Regeringens nya beslut om att successivt minska ränteavdraget på vissa lån har väckt starka reaktioner. Målet med reformen är att minska svenskarnas skuldsättning, men kritiker menar att förändringen riskerar att slå ännu hårdare mot redan skuldsatta och ekonomiskt pressade hushåll.
Vilka lån omfattas av nedtrappat ränteavdrag?
Lån som omfattas av nedtrappat ränteavdrag är lån utan säkerhet, även kallat Blancolån & Konsumtionslån, till stor del även många snabb–och smslån. Bolån och lån med säkerhet, såsom billån, påverkas ej av ett nedtrappat ränteavdrag.
Tips – osäker på vilka typer av lån som går under “lån utan säkerhet”? Läs mer i Låneas låneskola.
Hur trappas ränteavdraget ner för blancolån?
Ränteavdraget för blancolån trappas ned under 2025 med 50 % av nuvarande ränteavdrag, och förväntas försvinna helt under 2026. Ränteavdraget är idag subventionerat och innebär att du får dra av räntekostnader upp till 100 000 kr med 30 %, räntekostnader över 100 000 kr är avdragsgiltiga med 21 %.
Konsekvenser att trappa ned ränteavdrag på blancolån
Enligt Alltinget har flera forskare och experter varnat för de konsekvenser ett nedtrappat ränteavdrag på blancolån kan utgöra. Den största konsekvensen blir att hårt skuldsatta svenskar får minskad skatteåterbäring, vilket leder till mindre chans till att betala av lån eller möjlighet till att öka sitt privata sparande, det skapar en ond cirkel för skuldsatta. Det slopade ränteavdraget blir således kontraproduktivt och gör redan skuldsatta ännu mer skuldsatta.
Regeringens argument för det slopade ränteavdraget
Regeringen framhåller att reformen syftar till att skapa långsiktiga förändringar i svenskarnas lånebeteenden. Genom att göra lån utan säkerhet mindre attraktiva och “dyrare”, hoppas regeringen minska överskuldsättningen i svenska hushåll. Dock kan reformen upplevas som orättvis för hushåll som redan är hårt skuldsatta och beroende av lån utan säkerhet.
Förslag på alternativa åtgärder till ett slopat ränteavdrag
Istället för att göra ett tvärt beslut om att avskaffa ränteavdraget för lån utan säkerhet, hade regeringen kunnat göra andra åtgärder, exempelvis:
- Ökad utbildning om olika låneformer: Regeringen kan öka medvetenheten om riskerna för vissa lån, likt broschyren “Om kriget eller krisen kommer” som delas ut av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).
- Striktare reglering av räntor: Istället för att minska ränteavdraget kan regeringen införa striktare regler för högkostnadslån och lägre tak för räntor och avgifter.
Det finns flera åtgärder som regeringen hade kunnat göra i ett tidigare skede, istället för att tvärt trappa ned ränteavdraget.
Oro bland skuldsatta hushåll
Enligt DN uttrycker sig många skuldsatta oro kring regeringens snabba beslut att trappa ned ränteavdraget för lån utan säkerhet. Ett minskat ränteavdrag redan 2025, innebär en lägre skatteåterbäring våren 2026. Oron bottnar sig i att inte få tillbaka pengar i skatteåterbäringen för sparande eller möjlighet till att betala av sina skulder. Det finns även en oro att stå i skuld till skatteverket.
Fakta kring det slopade ränteavdraget för lån utan säkerhe
Tabellen visar hur ränteavdraget för lån utan säkerhet förändras från år 2024 till 2026.
År | Avdrag för räntekostnader lån utan säkerhet % |
2024 | 30 % upp till 100 000 (därefter 21 %) |
2025 | 15 % upp till 100 000 (därefter 21 %) |
2026 | 0 % |