt dessa blockeringar används även ett antal kompletterande och helt avgörande verktyg som exempelvis de-armoreringsmassage, energirensning och shamanistiska verktyg så som rapé.

Irsa sitter vid sitt skrivbord med olika sorter av rapé i förgrunden. Rapé är ett kompletterande verktyg hon använder i behandlingen som härrör från sydamerikansk medicinsk tradition.

"Så obeskrivligt tacksam"

Patienter beskriver Irsa som typen som verkar ha sett allt, att hon är ”på riktigt”. En annan återkommande beskrivning av behandlingen är att de känner sig trygga i hennes breda kunskap och det faktum att hon inte ryggar för någonting.

– Irsa har hjälpt mig att släppa smärtor och trauman som ingen annan terapeut har kunnat göra. Hon är personlig, autentisk och hängiven till just dig så länge som det behövs. Det finns inte många helare på denna jord och ingen som Irsa, säger patienten Sari.

Metodiken beskrivs också som mjuk, varsam och medmänsklig.

– Efter alla år som jag snubblat omkring och sökt efter svar eller försökt förstå men slagit knut efter knut på mig själv. Så kommer Irsa. Envis, bestämd och oerhört kärleksfull när hon lotsar sig fram genom djungeln av känslor inuti mig. För första gången är jag helt trygg i att kapitulera, motiverad att på riktigt börja leva, berättar patienten Hanna.

Efter att ha prövat hennes behandling är det lätt att känna igen sig i den beskrivning andra som fått hjälp förmedlat.

– Mötet med Irsa har förändrat mitt liv totalt till det bättre. Hon är så varm och omtänksam och hennes kunskap är helt fantastisk. Äntligen fick jag svar, klarhet och underbar hjälp med de hälsoproblem jag haft så länge men aldrig fått hjälp med på annat håll, säger patienten Karolina.

– Äntligen kan jag känna ett hopp igen och att orken och energin kan återvända igen. Jag är så oerhört, obeskrivligt tacksam för Irsas fina hjälp, tillägger hon.

 


Så bokar du en tid

Om du vill ta del av Irsas behandling börjar du med att välja "Första samtalet" - titta här för att se vilka tider som finns. Du kan också boka en telefontid för en första konsultation.

På hennes hemsida Evolveme.se kan du även ta del av Irsas noggrant utvalda hälsoprodukter av särskilda tillskott, anpassade vitaminer och enzymer som är garanterat framställda av högsta kvalitet.

Annons:

Hur du sitter kan påverka mer än ryggen

Publicerad Idag 08:29 – av Markus Andersson
En man i vit skjorta sitter hopsjunken i en kontorsstol med överkroppen framåtlutad och armarna vilande på skrivbordet framfö

Forskare vid McGill University i Kanada har undersökt hur sittställningen påverkar känslor och risktagande. De som satt upprätt tog större risker än de som satt hopsjunkna.

Forskarna, som redovisar studien i tidskriften British Journal of Psychology, rekryterade nästan 200 personer ur universitetets krets. Deltagarna fick veta att de skulle testa en mobilapp på surfplatta, men forskarna undersökte i själva verket hur sittställningen påverkade dem.

Hos en grupp stod plattan på ett ställ på ett justerbart bord, vilket drog upp ryggen. Hos en annan låg den platt på ett lägre skrivbord, och deltagarna kröp ihop över skärmen. Ingen sade åt dem hur de skulle sitta, och i intervjuer efteråt uppgav de flesta att de inte förstått att hållningen styrts. Nackvinkeln mättes med videoprogram.

Ballongen som sprack

Uppgiften var ett riskspel med en virtuell ballong. Varje pumpning gjorde ballongen större och ökade den möjliga belöningen. Sprack ballongen gick belöningen för den omgången förlorad.

Varje ny pumpning blev alltså en avvägning mellan en större vinst och risken att förlora det som redan byggts upp. I just den avvägningen skilde sig grupperna: den upprätta gruppen tog större risker i spelet och tenderade att få större belöning.

Forskarna läser det inte som slarv. Seniorförfattaren Jorge Armony, professor i psykiatri och psykologi, tolkar resultatet så här:

— Det tyder på att de inte agerade mer impulsivt utan i stället tog effektivare risker, förklarar Armony.

I enkäten efteråt uppgav den upprätta gruppen dessutom statistiskt signifikant mer stolthet. Enligt studiens sammanfattning höll sig resultaten även när man tog hänsyn till deltagarnas obehag och medvetenhet om manipulationen.

Att deltagarna inte fick veta vad som undersöktes var avsiktligt, så att vetskapen inte skulle styra hur de betedde sig.

Skillnaderna var små och försöket gjordes i ett laboratorium, skriver universitetet. Resultaten visar inte att en rak rygg ger bättre beslut i vardagen, och Armony betonar att hållningen knappast förändrar ett liv. Enligt honom väcker studien i stället frågan om vardagsmiljöer, som arbetsplatsens utformning, kan påverka humör och beteende även utanför labbet.

När vardagen behöver en strandkant

Publicerad oktober 16, 2026 – av Redaktionen
Kvinna sedd bakifrån sitter på sanden framför en brytande havsvåg.
En kort promenad vid vatten kan ge bättre självrapporterat välbefinnande, men det är inte samma sak som behandling av psykisk ohälsa. Genrebild.

En bänk vid ån, en runda längs stranden eller några minuter med utsikt över sjön på väg hem. Korta pauser vid vattnet kan ge välbefinnandet ett lyft, och ingen behöver prestera något för att prova.

Blå miljöer kallas de platser där vattnet tar stor plats: hav, sjöar, åar och floder. Intresset för dem som en plats för återhämtning har vuxit, både i forskningen och bland organisationer som använder vattnet i sin verksamhet.

Många söker sig dit när de behöver rensa tankarna. Ytan står sällan helt still, ljudet av vågor eller strömmande vatten fyller ut tystnaden och blicken kan vandra långt utan att fastna på något som kräver svar. Man behöver inte gå fort eller långt, och det går lika bra att bara sitta en stund.

Strandrundan slog stadsrundan

Frågan är om det är vattnet som gör skillnad, eller om vilken promenad som helst hade gett samma lyft. Spanska forskare prövade just det när de lät 59 friska kontorsanställda gå 20 minuter längs stranden, 20 minuter bland gatorna intill eller vila lika länge i ett rum.

Direkt efter strandpromenaderna rapporterade deltagarna bättre välbefinnande och humör än efter både stadsrundan och vilan. Blodtryck och hjärtrytm visade däremot ingen fördel för havet, och studien säger inget om någon behandlingsdos eller effekt på lång sikt.

Segling och surfing som komplement

Vattnet används också i mer organiserad form, där segling och surfing blir en del av ett återhämtningsprogram. Ett exempel är Waves of Recovery, som grundades 2022 och verkar i Kalifornien i samarbete med behandlingsverksamheter.

Organisationen beskriver program som kombinerar surfing med professionellt samtalsstöd och kamratstöd för människor som återhämtar sig från beroende eller psykisk ohälsa.

Hur mycket vattnet i sig betyder är svårare att säga. I en randomiserad amerikansk studie fick 96 aktiva militärer med diagnostiserad depression gå antingen ett sex veckor långt surfprogram eller ett lika långt vandringsprogram. Symptomen minskade i båda grupperna, och de flesta gick samtidigt i vanlig behandling.

Studien jämförde alltså två aktivitetsprogram, inte surfing mot ingen insats alls. Varje program rymde dessutom mycket mer än själva miljön, och studien var inte upplagd för att visa hur stor del av förbättringen som berodde på just vattnet.

Forskningen om vattenbaserade insatser är fortfarande begränsad, och det behövs bättre studier för att skilja miljön från aktiviteten och stödet runt omkring.

Varför vattnet har hamnat efter har geografen Catherine Kelly en förklaring till. Hon ger råd kring statliga initiativ om blå miljöer i Storbritannien och tar social förskrivning som exempel, alltså när människor får aktiviteter som naturvistelser på ordination i stället för, eller vid sidan av, mer traditionell behandling.

— Forskningen börjar först nu få finansiering, eftersom alla var fokuserade på grönområden i åratal. Om du är beslutsfattare och försöker finansiera social förskrivning, till exempel, är det mycket säkrare att skicka människor till en terapeutisk insats i en skog, en trädgård, en park eller en nationalpark än att skicka ut dem i vattnet, säger Catherine Kelly till The Guardian.

Du behöver inte bada

Den som vill prova behöver alltså varken våtdräkt eller doppa en tå. Anna María Pálsdóttir, universitetslektor vid SLU som forskar om hälsofrämjande utomhusmiljöer, har ett enkelt råd.

— Hitta en plats där du kan titta ut över vattnet, oavsett om det är en sjö eller strand. Där du känner dig trygg, där du kan slappna av och sitta bekvämt. Och låt bara tankarna och blicken vandra, säger hon till MåBra.

Det kan vara bryggan i grannskapet, en parkbänk vid ån eller en runda längs stranden. Gå om det känns bra, sitt om det passar bättre. Ta med en termos kaffe eller ingenting alls, och låt det vara okej om tankarna drar iväg till inköpslistan.

Grönare bostadsmiljö kopplas till friskare hjärna

Publicerad oktober 15, 2026 – av Redaktionen

Äldre stockholmare med mycket grönska runt bostaden drabbades mer sällan av demens. Tydligast var sambandet för växtligheten inom 100 meter från hemmet.

Forskare vid Stockholms universitet och Karolinska institutet har undersökt hur grönskan runt hemmet hänger ihop med demensrisken hos 2 993 äldre på Kungsholmen i Stockholm.

Deltagarna var 60 år eller äldre och utan demens vid starten och följdes i upp till 16 år. Under den tiden fick 477 av dem en demensdiagnos, visar studien i tidskriften Alzheimer's & Dementia.

Grönskan mättes med satellitbilder inom 100, 250 och 500 meter från bostäderna. Forskarna tog hänsyn till ålder, utbildning, socioekonomi, levnadsvanor, luftföroreningar, trafikbuller och närhet till vatten.

Ett standardiserat steg uppåt i grönska inom 100 meter, motsvarande den vanliga spridningen mellan deltagarna, hörde ihop med ungefär 20 procent lägre relativ risk att få demens. Vid större avstånd blev sambandet svagare.

— Det pekar på att den omedelbara miljön precis runt bostaden är viktig i arbetet med att skapa goda förutsättningar för hjärnhälsa och hälsosamt åldrande, säger Cecilia Stenfors, docent i psykologi och forskningsledare vid Stockholms universitet, i ett pressmeddelande.

Hjärnhälsa i stadsplaneringen

Forskarna menar att resultaten ger stöd för att bevara och förbättra grönskan närmast bostäderna. Enligt universitetets pressmeddelande kan träd, bostadsgårdar, parker och vegetation längs gator ge nytta även när större naturområden är svåra att nå.

Studien är en observationsstudie och visar inte att grönskan orsakar den lägre risken. Deltagarna kommer från ett relativt välbärgat område i Stockholm, så resultaten gäller inte nödvändigtvis andra miljöer.

— Hjärnhälsa behöver finnas med när vi planerar och utvecklar våra städer och bostadsmiljöer. Bostadsnära grönska kan vara en gemensam resurs för folkhälsa, klimatanpassning och biologisk mångfald. Det handlar både om att värna befintlig vegetation och om att skapa gröna miljöer som är tillgängliga och användbara för människor med olika förutsättningar, säger Stenfors.

Sardisk by kan vara en ny blå zon

Publicerad oktober 14, 2026 – av Markus Andersson
Panoramavy över Bolotanas täta bebyggelse med röda tak, omgiven av sluttningar och öppet landskap på Sardinien.
Bolotana på Sardinien är kandidat till en ny blå zon. Forskarna vill följa ortens ovanligt höga överlevnad bland äldre kvinnor under längre tid. Arkivbild.

Kvinnorna i bergsbyn Bolotana på Sardinien beräknas ha en ovanligt stor chans att nå hundra år. Forskare lyfter nu byn som kandidat till en ny blå zon.

Så kallade blå zoner är områden där människor lever märkbart längre än omgivningen, som Okinawa i Japan, Nicoya i Costa Rica och Barbagia på Sardinien. Kost, vardagsmotion och starka sociala band brukar lyftas fram som möjliga förklaringar.

Nu pekar en studie i tidskriften Frontiers in Aging ut Bolotana, en bergskommun med drygt 2 200 invånare omkring elva mil från den ursprungliga sardiska zonen. Bakom studien står en internationell forskargrupp där University of Illinois Chicago är ett av lärosätena. Utifrån dödligheten i byn under studieperioden beräknar forskarna att sannolikheten för en 70-årig kvinna att nå hundra år är 13,8 procent. För Italien är den beräknade sannolikheten cirka 3,5 procent.

Hundraåringarnas åldrar har kontrollerats mot civilregister och församlingsböcker. Separat från beräkningen dokumenterade forskarna 38 personer som blev minst hundra år av de 3 060 som föddes i byn 1900–1925.

Kvinnorna sticker ut

Med samma dödlighet beräknas en 70-årig kvinna i Bolotana ha nästan 21 år kvar att leva i genomsnitt. För Italien är motsvarande beräknade siffra cirka 18 år. I forskarnas internationella jämförelse hamnar byns kvinnor på andra plats efter Hongkong.

Sardinien har redan ett annat kartlagt område med exceptionell livslängd, den ursprungliga sardiska zonen, där ovanligt många män nådde mycket hög ålder. I Bolotana är det i stället kvinnorna som sticker ut. Medförfattaren S. Jay Olshansky, professor emeritus vid universitetet, lyfter just den skillnaden.

— Kvinnor lever nästan alltid längre än män överallt i världen, men på Sardinien var det inte så. Det är en av sakerna som gjort det så ovanligt, säger han.

Resultatet hänger på perioden

Beräkningen förändras med vilken period som mäts. Med dödligheten under en tidigare femårsperiod beräknas en 70-årig kvinna i Bolotana ha 1,46 procents sannolikhet att nå hundra år. För den ursprungliga sardiska zonen är motsvarande beräknade siffra 8,76 procent.

Författarna beskriver därför Bolotana som kandidat till blå zon. Längre observation krävs innan byn kan räknas som etablerad.

Förklaringen saknas

Varför invånarna lever så länge kan studien inte svara på. Den bygger på registerdata och undersökte varken kost eller livsstil. Olshansky pekar på ledtrådar som är värda att undersöka vidare: branta gator, familjer som bor nära varandra och lokalt producerad mat, bland annat olivolja rik på nyttiga fetter.

— Om vi kan identifiera vad som ligger bakom den långa livslängden och hjälpa människor att ta efter det, kan resten av världen dra nytta av att förstå de värden som de här samhällena lever efter, säger Olshansky.