Annons:

Palantirs 22-punktsmanifest kräver militär AI-makt och obligatorisk militärtjänst

Totalitära samhällsutvecklingen

Publicerad april 23, 2026 – av Emil Fjellstedt
Palantirs VD Alex Karp
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 43 620,00 SEK 58% Mål: 75 000,00 SEK

I ett 22-punktsmanifest kallar övervakningsföretaget Palantir till en "ny era" av AI-driven militär makt. Bolaget, som grundades med CIA-finansiering och idag har kontrakt med Pentagon och Israel, kräver att Silicon Valley tar plats i krigsmaskineriet – och att Tyskland och Japan återigen beväpnas.

Programförklaringen går långt utöver en vanlig företagsvision. I 22 punkter beskriver det CIA-kopplade dataanalysföretaget en framtid där artificiell intelligens utgör kärnan i amerikansk militär dominans och där tech-eliten har en "uttrycklig skyldighet att delta i nationens försvar".

Manifestet, som publicerades på sociala medier under helgen och baseras på vd:n Alex Karps bok The Technological Republic, har väckt starka reaktioner. Kritiker kallar det för en plan för "tekno-fascism", medan försvarare menar att det bara speglar verkligheten i en alltmer osäker värld.

Manifestpunkterna

Bland de mest uppmärksammade kraven finns att "efterkrigstidens försvagning av Tyskland och Japan måste upphävas" och att "militär makt i detta århundrade kommer att byggas på mjukvara". Palantir argumenterar för att kärnvapenspöket är över och att en ny avskräckningsålder – byggd på artificiell intelligens – nu tar vid.

Annons:

"Atomåldern tar slut. En era av avskräckning är över, och en ny era av avskräckning byggd på AI står för dörren", lyder en av punkterna.

Palantir menar att debatten om AI-vapen redan är över: "Frågan är inte om AI-vapen kommer att byggas; det är vem som bygger dem och till vilket syfte". Motiveringen är att "våra motståndare inte kommer att pausa för att delta i teatraliska debatter om förtjänsterna med att utveckla teknologier med kritiska militära tillämpningar. De kommer att fortsätta".

Ytterligare punkter rör inrikespolitiken. Företaget kräver att "Silicon Valley måste spela en roll i kampen mot våldsbrott" och att "nationell tjänstgöring ska vara en universell plikt". Manifestet går också in i kulturfrågor: "Den utbredda intoleransen mot religiös tro i vissa kretsar måste bekämpas" och "vissa kulturer har producerat avgörande framsteg; andra förblir dysfunktionella och reaktionära". Visionärer som Elon Musk bör, enligt Palantir, uppmuntras för sin tro på "stora berättelser".

Från bedrägeribekämpning till krigsverktyg

Palantir grundades 2003 av PayPal-medgrundaren Peter Thiel tillsammans med bland andra den tidigare CIA-chefen George Tenet. Bolagets namn kommer från Tolkien-romanerna – de mörka kristallkulor genom vilka Sauron övervakar sina undersåtar. Thiel ska ha insett att de metoder PayPal använt för att bekämpa bedrägerier kunde utökas till "andra sammanhang, som att bekämpa terrorism".

CIA investerade två miljoner dollar i det då nybildade bolaget 2005 via den egna riskkapitalfonden In-Q-Tel. George Tenet, som grundade In-Q-Tel, sade senare till Forbes att han önskat att han haft Palantir "när jag var CIA-chef".

Idag är företagets flaggskepp operativsystemet Gotham, som samlar och analyserar data från olika källor – satellitbilder, signalspaning, HUMINT-underrättelser och lokal övervakning – för att presentera potentiella mål för militära operationer. Systemet har använts för att välja ut mål under det amerikanska kriget mot Irak, enligt källor i försvarsdepartementet. Företaget hävdar dock att människor alltid fattar det slutgiltiga beslutet om eldgivning.

Los Angeles-polisen använder Gotham för att bygga profiler på civila – namn, adresser, sociala medier, personliga relationer och övervakningsfoton – för att förutsäga sannolikheten att en person begår brott.

Företaget, som har ett börsvärde på cirka 360 miljarder dollar och omsatte 4,48 miljarder dollar under 2025, är i hög grad beroende av kontrakt med amerikanska myndigheter. Bland kunderna återfinns Pentagon, CIA, FBI, NSA, gränspolisen ICE och flera hundra polismyndigheter. Utomlands har brittiska försvarsdepartementet, Israels försvarsmakt och Ukrainas väpnade styrkor använt Palantirs system.

Kritik: "Varje datapunkt blir ett mål"

Kritiker varnar för att Palantirs teknik förvandlar allt till vapen. På sociala medier har företaget beskrivits som ett "massövervakningsverktyg" och en del av en växande "nationell övervakningsapparat".

"Palantir tjänar sina pengar på kontrakt inom övervakning, prediktivt polisarbete, immigrationskontroll och militära underrättelseplattformar. Ändå framställer företaget sig i sin bok som ett dygdigt undantag", skriver en kommentator på X.

Den särskilt kontroversiella punkten om obligatorisk militärtjänstgöring har mött mothugg. Palantirs vd Alex Karp och medgrundaren Peter Thiel har båda drivit frågan, med motiveringen att ett land bara bör utkämpa sitt "nästa krig" om alla medborgare delar riskerna och kostnaderna.

Karp, som beskrivit sig själv som "progressiv, men inte woke", har tidigare sagt att företagets uppdrag är "att skrämma fiender, och ibland, döda dem". Han har försvarat Israels användning av Palantirs mjukvara för att planera attacker i Gaza och uppmanat USA att förbereda sig för att strida på tre fronter mot Kina, Ryssland och Iran.

Manifestets blandning av militära krav och kulturkrigstematik har fått politiska bedömare att betrakta det som ett försäljningsargument skräddarsytt för Trump-administrationen. Efter att AI-företaget Anthropic avvisades från ett Pentagon-program på grund av sin vägran att möjliggöra massövervakning eller helt autonoma vapen, framstår Palantirs manifest som både säljargument och trohetsförklaring.

Thiel: Frihet och demokrati "oförenliga"

Peter Thiel har sedan länge profilerat sig som libertarian och republikansk megadonator. Men hans politiska hållning ifrågasätts alltmer. Thiel har bland annat sagt att han "inte längre tror att frihet och demokrati är förenliga" och finansierade åklagaren som drev nyhetsbloggen Gawker i konkurs 2015.

— Det finns aspekter av Thiels politik som inte alls är libertarianska – de ligger närmare auktoritarianism, konstaterar en analytiker.

Bakom Palantir står också en rad andra företag som formar det amerikanska försvarets framtid. I det så kallade "Golden Dome C2 Consortium" ingår nio bolag – däribland Anduril, SpaceX, Lockheed Martin och RTX – i ett program med en beräknad budget på uppåt 185 miljarder dollar. The Economist har kallat Palantir, Anduril och SpaceX för "neo-primes" som förändrar hur Amerika krigar.

Samtidigt finns oro för att Palantir ska få fäste i Europa. I Sverige har röster höjts mot att låta bolaget få tillgång till polisdata och myndighetsregister.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Unga tyskar oroar sig för militär mobilisering

Totalitära samhällsutvecklingen

Publicerad september 28, 2026 – av Jan Sundstedt
Unga demonstranter håller banderoller mot värnplikt framför en kyrka.
Unga studenter mot värnplikt under fredagens skolstrejk i Tyskland.

I efterspelet av en antagen och kritiserad tysk lag som började gälla vid årsskiftet uppvisar allt fler unga tyskar oro för militär mobilisering. Under fredagen lämnade skolelever lektionerna i runt 100 städer för att protestera mot obligatorisk mönstring.

Nätverket Schulstreik gegen Wehrpflicht, på svenska Skolstrejk mot värnplikt, kallade till strejken under fredagen.

Arrangörerna uppger över 45 000 deltagare totalt, medan polisen räknade 2 400 i Berlin-Wedding, 700 i München och 400 i Nürnberg.

I Stuttgart uppskattade polisen antalet deltagare till 200 och i Frankfurt 180. I Hamburg samlades enligt uppgifter hundratals elever.

Eleverna kräver att de tvingande läkarundersökningarna stoppas och att lagen rivs upp.

Förbundsdagen antog lagen den 5 december 2025 med 323 röster mot 272, och den trädde i kraft vid nyår. Regeringspartierna CDU/CSU och SPD drev igenom lagen, medan AfD, De gröna och Die Linke röstade emot.

Män födda 2008 eller senare måste ändå fylla i en enkät om sin vilja att tjänstgöra och kallas därefter till mönstring.

Plikten gäller även den som svarat att han saknar allt intresse. Omkring 1 000 sådana unga män har undersökts sedan juli.

Kallelser till läkarundersökning i bland annat Kiel och Flensburg blev startskottet för fredagens protester.

— Vi fick höra att undersökningarna skulle komma 2027, men kallelsen låg redan i brevlådan, säger 18-årige Golo Kirsch från Kiel.

Försvarsminister Boris Pistorius och förbundskansler Friedrich Merz kallar den nya militärtjänsten frivillig. Merz har samtidigt varit tydlig med att han vill bygga Europas starkaste konventionella armé.

Boris Pistorius öppnar för tvång

I Tyskland har allmän värnplikt vilat sedan 2011.

Regeringen vill bygga ut Bundeswehr från cirka 186 700 soldater i juli till 255 000–270 000 aktiva år 2035. Därtill kommer omkring 200 000 reservister.

Staten lovar frivilliga en ingångslön på minst 2 600 euro i månaden före skatt.

Obligatorisk tjänstgöring kräver ett nytt beslut i förbundsdagen. Försvarsminister Pistorius sade i december 2025 att en delvis värnplikt blir svår att undvika om frivilliga inte räcker.

Strejkens talesperson Bela Breitner menar att enkätsvaren visar att ungdomarna inte vill till Bundeswehr.

— Regeringen menar allvar med att införa värnplikten steg för steg, säger han.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Tidigare ministerns studio: Lås in britterna som säger nej till kriget

Totalitära samhällsutvecklingen

Publicerad september 23, 2026 – av Emil Fjellstedt
Jacob Rees-Mogg, en ukrainsk soldat i en skyttegrav och en man i röd slips i en tv-studio.
Paul Richards, kassör i Fabian Society, sade i Jacob Rees-Moggs GB News-panel att röster som förnekar ett ryskt hot kan behöva låsas in.

Rösterna som förnekar ett ryskt hot kan behöva låsas in. Det sade Paul Richards, kassör i Fabian Society och tidigare särskild rådgivare åt Labour, i Jacob Rees-Moggs panel på GB News. Samma kväll krävde programledaren själv att britterna tar tillbaka plikten och den styva överläppen.

Inslaget sändes den 21 september 2026 i Rees-Moggs program State of the Nation. Richards, i röd slips, talade om vad han menar krävs om Storbritannien ställs inför krig med Ryssland. Inte om spioner eller sabotörer, utan om människor som gör en annan bedömning av hotet.

— Vi skulle behöva låsa in några personer. En del av de ”proryska” rösterna. De som säger att hotet inte finns. Vi skulle behöva gå till de åtgärderna., säger Paul Richards.

I samma resonemang talade han om dem som inte vill gå i krig, och om att värnplikt också skulle behövas. Andy Burnham har varit Storbritanniens premiärminister sedan den 20 juli i år. Gränsen Richards drar går alltså inte vid ett brott, utan vid en åsikt om hotbilden och vid oviljan att ställa upp.

Fängelse för fel åsikt om hotet

Richards är ingen tillfällig gäst i debatten. Fabian Society, Labours anslutna tankesmedja, uppger själv att han är sällskapets kassör, tidigare nationell ordförande, särskild rådgivare och författare till flera av sällskapets pamfletter. Det är den rösten som i Rees-Moggs studio räknar upp vilka som skulle behöva spärras in.

Sällskapet grundades 1884 och tog en varg i fårakläder som emblem. Tanken var att placera sina folk i regeringen, universiteten, medierna och förvaltningen, tills institutionerna själva levererade det fabianerna ville. Det var med och grundade London School of Economics och Labourpartiet.

Plikt för dem han kallar blandfolk

Programledaren var inte bara värd för samtalet. Den 21 september publicerade Jacob Rees-Mogg en video på omkring åtta minuter under rubriken ”Vi måste ta tillbaka plikten och den styva överläppen”. Plikten och den stoiska självbehärskningen ska alltså tillbaka, i ett land där en av hans egna paneldeltagare samtidigt vill låsa in oliktänkande.

Rees-Mogg är ingen vanlig tv-profil. Han satt i underhuset 2010–2024, var bland annat regeringsledare i underhuset och minister med ansvar för Brexitfrågor, och tillhör den politiska klass som i generationer har skickat andra till fronten.

Dagen därpå, den 22 september, skrev han i ett separat inlägg: ”Engelsmännen är ett blandfolk, inte en arisk herreras.” Inlägget möttes av hård kritik.

Samme man som vill väcka pliktkänslan till liv formulerade dagen efter engelsmännen som ett blandfolk. De förväntas ställa upp för nationen, samtidigt som han själv kallar dem ett blandfolk.

Vem avgör vem som är ”prorysk”?

Ingen i panelen har, i det material NyD tagit del av, förklarat var gränsen skulle gå. Vem avgör vem som är en ”prorysk” röst? Räcker det att ifrågasätta hotbilden i en tv-debatt, på en arbetsplats eller i ett inlägg på nätet?

Klart är att förslagen går åt ett håll. Vanliga britter förväntas ta uniformen, bita ihop eller hålla tyst. De som formulerar kraven gör det från tv-soffan, med slips och sändningstid, och ingen av dem riskerar att vara den som skrivs in först.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Georgescu gripen i bedrägeriutredning – tredje rättsliga spåret mot den portade valvinnaren

Totalitära samhällsutvecklingen

Publicerad september 22, 2026 – av Emil Fjellstedt
Călin Georgescu talar omgiven av mikrofoner utanför en stenbyggnad.
Călin Georgescu utanför den centrala valmyndigheten i Bukarest den 7 mars 2025, sedan han portats från omvalet. Arkivbild.

Rumänsk polis grep under måndagen den tidigare presidentkandidaten Călin Georgescu, misstänkt för bedrägeri mot en affärsman. Georgescu har inte kommenterat ärendet. Om tidigare utredningar har han sagt att de är politiskt motiverade.

Åklagarmyndigheten DIICOT genomförde fem husrannsakningar, bland annat i hans hem. Tre personer ska, enligt åklagarna, ha agerat för att få otillbörlig ekonomisk vinning.

Politico skriver, med hänvisning till DIICOT, att gruppen ska ha vilselett en rumänsk affärsman för att komma åt garantier han satte in för att få krediter. Offret ska ha förlorat mer än 1,1 miljoner euro. Balkan Insight rapporterar att gruppen, som Georgescu ska ha lett, från september 2021 fick mannen att tro att han kunde få ett lån på 6 miljoner euro mot en garanti. Han ska ha fört över omkring 1 miljon euro och därefter ytterligare 100 000 euro för ett utlovat lån på 15 miljoner. Lånet kom aldrig.

Tredje spåret mot samma man

Bedrägerimisstanken är inte det enda rättsliga spåret. Politico beskriver två pågående mål: ett om en påstådd våldsam kupp mot författningsordningen, och ett om att ha främjat "fascistisk ideologi". Balkan Insight nämner också medhjälp till att undergräva författningsordningen, spridning av falsk information och grundande av en antisemitisk organisation. Georgescu nekar. Inget är avgjort i dom.

Bakgrunden är det avbrutna valet. Georgescu vann första omgången i november 2024, enligt Politico med 23 procent av rösterna. I december samma år ogiltigförklarade författningsdomstolen valet och han portades från omvalet, med hänvisning till en påverkansoperation från en främmande stat – enligt rapporteringen Ryssland. Omvalet i maj 2025 vanns av Nicușor Dan.

"Rumänien är en diktatur"

George Simion, Georgescus politiska allierade och ledare för alliansen för rumänernas enhet, AUR, fördömde gripandet på Facebook: "Vem som helst av oss kan bli nästa. Stoppa övergreppen! Rumänien är en diktatur!"

Utanför DIICOT, dit Georgescu skulle föras för förhör, samlades hans anhängare. Myndigheterna satte upp avspärrningar och kallade in gendarmeriet. Balkan Insight uppger hundratals anhängare. Politico hänvisar till rumänska medier och talar om flera dussin.

Inifrån FN och Romklubben

Georgescu har sagt det här långt före måndagens gripande. I en intervju med Reiner Fuellmich, publicerad av ICIC den 30 december 2022, berättade han om nära 18 år i FN-systemet. Han började i UNDP i Rumänien och var senare specialrapportör för farligt avfall i närmare två och ett halvt år. Först, sade han, trodde han att FN kunde hjälpa människor. Sedan ändrade han sig.

— Den verkliga orsaken är oligarkin, det globala oligarkiska systemet, sade han. Konflikten står enligt honom inte bara mellan suveränitet och globalism.

— Plattformen, bron för det här oligarkiska systemet att kontrollera, sade han om FN.

— FN:s Agenda 2030 är samma som Davosagendan, sade han. Båda är, enligt honom, icke-statliga organisationer.

Samma sak sade han om Romklubben, där han var ordförande för det europeiska centret i Wien i närmare två och ett halvt år. Klubben var, sade han, en annan icke-statlig organisation med samma problem som FN. Den hade börjat 1968 med Aurelio Peccei och rapporten Tillväxtens gränser, som varnade för att planetens resurser exploaterades för fort, av girighet. I praktiken fann han samma slutsats som i hållbarhetsmötena: hur konsumtionen kan ökas.

Georgescu har inte uttalat sig om bedrägerimisstanken. Om de tidigare utredningarna har han sagt att de drivs av politiska skäl, och det han beskrivit inifrån FN och Romklubben gör måndagens gripande svårt att hålla isär från den politiken.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Över 62 000 gripanden för meddelanden i Storbritannien – rapport varnar för självcensur

Hotet mot yttrandefriheten

Publicerad september 9, 2026 – av Emil Fjellstedt
Brittiska poliser i gula reflexjackor med texten Police, sedda bakifrån.
Big Brother Watch varnar för att brittiska polisens tillämpning av lagar om kommunikationsbrott hämmar yttrandefriheten.

Brittisk polis gjorde över 62 000 gripanden för kommunikationsbrott mellan 2021 och 2025, enligt en ny rapport från medborgarrättsorganisationen Big Brother Watch. Organisationen menar att lagarnas vaga formuleringar leder till överdriven tillämpning och självcensur – och pekar bland annat på gripandet av två föräldrar som klagat på dotterns skola i en WhatsApp-grupp, ett gripande som Hertfordshire-polisen senare medgav var olagligt.

Siffrorna kommer från organisationens rapport "Britain's Free Speech Problem", som publicerades den 7 september och bygger på offentlighetsbegäranden till samtliga 45 territoriella polismyndigheter i Storbritannien. Gripandena rör tre lagrum om hot och grovt kränkande kommunikation samt vissa avsiktligt skadliga falska meddelanden. Enligt rapporten motsvarar volymen omkring 34 gripanden per dag.

Alla dessa gripanden handlar inte om åsikter i sociala medier. Kategorin rymmer även hot och kränkande meddelanden, exempelvis i samband med våld i nära relationer, och lagarna kan tillämpas på privat kommunikation som mejl och gruppchattar. Big Brother Watch konstaterar att en del av gripandena är motiverade – men menar att lagarnas vaga formuleringar gjort dem elastiska nog att svepa in vardaglig kommunikation. Eftersom flera polismyndigheter vägrat eller inte kunnat lämna ut siffror är det faktiska antalet enligt organisationen sannolikt betydligt högre än 62 000.

Fjorton gånger fler gripanden på andra sidan distriktsgränsen

Rapporten visar att Cumbria Constabulary gjorde 25,7 gripanden per 10 000 invånare under femårsperioden, medan grannmyndigheten Northumbria gjorde 1,9 per 10 000. Skillnaden är omkring fjortonfaldig – mellan två distrikt i England, under samma lagbok.

Organisationen kallar det ett "postnummerlotteri" för yttrandefrihetens polisiära hantering och anser att skillnaderna visar problem med vaga brottsdefinitioner.

Elva timmar i förvar efter kritik i skolans föräldrachatt

Hur konkret frihetsinskränkningen kan bli visar ett tidigare fall. Rosalind Levine och Maxie Allen hölls i elva timmar 2025, misstänkta för trakasserier och "malicious communications", efter att ha framfört klagomål på dotterns grundskola – bland annat i en WhatsApp-grupp för föräldrar. Sex poliser kom till hemmet. I november medgav Hertfordshire-polisen att gripandet var olagligt och betalade 20 000 pund i skadestånd, vilket bekräftades av BBC 2025. Polisen uppgav att "det rättsliga kravet på gripandets nödvändighet inte var uppfyllt", men ansåg samtidigt inte att någon enskild polis hade misskött sig.

Enligt rapporten är det just risken för det där knacket på dörren som skapar självcensur, långt utanför de fall som prövas rättsligt. I pressmeddelandet den 6 september formulerade Big Brother Watch kravet: regeringen ska beställa en oberoende nationell granskning av lagarna som begränsar yttrandefriheten, av deras samlade verkan och av polisens utbildning i frågan.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.