Annons:

Allt fler behöver hjälp med matinköp

Förstörelsen av den europeiska ekonomin

Uppdaterad september 27, 2022, Publicerad september 21, 2022 – av Sofie Persson
Coop-butik i Västberga.

Under året har det kommit tusentals nya ansökningar om medlemskap i så kallade sociala matbutiker, där man kan köpa rabatterade produkter.

En viss ökning var väntad, men tillflödet av medlemmar har varit långt större än vi trodde, säger Johan Rindevall, chef för Matmissionen i Stockholm.

I takt med att matpriserna i butikerna ökar har allt fler i Sverige sökt sig till så kallade sociala matbutiker. En social matbutik innebär kortfattat att man som medlem kan köpa varor som exempelvis har kort datum eller har mindre skador till ett lägre pris. Har man en månadsinkomst på max 11 190 kronor kan man ansöka om medlemskap.

Under hösten 2021 slog Matmissionen, som drivs av Skåne Stadsmission, upp portarna i Malmö och hade då 500 medlemmar. Idag har medlemsantalet ökat till 4000 personer. Från och med juli i år har ansökningarna fördubblats varje vecka, vilket har lett till att man nu måste pausa inträde för nya medlemmar.

Annons:

Vi har nått en kritisk punkt och därför måste vi från och med den 1 september pausa möjligheten för nya medlemmar att ansluta sig. Just nu är det för många som vill handla i butiken, och vi behöver tid att skapa strukturer för att kunna hantera fler kunder, säger Maria Kratz-Larsen, butikschef för Skåne Stadsmission, till Schibsted-tidningen SvD.

I Göteborg finns även Maträtt, som drivs av den ideella organisationen Räddningsmissionen, där medlemsansökningarna även där ökat den senaste tiden.

I vår första butik som öppnade 2020 hade vi ungefär 200 medlemsansökningar i månaden – men efter att vi öppnade vår andra butik i april får vi nu in 2 000 ansökningar i månaden. Det är en markant stor ökning, säger Ida-Lina Frisell Aasland, chef för verksamheten.

Även Matmissionen i Stockholm har fått tillökning av medlemmar. Tidigare har runt 40 procent varit barnfamiljer, men under våren har även flera ansökningar från pensionärer, sjukskrivna och arbetslösa kommit in. Johan Rindevall, chef för Matmissionen i Stockholm, menar att matfattigdom i sig inte är något nytt, men tror att behovet av den här typen av verksamhet kommer att fortsätta öka.

En viss ökning var väntad, men tillflödet av medlemmar har varit långt större än vi trodde. Matfattigdom är i sig inte något nytt, men ökningen av antalet personer som söker sig hit tyder på att allt fler behöver oss. Bara i Stockholm lever 270 000 människor i det som kallas för låg ekonomisk standard eller relativ fattigdom, och jag tror att behovet av vår verksamhet bara kommer att öka, säger han.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Tysklands ekonomiska kris förvärras – BMW ska dra in tusentals tjänster

Förstörelsen av den europeiska ekonomin

Publicerad juli 30, 2026 – av Jan Sundstedt
En BMW iX visas på bilmäsan IAA Mobility i München 2021.
En BMW iX visas på bilmäsan IAA Mobility i München 2021.

Tysklands ekonomiska kris förvärras när BMW planerar att minska sin globala personalstyrka med omkring 8 000 tjänster till slutet av 2027. Neddragningarna ska enligt uppgifter i tyska medier främst beröra administration och utveckling, medan produktionen undantas.

Planen presenterades för de anställda i München på onsdagen. BMW och koncernens företagsråd har kommit överens om ett program för frivilliga avgångar, uppger en talesperson för bolaget till Reuters.

Enligt uppgifter till Reuters väntas BMW:s globala arbetsstyrka minska med cirka 8 000 personer. Vid slutet av 2025 hade koncernen 154 540 anställda världen över.

Den tyska affärstidningen Handelsblatt rapporterar att programmet ska inledas i oktober 2026 och löpa till utgången av 2027.

Åtgärderna väntas enligt tidningen ge årliga besparingar på omkring en miljard euro från 2028.

Frivilliga avgångar

BMW uppges inte planera några tvångsuppsägningar. I stället ska erbjudanden om frivilliga avgångar i första hand riktas till anställda inom administration och utveckling.

Produktionsanställda ska enligt företaget i dagsläget inte omfattas av programmet.

Eftersom mer än hälften av BMW:s personal arbetar i Tyskland väntas en betydande del av minskningen ske där.

Tyska medier har pekat ut administrativa och utvecklingsinriktade tjänster i bland annat München, Regensburg, Dingolfing och Leipzig som särskilt berörda.

Friedrich Merz CDU
Tyskland och landets förbundskansler Friedrich Merz pressas alltmer av en nationell ekonomisk kris. Foto: Michael Lucan/CC BY-SA 3.0 DE

Pressad fordonsindustri

BMW:s besked kommer i en period då flera stora tyska fordonstillverkare genomför besparingar.

Enligt Euronews, som hänvisar till bland annat Reuters och tyska medier, pressas BMW av svagare affärer i Kina och av den strukturella omställningen i bilindustrin, där konkurrensen från kinesiska tillverkare har hårdnat.

I juni sänkte BMW sin vinstprognos för 2026 med hänvisning till försämrade villkor i Kina och följderna av konflikten i Mellanöstern.

Bolaget sade då att strukturella åtgärder och effektiviseringar skulle intensifieras och påskyndas.

Även Mercedes-Benz, Porsche och Volkswagen har aviserat eller förhandlar om betydande neddragningar.

BMW:s plan är enligt de aktuella uppgifterna dock främst inriktad på frivilliga avgångar och inte på produktionsjobb.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Klassiska batterimärket Varta i kris – kan styckas

Förstörelsen av den europeiska ekonomin

Publicerad juli 25, 2026 – av Redaktionen
Flygbild över Vartas produktionsanläggning i Neunheim i Tyskland
Vartas produktionsanläggning i Neunheim utanför Ellwangen i Tyskland.

Den tyska batteritillverkaren Varta ansöker om insolvens och har lämnat in fyra separata ansökningar. Företaget, vars rötter går tillbaka till 1887, riskerar nu att delas upp sedan ägarna avstått från att skjuta till mer kapital.

En talesperson för distriktsdomstolen i Stuttgart bekräftade på fredagen att fyra ansökningar hade kommit in, rapporterar Reuters. Uppgiften återges även av den tyska nyhetsbyrån dpa. Varta ansöker om ett insolvensförfarande under egen förvaltning, vilket innebär att ledningen försöker driva verksamheten vidare under rättslig tillsyn medan en lösning för skulder och ägande arbetas fram.

Enligt Varta beror ansökan inte på akut betalningsoförmåga i den löpande verksamheten. Bolaget beskriver i stället åtgärden som ett försök att säkra företagets ekonomiska framtid och möjliggöra en varaktig fortsättning.

Förfarandet omfattar moderbolaget Varta AG samt Varta Microbattery, Varta Micro Production och Varta Storage. Den lönsamma verksamheten för vanliga hushållsbatterier omfattas däremot inte av ansökningarna.

Ägarna sade nej till mer kapital

Bakom beskedet ligger ett snabbt försämrat finansieringsläge. Porsche och den österrikiske investeraren Michael Tojner, som blev Vartas indirekta ägare efter den förra rekonstruktionen, ska enligt Reuters ha avstått från att bidra med ytterligare pengar.

Varta uppger att marknadsvillkoren har försämrats tydligt, samtidigt som efterfrågan har försvagats och valutakursförändringar tyngt resultatet. Den mest kännbara motgången kom när Apple beslutade att sluta köpa Vartas uppladdningsbara CoinPower-knappceller till sina AirPods och i stället vända sig till leverantörer i Kina.

Förlusten av storkunden har redan fått direkta följder. Under våren meddelade Varta att produktionen av knappceller i Nördlingen skulle upphöra och att 350 arbetstillfällen försvinner.

Enligt den regionala public service-kanalen SWR saknas ett belopp i storleksordningen tiotals miljoner euro för att hålla hela koncernen igång på längre sikt. Varta har omkring 4 000 anställda globalt, varav cirka 3 000 i Tyskland.

Fordringsägare vill ta över lönsam del

Flera stora fordringsägare, däribland Deutsche Bank och fonderna Blantyre, RBC BlueBay och Whitebox, vill nu bryta ut verksamheten för hushållsbatterier och placera den i en ny ägarstruktur. Verksamhetsgrenen säljer de välkända batterier som används i bland annat leksaker, fjärrkontroller och annan hemelektronik och beskrivs som stabil och lönsam.

Michael Tojner har samtidigt visat intresse för mikrobatteriverksamheten, som bland annat tillverkar celler för hörapparater. Det tidigare Varta-bolaget V4Smart, där Porsche äger en majoritet och som tillverkar högpresterande batterier för sportbilar, berörs inte av insolvensförfarandet.

Hur uppdelningen ska genomföras är ännu inte avgjort. Domstolen måste först pröva ansökningarna, samtidigt som nya ägare eller investerare söks till de verksamheter som inte förs över till fordringsägarna.

Rekonstruktionen räckte bara ett år

Varta slutförde så sent som våren 2025 en omfattande finansiell rekonstruktion. Porsche och Tojner bidrog då med sammanlagt 120 miljoner euro i kapital och refinansiering, medan skulderna minskades till omkring 230 miljoner euro. De tidigare aktieägarna förlorade sina innehav och Varta avnoterades från Frankfurtbörsen.

Planen var att återställa lönsamheten och säkra investeringar i batteriteknik. Drygt ett år senare står bolaget åter inför ett insolvensförfarande. Vartas egen historieskrivning anger 1887 som startår, då föregångaren Accumulatoren-Fabrik grundades i Hagen. Namnet Varta kommer från de tyska orden för försäljning, laddning och reparation av bärbara ackumulatorer.

Bolagets utveckling visar samtidigt att krisen inte enbart kan förklaras av en svagare konjunktur eller utländsk konkurrens. Varta byggde ut produktionen kraftigt i hopp om fortsatt stora beställningar från Apple och tog på sig skulder för expansionen. När efterfrågan på små litiumjonceller mattades och storkunden drog sig ur blev beroendet kostsamt.

För de anställda är den omedelbara frågan hur mycket av produktionen och kunskapen som kan räddas. Baden-Württembergs ekonomiminister Nicole Hoffmeister-Kraut har sagt att målet är att behålla så mycket industriellt värdeskapande, tekniskt kunnande och så många arbetstillfällen som möjligt i regionen. Förfarandet innebär alltså inte att all verksamhet upphör omedelbart, men Varta ser ut att delas upp efter nästan 140 år som ett av Tysklands välkända industriföretag.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Tyskland betalar fem gånger mer för gas efter stoppet för rysk import

Energikrisen

Publicerad juli 24, 2026 – av Emil Fjellstedt
En LNG-tanker till havs med bogserbåtar.

Tyskland betalar fem gånger så mycket för importerad gas som innan de långsiktiga ryska leveranskontrakten övergavs, rapporterar Berliner Zeitung.

Enligt tidningen har gasimportpriset stigit från 12 euro per megawattimme 2020, när de ryska långtidskontrakten fortfarande gällde, till mer än 60 euro per megawattimme den här veckan. Prisuppgången sker samtidigt som den internationella energimarknaden är kraftigt störd av den de facto stängda Hormuzsundet under den pågående konflikten mellan USA och Iran, enligt Berliner Zeitung.

Tyskland övergav den billiga ryska gasimporten 2022 som en del av EU:s sanktioner mot Moskva efter upptrappningen av Ukrainakonflikten. Innan embargot stod Ryssland för 55 procent av landets naturgasimport. I dag kommer gasen främst från Norge (44 procent), Nederländerna (24 procent) och Belgien (21 procent), medan amerikansk LNG står för merparten av resten.

De gamla ryska kontrakten var billigare än marknadspriset, skriver Berliner Zeitung. Tidningen menar också att Tyskland har begränsat utrymme att öka importen vid behov, eftersom rören från Norge redan går på full kapacitet och inte klarar mycket mer.

Merz pekar på bortfallet av rysk gas

Beslutet att lämna den billiga ryska energin har, enligt rapporteringen, bidragit till att bromsa den tyska ekonomin. Ekonomin krympte både 2023 och 2024 – den första nedgången två år i rad på över två decennier – och tillväxten i år väntas bli bara 0,5 procent. Företagskonkurserna ökade samtidigt med mer än 22 procent under vartdera av de två åren, enligt officiell statistik som återges i artikeln.

I måndags erkände förbundskansler Friedrich Merz att energikrisen orsakades av ”bristen på rysk gas”.

Moskva har uppgett att man är beredd att återuppta gasleveranser via den Nord Stream-ledning som klarade sabotageattacken 2022, men har inte fått något svar från Berlin. Tyskland planerar samtidigt nya avgifter på den redan pressade industrin för att finansiera uppbyggnaden av en nationell gasreserv.

EU har åtagit sig att stoppa all rysk gasimport till 2027. EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen sade i mars att Bryssel håller fast vid den linjen även vid fysiska gasbrister eller risk för strömavbrott.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Tyska företag går omkull i rekordtakt

Förstörelsen av den europeiska ekonomin

Publicerad juli 10, 2026 – av Emil Fjellstedt
Flygbild över Volkswagenfabriken i Wolfsburg i Tyskland.
Flygbild över Volkswagenfabriken i Wolfsburg i Tyskland.

Nära 5 000 tyska företag registrerades för insolvens under årets andra kvartal, enligt Halleinstitutet IWH. Nivån är den högsta för ett andra kvartal sedan 2005.

Totalt registrerade IWH 4 996 insolvenser bland person- och kapitalbolag i Tyskland under april–juni. Det är 9 procent fler än under det första kvartalet och den högsta kvartalssiffran sedan andra kvartalet 2005, då 5 295 insolvenser registrerades.

Institutet uppger att ökningen omfattar nästan alla större branscher, däribland bygg, fastigheter, handel, hotell- och restaurangverksamhet samt tjänstesektorn. Omkring 45 500 arbetstillfällen berördes av företagsinsolvenserna under kvartalet.

Höga tal även i juni

I juni registrerades 1 702 insolvenser. Det var 12 procent fler än i maj, 20 procent fler än i juni i fjol och 80 procent över genomsnittet för en junimånad under åren 2016–2019, före coronapandemin, enligt IWH:s insolvenstrend.

Institutet beskriver siffrorna som fortsatt exceptionellt höga och bedömer att antalet insolvenser även under tredje kvartalet kommer att ligga över nivån från föregående år. IWH:s statistik bygger på insolvensdomstolarnas kungörelser och fungerar som en tidig indikator före den officiella statistiken.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.