Fortum-chefen: ”Ny kärnkraft kan byggas på kort tid”

publicerad 10 december 2021
- av Isac Boman
Fortums Anton Steen till vänster. Kärnkraftsanläggningen Forsmark 3 till höger.

Vinna eller försvinna för Nordens viktigaste dagstidning!


96 450 kr av 100 000 kr insamlade. Stöd kampanjen via swish 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Anton Steen, chef för energiföretaget Fortums samhällskontakter, menar att Sverige har alla förutsättningar att på kort tid bygga ny kärnkraft och säkerställa en stabil och fossilfri elförsörjning på en konkurrenskraftig nivå – om det funnits politisk vilja.

Nya kärnkraftverk kan byggas i Sverige på betydligt kortare tid än vad som ofta förts fram i den massmediala och politiska debatten, betonar Steen, och pekar bland annat på att utvecklingen av små modulära reaktorer (SMR) visat just detta.

Under den kommande tioårsperioden kommer ett stort antal nya reaktorer att tas i drift. Kanada ligger långt fram och så sent som den 2 december meddelade kanadensiska Ontario Power Generation, OPG, att de tillsammans med GE Hitachi avser att bygga en SMR med en effekt på 300 megawatt som ska stå färdig år 2028. Den reaktor som ska byggas är i grunden baserad på känd och beprövad teknik. De kostnader som hittills har kommunicerats ser också ut att vara konkurrenskraftiga”, skriver han i ett blogginlägg.

Steen upplyser om att såväl Storbritannien som Kanada, Frankrike, USA, Estland, Polen, Rumänien, Kina och Ryssland nu satsar på mindre seriebyggda kärnkraftverk som kan stå färdiga inom några år – och att detta är precis vad världen behöver idag.

I Sverige skulle vi, om vi vill, på kort tid kunna bygga ut den kärnkraft som kommer att behövas för att säkerställa en stabil och fossilfri elförsörjning som ett komplement till den förnybara energin”, skriver han vidare och tillägger att en byggtid på bara tre år tycks vara fullt realistisk.

Det stora problemet idag är regelverk och lagstiftning och Steen anser att det finns behov av en ”gemensam europeisk certifiering av reaktormodeller” samt betydligt effektivare tillståndsprocesser än idag.

Även Miljöbalkens maxbegränsning gällande antal kärnkraftverk behöver ses över. Utöver detta behövs en marknadsmodell som underlättar istället för att försvåra långsiktiga investeringar i systemkritisk produktion som är både planerbar och reglerbar”, avslutar han.

Ladda ner Nya Dagbladets mobilapp!