Lasse blev avstängd från flera banker efter att ha handlat med bitcoin. Som en följd måste han nu betala med kontanter och kan inte längre betala räkningar.
Lasse Fagerborg är 30 år och bosatt i Stockholm. För några år sedan började han att handla med bitcoin och det gick bra för honom, men redan efter ett par månader började han få problem med sin bank. Banken bestämde sig för att stänga ner hans konto, berättar han för nyhetssajten Trijo News.
Han kontaktade då en annan bank som sa ja till att låta honom öppna ett konto hos dem, men när Lasse sedan förklarade att han skulle handla med bitcoin ändrade banken sig och sa nej. Efter det upprepades samma sak varje gång han skulle starta ett nytt konto hos en bank: Lasse har varit uppriktig mot banken, har fått starta ett konto, sedan stängdes kontot ner.
– Man får ett brev från till exempel SEB, och där står det att med anledning av risk för finansiering till terrorism och penningtvätt, stänger vi ner ditt konto, berättar han.
Annons:
När han sedan ringt bankerna förklarar de för honom att den verkliga anledningen är att "de inte stödjer bitcoin". Banker får säga nej till att låta någon öppna ett konto om de misstänker terrorism och penningtvätt, men inte annars.
Lasses liv har försvårats av förklarliga skäl eftersom han nu inte får ha något bankkonto.
– Jag kan inte betala på ställen som inte tar kontanter. Jag kan inte betala räkningar. Bankerna skjuter ut en från samhället, man får inte göra vad man vill med sina egna pengar. Jag känner mig fängslad, säger han.
Han vet inte vad hans nästa plan är, men han funderar på att JO-anmäla bankerna. Efter det har han inte särskilt många alternativ kvar.
– Jag funderar på att flytta utomlands, säger han.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
USA:s senat röstade den 2 mars 2026 med 84 röster mot 6 för att förbjuda Federal Reserve från att skapa en digital centralbanksvaluta, CBDC. Förbudet bakades strategiskt in i en bostadspolitisk lag och gäller till slutet av 2030 – ett tydligt blocköverskridande ställningstagande mot statlig kontroll över digitala pengar.
Omröstningen skedde inom ramen för lagen "21st Century ROAD to Housing Act" – en bostadspolitisk reform som vid sidan om CBDC-förbudet även innehåller åtgärder för ökat bostadsutbud, begränsningar för institutionella köpare av enfamiljshus samt program för överkomliga boendekostnader.
Lagtexten är tydlig: Federal Reserve och dess distriktsbanker får inte utfärda eller skapa en digital centralbanksvaluta, eller någon digital tillgång som i allt väsentligt liknar en sådan – vare sig direkt eller indirekt via finansinstitut eller mellanhänder.
Förbudet är tidsbegränsat till 2031, men signalerar en stark politisk vilja att hålla Federal Reserve borta från digital valutautgivning. Att föra in CBDC-förbudet i en bostadslag – snarare än i kryptospecifik lagstiftning – är strategiskt anmärkningsvärt. Det tyder på att lagstiftarna velat säkra brett stöd genom att koppla frågan till bostadspolitik, ett ämne med bredare förankring hos väljarna.
Annons:
Vita huset har klargjort att presidentens rådgivare rekommenderar undertecknande om lagen presenteras i sin nuvarande form, rapporterar Yahoo News/Semafor.
Den republikanske kongressmannen Tom Emmer från Minnesota, en av de ledande rösterna mot CBDC i USA, motiverade beslutet:
— President Trump känner till detta och en av hans första presidentorder var att förbjuda den federala regeringen att någonsin skapa en CBDC. Nu måste vi lagstifta om det, sade Emmer.
Europa rör sig i motsatt riktning
Medan USA nu lagstiftar mot CBDC rör sig Europa i rakt motsatt riktning. Europeiska centralbanken (ECB) avslutade sin förberedande fas i oktober 2025 och planerar att lansera den digitala euron 2029 – med möjlighet till pilottester från 2027.
I Sverige avvaktar Riksbanken ECB:s beslut om e-kronan. Något bindande beslut om ett eventuellt införande har ännu inte fattats, men utredningsarbetet pågår.
Kritiker av CBDC-projekt pekar på riskerna med statlig kontroll över medborgarnas ekonomiska transaktioner – bland annat möjligheten att programmera pengar med begränsningar för vilka varor de kan köpas med, eller att frysa enskilda personers tillgångar utan domstolsbeslut.
Demokraten Maxine Waters från Kalifornien har tidigare varnat för att ett amerikanskt CBDC-förbud skulle göra landet till det enda i världen som förbjuder forskning om digitala centralbanksvalutor – ett argument som CoinDesk och andra medier noterat i debatten.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Det nederländska parlamentet har röstat igenom ett lagförslag om 36 procents kapitalvinstskatt på kryptovalutor, aktier och sparkonton — inklusive vinster som ännu inte realiserats. Kritiker varnar för kapitalflykt och menar att landet riskerar att bli Europas minst attraktiva marknad för digitala tillgångar.
Förslaget antogs med bred majoritet i parlamentets underhus i torsdags, med 93 röster — väl över de 75 som krävdes. Skatten ska enligt planen träda i kraft under beskattningsåret 2028, men måste först passera senaten.
Om lagen klubbas gäller den inte bara kryptovalutor utan även banksparande, de flesta aktier och räntebärande tillgångar. Det mest kontroversiella inslaget är att skatten även träffar orealiserade vinster — investerare kan alltså beskattas på värdeökningar utan att ha sålt sina tillgångar.
Varnar för kapitalflykt
Reaktionen från investerare har inte låtit vänta på sig. Kritiker menar att förslaget riskerar att driva kapital och förmögna investerare ut ur landet, särskilt inom EU där fri rörlighet gör det enkelt att flytta till jurisdiktioner med lägre beskattning.
Annons:
Entreprenören Denis Payre pekar på historiska paralleller och framhåller att Frankrike upplevde en våg av företagsflyttar efter liknande åtgärder under sent 1990-tal. Kryptoanalytikern Michaël van de Poppe kallar förslaget "djupt vilseledande" och förutspår betydande utflyttning bland investerare.
Beräkningar som cirkulerar i branschen illustrerar den potentiella effekten. En investerare som börjar med 10 000 euro och sparar 1 000 euro i månaden under 40 år skulle utan skatten kunna ackumulera cirka 3,32 miljoner euro. Med den föreslagna skatten på 36 procent sjunker slutvärdet till cirka 1,885 miljoner — en skillnad på nästan 1,5 miljoner euro.
Debatten har paralleller på andra sidan Atlanten. I USA har teknikledare och kryptobranschens företrädare protesterat kraftigt mot Kaliforniens föreslagna förmögenhetsskatt, och flera entreprenörer har öppet diskuterat att flytta från delstaten.
Nederländska kryptoinvesteringar växer
Förslaget kommer samtidigt som Nederländernas exponering mot kryptovalutor genom finansiella värdepapper har vuxit kraftigt de senaste fem åren. Enligt centralbanken De Nederlandsche Bank uppgick dessa investeringar till cirka 1,2 miljarder euro i oktober 2025, upp från 81 miljoner euro 2020.
Trots tillväxten utgör kryptorelaterade värdepapper bara omkring 0,03 procent av landets totala investeringsmarknad. Förespråkare av förslaget hävdar att det moderniserar beskattningen av finansiella tillgångar, medan motståndare menar att det kan försvaga Nederländernas position som nav för fintech och digitala tillgångar i Europa.
You're reading that correctly: the Dutch communist government is going to tax UNREALIZED capital gains with 36%.
They're making us fund our own destruction by taxing us money we never even made. https://t.co/KIXViG3Rlt
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Den amerikanske mjukvaruutvecklaren Keonne Rodriguez inställde sig i fängelse den 19 december för att avtjäna ett femårigt straff. Hans brott: att ha skapat en plånboksapp för Bitcoin som skyddar användarnas finansiella integritet.
Keonne Rodriguez var medgrundare av Samourai Wallet, en mobilapplikation som hjälpte bitcoinanvändare att dölja sina transaktioner för utomstående. Till skillnad från traditionella så kallade "mixers" tog appen aldrig kontroll över användarnas pengar – användaren behöll alltid själv förvaringen av sina tillgångar.
Den 24 april 2024 väcktes Rodriguez klockan fem på morgonen av sin skällande hund. Utanför hans hem stod 40–50, kanske fler, beväpnade FBI-agenter, pansarfordon och drönare.
— De ropade i megafon: Keonne Rodriguez, kom ut med händerna i luften, du är gripen, berättade Rodriguez i en intervju strax före fängelsevistelsen.
Annons:
Anklagades för penningtvätt
Rodriguez och hans medgrundare William Lonergan Hill åtalades för konspiration till penningtvätt och för att ha drivit en olicensierad penningöverföringsverksamhet. Åklagarna hävdade att mjukvaran hade använts för att tvätta pengar, bland annat av den nordkoreanska hackergruppen Lazarus.
Men Rodriguez menar att anklagelserna saknar grund. Utvecklarna hade aldrig tillgång till användarnas pengar och kunde därför omöjligen tvätta dem.
— Hur skulle jag kunna tvätta någons pengar? Jag hade aldrig tillgång till någons pengar, sade han.
Det visade sig också att den amerikanska myndigheten FinCEN, som reglerar penningöverföringar, redan ett år före åtalet hade meddelat åklagarna att Samourai Wallet inte räknades som en finansiell institution enligt deras regler – just eftersom appen aldrig tog hand om användarnas tillgångar.
Trots detta valde Södra distriktet i New York att åtala utvecklarna och höll informationen hemlig för försvaret i över ett år.
Tonight is the last time I will sleep in my own bed next to my loving wife. For the next 5 years I will be housed in a federal prison at taxpayer expense for a "crime" without a victim. Just one of many victims of lawfare perpetrated by a weaponized Biden DOJ where truth and…
Inför valet mellan att gå till rättegång och riskera 25 års fängelse, eller att erkänna och få fem år, valde Rodriguez och Hill det senare. De hade redan betalat 6,4 miljoner dollar i förverkade tillgångar och hade dragit på sig en skuldsättning på 2,5 miljoner dollar. En rättegång skulle ha kostat ytterligare fyra miljoner dollar – pengar de inte hade.
Rodriguez beskrev situationen som att gå mot en motståndare med obegränsade resurser och arbetstimmar, medan han själv saknade möjlighet att försvara sig på lika villkor.
Domaren nekade dem också möjligheten att tillbringa julen med sina familjer. Rodriguez fördes den 19 december till Metropolitan Detention Center i Brooklyn, ett fängelse med ökänt dåliga förhållanden. Han fick åtminstone fira Thanksgiving med familjen innan fängelsevistelsen började.
Del av ett större mönster
Fallet mot Samourai Wallet är inte isolerat. Runt om i världen åtalas och fängslas utvecklare av integritetsskyddande teknik. Roman Storm, Roman Sterlingov och aktivisten Ola Bini i Ecuador är andra exempel. Enligt Rodriguez ser åklagarna integritet som ett hinder för sitt uppdrag snarare än som en legitim rättighet.
Kritiker menar att myndigheternas agerande skapar en avskräckande effekt som kan leda till att färre utvecklare vågar bygga verktyg som skyddar vanliga människors integritet.
Eftersom Samourai Wallets kod var öppen källkod har en anonym grupp redan återlanserat tekniken under namnet Ashigaru.
— Det är verkligen ett krig mot integritet. Folk måste förstå det, sade Rodriguez.
För den som vill stödja Rodriguez och Hill finns en namninsamling för benådning på webbplatsen billandkeonne.org.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
En rysk presidentrådgivare är övertygad om att USA planerar att utnyttja kryptovalutor och guld för att utradera stora delar av landets statsskuld på 35 biljoner dollar.
Anton Kobyakov, senior rådgivare till president Vladimir Putin, framförde anklagelserna under Eastern Economic Forum i Vladivostok – ett evenemang som syftar till att locka utländska investeringar till ryska Fjärran Östern.
Kobyakov riktade skarp kritik mot vad han beskriver som Washingtons försök att manipulera de globala finansiella marknaderna.
— USA försöker nu skriva om reglerna för guld- och kryptovalutamarknaderna. Kom ihåg storleken på deras skuld, 35 biljoner dollar. Dessa två sektorer är i huvudsak alternativ till det traditionella globala valutasystemet, sa Kobyakov i sitt anförande.
— Washingtons agerande på detta område belyser tydligt ett av dess huvudmål: att snabbt ta itu med det minskande förtroendet för dollarn, fortsatte han.
Putin’s advisor Kobyakov: The U.S. has devised a crypto scheme to erase its massive debt at the world’s expense.
“The U.S. is now trying to rewrite the rules of the gold and cryptocurrency markets. Remember the size of their debt—35 trillion dollars. These two sectors (crypto… pic.twitter.com/R4RDeYtaGg
USA:s statsskuld har nu passerat 35 biljoner dollar (35 000 miljarder) – den största i världen. Summan utgörs av den federala regeringens totala skulder till olika fordringsägare: utländska regeringar, institutionella investerare och amerikanska medborgare som innehar statsobligationer.
Skulden har byggts upp under flera årtionden genom budgetunderskott, omfattande stimulanspaket, höga militärutgifter samt kostnader för sociala program som Social Security och Medicare.
Konverterar statsskulden till "stablecoins"?
Kobyakov antyder att USA:s plan innebär att konvertera delar av statsskulden till så kallade stablecoins – kryptovalutor kopplade till traditionella valutor. Genom detta skulle skulden i praktiken kunna devalveras, vilket han beskriver som att "börja om från början".
Den ryske rådgivaren varnar för att en sådan strategi skulle kunna få allvarliga konsekvenser för den globala ekonomiska stabiliteten.
Uttalandena kommer mitt i en intensiv internationell debatt om digitala valutors framtida roll i det globala finanssystemet. Hur USA kommer att förhålla sig till kryptovalutor – och vad det betyder för dollarns roll som världsvaluta – följs noga av regeringar och centralbanker runt om i världen.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
