EU: Prisökningar och låg tillväxt att vänta

Enligt EU-kommissionen beräknas Sverige få den lägsta tillväxten i hela EU under 2022 och 2023.

Under onsdagen presenterade unionens socialdemokratiske ekonomikommissionär Paolo Gentiloni sin senaste prognos för den ekonomiska utvecklingen i EU. Den förra prognosen presenterades i maj och nu två månader senare ser den nära framtiden betydligt dystrare ut, vad gäller ekonomisk tillväxt.

– Vår tillväxtprognos har reviderats ned betydligt för 2023, medger han.

Gentiloni konstaterar att flera olika faktorer spelar in – bland annat kriget i Ukraina inklusive sanktionspolitiken man bedriver mot Ryssland och en ovanligt låg tillväxt i exempelvis Kina och USA. Under 2022 förväntas tillväxten inom EU hamna på 2,7 procent. Sverige tros dock hamna på botten och under både 2022 och 2023 få den lägsta tillväxten av alla medlemsländer.

”Riskerna har slagsida nedåt med tanke på den sårbara hushållssektorn och globala faktorer. Prisökningar kan rota sig fast vid relativt höga nivåer på grund av stegvis ökande inflationsförväntningar”, skriver kommissionen om den svenska situationen.

Vad gäller inflation inom EU så ser det även här dystrare utan än tidigare och EU-kommissionen justerar upp denna till 8,3 respektive 6,8 procent för 2022 och 2023. Man tror på ytterligare prisökningar även i Sverige – och högre sådana än under maj månad.

Redan i majprognosen målades ett skräckscenario upp där man gick igenom hur ett fullständigt gasstopp från Ryssland skulle påverka ekonomin inom EU, man kom fram till att den europeiska ekonomin då skulle krympa under de två sista kvartalen av 2022, med ytterligare minskad ekonomisk aktivitet under 2023. Enligt Gentiloni kan detta scenario fortfarande bli verklighet.

– Mot bakgrund av den senaste tidens händelser har denna risk blivit mer än bara ett hypotetiskt scenario som vi måste förbereda oss för. En storm är alltså möjlig, men vi är inte där för tillfället.