Annons:

Åka till Italien på hösten

Uppdaterad 1 november 2018, Publicerad 29 oktober 2018

Det är alltid en bra tid på året att åka på semester till Italien, men på hösten kommer landet verkligen till sin rätt. Oavsett om det är höstens solsken som lyser upp rödaktiga stadsbyggnader, blommornas växlande nyanser, eller glittrande reflektioner i ett av landets många fantastiska sjöar, är hösten den vackraste årstiden i Italien. Men inte bara den vackraste, utan faktiskt den bästa. Självklart är det färre turister, och därmed även kortare väntetider till sevärdheter. Det kan bli oerhört trångt under sommaren när det är högsäsong, och i kombination med höga temperaturer och hög luftfuktighet kan det faktiskt bli ganska obehagligt. Det kommer alltid att finnas turister i Italien, men vem som helst som har stått i kö till Vatikanmuseerna i augusti kan intyga att det finns bättre saker att göra. Hösten är helt enkelt en bra tid att besöka de mest kända sevärdheterna i Italien. Men det finns många andra fördelar med att resa dit på hösten.

Italien är känt för sina kulinariska läckerheter, och på hösten när det är skördesäsong, och därmed även den bästa säsongen för mat. På hösten är det perfekt att boka ett besök på en agriturismo - en italiensk bondgård som även är ett värdshus. På en agriturismo kan man lära sig om matproduktion eller att göra vin, och på kvällarna festar man på middagar som passar en kung.  Men var ska man åka om man vill äta gott? Ja, i stort sett var som helst. De flesta regioner har sina signaturrätter. Om man har specifika önskemål kanske tryffelfestivalen i staden Sant'Agata Feltria kan vara något, eller ett besök i en Parmigiano Reggiano-fabrik utanför staden Parma. Det finns många regionala festivaler som firar de lokala rätterna. Det är en perfekt tid att utforska närliggande städer som är värd för en sagra, en matfestival, för att fira och äta mat som tryffel, kastanjer, pastasås, fikon och svamp.  Även om du inte kan ta dig till en lokal sagra, så är den italienska hösten ett riktigt paradis för de som älskar mat. Många restauranger serverar säsongsbetonade specialerbjudanden, och det är alltid en bra idé att fråga servitören vad de rekommenderar.

Bo i Italien

Så var ska man bo när man reser till  Italien? De flesta experter rekommenderar att man hyr ett semesterhus eller en lägenhet i stället för att man bor på hotell. Man slipper turister och opersonliga hotellrum, och man får mer flexibilitet och autenticitet när man bor bland lokalbefolkningen. Dessutom kan det ofta bli betydligt billigare. På Interhome kan man hitta flexibla boenden för allt från ensamma resenärer till flera familjer som reser tillsammans. Många resenärer bor ett par dagar i en region, för att sedan åka vidare och bo ett par dagar i ett semesterhem i nästa stad.

Annons:

De som gillar vin vet att det inte finns någon bättre tid att besöka Italien än under hösten. Det är nu det blir klart vilken typ av år det har varit för vinet. Det är dessutom ett av de allra bästa platserna att prova viner på. Oftast är "husets vin" utmärkt och överträffar kvaliteten på de dyrare varianterna. Under hösten är det skörd i var och en av Italiens 20 regioner, inom en ganska kort tidsperiod. Olivskörden äger rum ungefär samtidigt, så du kan också uppleva den första etappen av en annan italiensk specialitet: extra jungfruolivolja.

Högvattensäsong och värme

De flesta människor säger att man bör undvika hösten i Venedig på grund av högvattensäsongen, när vattenståndet stiger högt. Det finns dock de som påstår att det är den bästa tiden att besöka staden. Det molniga himmelen och det svaga ljuset förvandlar staden till ett eteriskt paradis. Lokalbefolkningen går i långa gummistövlar, och de flesta får aldrig se denna unika sida av Venedig. På många sätt kan södra Italien nästan vara ett annat land än norra Italien. Det finns gott om kulturella och kulinariska skillnader mellan norr och söder, men det finns även skillnader i klimat. I de södra delarna vara sommaren mycket längre än i norr.

Om du saknar solskenet kanske du kan få dig några sista strålar i södra Italien. Här finns små lantliga städer, forntida romerska ruiner, vulkanöar och kuststäder så vackra att de tar andan ur dig. Och här är det faktiskt möjligt att ha en sista semester i solen, trots att det är höst och ganska kallt hemma i Sverige. Bra resmål är Amalfikusten med de otroliga vyerna, samt ön Sicilien där man kan njuta av städerna Taormina och Syrakusa utan sommarens folkmassor. Det är lättare att hitta ett bra bord på restaurangerna, och priserna på resor och lokaltrafik är lägre. Städerna andas lugn, och man kan njuta av att ha gatorna för sig själv. Du kommer också att få en mer autentisk känsla av Italien, eftersom de flesta italienare lämnar städerna under sommarmånaderna - vilket också betyder att många lokala företag och restauranger stänger under högsäsongen.

Annons:

Strömmen gick hos Google – kunder kom inte åt sina egna pengar

Digitaliseringen

Publicerad 20 oktober 2026 – av Emil Fjellstedt
Google-skylt på glasfasaden ovanför entrén till Googles kontor vid King's Cross i London.
Ett fel i Google Clouds London-zon slog mot banker och andra samhällstjänster. Arkivbild från Googles kontor vid King's Cross i London, inte den drabbade serveranläggningen.

Ett strömavbrott i Googles molndatacenter i London slog på tisdagen ut bankappar och kortbetalningar i Storbritannien. Även budgetappen Emma och domstolarnas videolänkar i England och Wales drabbades.

Felet uppstod i Googles molnregion europe-west2 i London och började klockan 08.08 svensk tid den 20 oktober. En "elhändelse" slog ut zonen europe-west2-b, skriver bolaget på sin statussida.

Klockan 14.44 svensk tid meddelade Google att merparten av kundernas drift i regionen hade börjat återhämta sig. Helt återställt var det inte. Molntjänsterna i den drabbade zonen låg fortfarande nere, och i resten av regionen kunde kunderna råka ut för fel och nätverksstörningar. Google har bett om ursäkt.

Molnlöftet som sprack

Revolut slogs ut redan på morgonen. En person med insyn uppger för nyhetsbyrån Reuters att bankens problem hängde ihop med störningen hos Google Cloud.

De flesta av bankens tjänster låg helt eller delvis nere, bland annat kortbetalningar, överföringar, kontantuttag och inloggning. Under förmiddagen kom mer än 1 500 rapporter om problem med Revolut in till Downdetector, en sajt som samlar användarnas felanmälningar.

På X lugnade banken med att "alla våra kunders pengar och data är säkra".

I september i fjol utökade Revolut samarbetet med Google Cloud i ett flerårigt avtal värt miljontals dollar. Googles "säkra, skalbara infrastruktur" skulle enligt banken garantera "sömlös prestanda", även när kundbasen växer.

Domstolar och budgetappar drabbades

Avbrottet nådde långt utanför Revolut. Den brittiska domstolsmyndigheten HMCTS fick problem med den molnbaserade videoplattform som används för säkra videolänkar till rättegångar i England och Wales, rapporteras det.

Vid Southwark Crown Court i London konstaterade domaren i rättegången mot Russell Brand att det hade varit problem med Google men att systemet var igång igen. Journalister som följer mål via plattformen uppgav att den fungerade strax efter Googles uppdatering vid lunchtid.

Budgetappen Emma skrev till sina användare att appen låg nere "på grund av ett avbrott i Google Cloud som påverkar tjänster i London".

Halifax, som ägs av Lloyds Banking Group, bekräftade att kunder hade problem med appen och internetbanken. Samtidigt rapporterade hundratals användare störningar hos Lloyds Bank och HSBC till Downdetector.

Rapporter kom också in om Royal Mail, paketbolaget DPD och bostadssajten Rightmove. Om alla dessa problem hade samma orsak har inte bekräftats.

Ett fel i London, följder långt bort

Videolänkarna till rättegångarna, budgetappen och digitalbanken har helt olika kunder och uppdrag. Ändå fick alla tre problem samma morgon, och spåren leder till samma leverantör.

Det räckte att strömmen svek i en enda zon i London. Googles råd till de drabbade företagen var att om möjligt flytta sina system till en annan zon eller region.

Kunden vid kassan kan inte flytta sitt kort någonstans. Pengarna kan stå kvar på kontot, men när systemen bakom dem ligger nere går de inte att använda.

En drabbad skriver under signaturen Jonas till Nya Dagbladet: "Jag står och ska köpa frukost men kan inte betala. Med begränsade uttag är det dessutom svårt att ha kontanter. Hur ska man kunna lita på det finansiella systemet när man blir av med tillgången till sina egna pengar?"

Revolut drabbat av stort avbrott – kunder nekas kortköp

Uppdaterad 20 oktober 2026, Publicerad 20 oktober 2026 – av Emil Fjellstedt
Händer håller en mobiltelefon som visar Revoluts svenska appgränssnitt.
Driftstörningen hos Revolut berör bland annat inloggning och betalningar.

Revolut-kunder i flera länder uppger att de inte kom åt sina pengar på tisdagsmorgonen, och vissa att kortet nekades i butik, när flera av bankens tjänster slogs ut.

Störningen drabbade appen, kortbetalningar, överföringar, uttag i bankomat och kundsupport, uppger BBC. Strax efter klockan åtta brittisk tid hade Downdetector fått över 1 500 felrapporter. Revolut har enligt egen uppgift över 80 miljoner kunder i världen.

Kunder i bland annat Storbritannien, Frankrike och Spanien rapporterade problem. Det är oklart om alla användare drabbades.

I inlägg på X beskriver en kund att ha blivit förnedrad vid matinköpet när korten nekades. En annan kund på semester i Grekland skriver att Revolut inte fungerar på tre konton.

Revolut talar själv om ett tjänsteavbrott som påverkar flera funktioner och säger att ingenjörer arbetar med att återställa full drift. Bolaget uppger också att kundernas pengar och data är säkra.

Statussidan: 27 tjänster

Vid kontrollen av bankens statussida listades alla 27 tjänster som drabbade av en pågående incident. Revolut anger att incidenten upptäcktes den 20 oktober klockan 09.47 svensk tid.

Banken skriver att teamet undersöker problemet och arbetar på en lösning, och att sidan uppdateras när felet är åtgärdat. Någon orsak eller tid för återställning anges inte.

Bland de drabbade tjänsterna fanns kortbetalningar, inloggning, överföringar, bankomatuttag, valutaväxling, aktiehandel, kryptovaluta och supportchatten. Tjänster för företag och handlare berördes också, bland annat inloggning, överföringar och betalningar via API.

Även svenska kunder har hört av sig till Nya Dagbladet och uppger att de påverkas av driftstörningarna.

Prognosen: Elräkningen kan bli 10 000 kronor dyrare i vinter

Energikrisen

Publicerad 20 oktober 2026 – av Emil Fjellstedt
Kraftledningar över snötäckt mark i Riga, med skog till höger och bostadshus till vänster.
En kall vinter kan pressa upp elkostnaderna ytterligare, enligt 1komma5:s prognos.

Vinterns elräkningar ser ut att bli tyngre för hushållen. Enligt en prognos från energiteknikföretaget 1komma5 kan ett hushåll som förbrukar 20 000 kilowattimmar om året få betala 5 000–10 000 kronor mer för elen.

Bedömningen bygger på att elpriset under uppvärmningssäsongen blir 15 procent högre än under samma period förra året. Siffrorna är en prognos, inte ett utfall.

Bakom prognosen står Marianne Andera, kommersiell chef på 1komma5. Hon säger till Bonniertidningen Expressen att hushållen möter ett högre elpris än förra vintern, just när uppvärmningsbehovet är som störst.

— Alla prognoser ser ut att gå åt samma håll, och det blir ju en tuffare vinter, säger Marianne Andera.

Hon pekar ut tre faktorer. Vattenmagasinen i Sverige innehåller mindre vatten än normalt för årstiden. Delar av kärnkraften står stilla under hösten för underhåll och revision.

Dessutom påverkar krig och konflikter gaspriserna i Europa, och det slår mot det svenska elpriset eftersom marknaderna hänger ihop.

— Det blir som en perfekt storm. Får vi dessutom en kall vinter utan mycket nederbörd och vind samspelar de här faktorerna än mer, säger hon.

Prisuppgången har redan börjat synas. Enligt statistik från SCB betalade svenska elkonsumenter i genomsnitt över tio procent mer för elen under första halvåret 2026 än under samma period 2025.

I september steg spotpriset i elområde SE4 i södra Sverige till nästan nio kronor per kilowattimme under den dyraste kvarten. Andera menar att sådana toppar kommer att återkomma.

— De här spikarna, pristopparna, är något vi behöver vänja oss vid. Det här är ett väldigt tydligt mönster som vi går in i, säger Marianne Andera.

Längre fram finns enligt henne ett ljusare tecken. Elpristerminerna pekar mot en viss lättnad under första halvåret 2027.

Rapport: Sveriges ekonomiska utbyte med Kina underskattas

Publicerad 14 oktober 2026 – av Emil Fjellstedt
Svensk flagga till vänster och containerkranar i Yangshans hamn i Shanghai till höger.
Handeln med Kina bidrar även till inkomster i svenska tjänsteföretag och hos underleverantörer.

Sverige har tjänat mer på affärerna med Kina än varuhandelns siffror visar. Mätt i löner och vinster gick Sverige med överskott mot Kina nästan varje år 1995–2022. Sedan åren närmast före finanskrisen bars överskottet helt av den privata tjänstesektorn, med bland annat konsulter, forskare och handelsföretag. Därför finns starka ekonomiska skäl att bygga vidare på relationen.

Siffrorna kommer från en ny rapport av Daniel Lind, forskningsledare för Facken inom industrins produktivitetskommission, och Erica Sjölander, kanslichef på Facken inom industrins kansli. De har gått igenom OECD:s statistik över handel i förädlingsvärden för perioden 1995–2022.

Metoden avgör bilden. Den vanliga handelsstatistiken bokför hela värdet av en vara i det land där den slutmonteras. En iPhone räknas därför som kinesisk export, trots att bara en liten del av värdet skapas i Kina. Lika osynliga blir de svenska ingenjörerna, programmerarna och grossisterna vars arbete byggs in i en lastbil eller ett läkemedel som säljs till Kina.

OECD mäter i stället vilka länder som faktiskt bidrar med löner och vinster i det som handlas. Med det måttet ser Kinaaffärerna betydligt bättre ut för Sverige.

Tolv gånger större på 27 år

År 2022 skapade exporten till Kina förädlingsvärden på 10,5 miljarder dollar i svensk ekonomi, jämfört med 863 miljoner 1995. Beloppen är nominella, i löpande priser, men visar hur Kina vuxit till en betydande inkomstkälla.

Omräknat motsvarade exporten omkring 83 000 sysselsatta i hela den svenska ekonomin 2022, sju gånger fler än i mitten av 90-talet. Bara 35 000 av dem arbetade med exporten av industrivaror. Resten arbetade med andra exportflöden till Kina.

Svensk kunskap i varje fordon

Fordonsindustrin är den största enskilda branschen och stod 2022 för knappt 19 procent av förädlingen från industrins Kinaexport. Räknas hela leverantörskedjan in fördelas värdet jämnare: läkemedel, maskiner, fordon samt parti- och detaljhandeln får omkring tio procent var.

Sju av de femton branscher som får störst andel av förädlingen från industrins Kinaexport tillhör inte industrin alls. Vetenskapliga tjänster ensamma står för fem procent.

Tydligast syns mönstret i fordonsexporten. Hälften av förädlingen stannar i fordonsindustrin, men nästan tio procent hamnar i parti- och detaljhandeln och drygt åtta procent i vetenskapliga tjänster. Resten sprids över supporttjänster, programmering och konsulter, fastigheter, finans, transporter och bygg. En lastbil som säljs till Kina bär alltså med sig svensk forskning, mjukvara och finansiering.

Tjänsterna bar överskottet

Balansen i förädlingsvärden jämför hur mycket svenska löner och vinster som hamnar i Kinas konsumtion och investeringar med hur mycket kinesisk förädling som hamnar i Sveriges. Räknat på hela ekonomin hade Sverige överskott varje år 1995–2022 utom 2007 och 2022. Överskotten summerar till 40 miljarder dollar, och sedan åren före finanskrisen har de helt drivits av den privata tjänstesektorn.

Parti- och detaljhandeln gav från finanskrisen till 2022 ett överskott på ungefär 7,7 miljarder dollar. Programmering och vetenskapliga tjänster gav tillsammans mer än tolv miljarder. Järnmalmen gav omkring 2,5 miljarder och byggsektorn ungefär lika mycket.

Industrin gick sammantaget back. År 2022 bidrog Kina med nära 8,5 miljarder dollar till svensk BNP via industriprodukter, medan svensk industri bidrog med 4,8 miljarder till Kinas. Underskottet drevs av textil, elektrisk utrustning och möbler. Så sent som 2019 låg det strax under 800 miljoner dollar; enligt författarna pressade pandemin och inflationskrisen sedan upp det.

Läkemedel och fordon gick däremot med överskott. Svensk läkemedelsindustris bidrag till Kinas BNP växte från 4 till 376 miljoner dollar under perioden, fordonsindustrins från 37 miljoner till 1,3 miljarder.

Jämförelsen med Europa är talande. Mot Tyskland och EU28 hade Sverige varaktiga och betydande underskott i förädlingsvärden. Handeln med Kina var enligt rapporten mycket mer gynnsam.

Några förbehåll gäller. Siffrorna täcker 1995–2022 och säger inget om dagens balans; under seriens sista år låg hela ekonomin på minus. De 83 000 är exportrelaterad sysselsättning, inte netto skapade jobb, och balansen avser förädlingsvärden, inte vanlig varuhandel.

Därför finns mer att vinna

Rapporten gör ingen prognos, men dess bild av vad handeln redan gett pekar ut var Sveriges möjligheter ligger.

Kina har sedan mitten av 00-talet ersatt importerade insatser med egna. I datorindustrin steg den inhemska andelen av förädlingen i exporten från 56 procent 2004 till 71 procent 2022, i gummi och plast från 72 till 84 procent. Svenska möjligheter kan ändå finnas i fortsatta affärsrelationer och marknadstillträde för verksamheter som redan bidragit till exportens förädlingsvärden: vetenskapliga tjänster, programmering, läkemedel och fordon.

Samtidigt har de kinesiska lönekostnaderna närmat sig de svenska. Inom industrins produktionsprocesser låg de 2022 på 34 procent av den svenska nivån, mot tre procent 1995. Stigande löner kan betyda växande köpkraft hos företag och hushåll som efterfrågar kvalificerade varor och tjänster av det slag svenska företag redan säljer.

För de tjänsteföretag och underleverantörer som bar överskottet är marknadstillträde och fungerande affärsrelationer avgörande. En politik som försvårar affärerna med Kina riskerar därför att träffa långt fler än dem som syns i varuhandelsstatistiken.

Författarna påminner själva om att handel i grunden "handlar om ett ömsesidigt utbyte, inte minst för ett litet och öppet land som Sverige". Med deras angreppssätt är det, skriver de, "svårt att försvara domedagsprofetior om hur Kina har konkurrerat ut Sverige och tagit våra jobb".