MORGONDAGENS DAGSTIDNING – måndag 8 september 2025

måndag 8 september 2025

 

Här är alternativen som slår integritets-knockout på Google!

En absolut majoritet av alla internetanvändare använder Googles sökmotor - varje dag. Många gör tiotals eller hundratals sökningar om dagen. Vad man kanske inte tänker på är att alla ens sökningar registreras och lagras av Google. Trött på att bli kartlägd? Finn alternativen i NyD:s unika sökmotorguide!

publicerad 14 juli 2013
– av Markus Andersson
Google har länge dominerat sökmotormarknaden och fått kritik för integritetshanteringen - men nu finns alternativ

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Oftast är syftet med Googles lagring av dina sökningar att kunna öka sina vinster genom att bättre rikta reklam baserad på vad Google tror vara dina privata behov och intressen. Även detta kan många uppfatta som integritetskränkande.

Vad dock många fram tills Edward Snowdens avslöjande inte känt till är att Google inte bara utnyttjat dina privata sökningar i vinstintressen utan att också andra krafter och intressen under en längre tid tagit del av privatpersoners data ifrån Google.

Så då återstår frågan, vad är alternativen?

Nya Dagbladet har gått igenom några av de bättre alternativen främst ur integritetssynpunkt.

När det gäller effektivitet och träffsäkerhet är fortfarande Google överlägset bäst. Många alternativ har varit urusla när det gäller träffsäkerheten vid sökningar. Ett exempel på detta är Microsofts söktjänst Bing. Trots att Microsoft är en internetgigant med stora ekonomiska resurser som avsatt mycket pengar till sin egen söktjänst har den floppat rejält. Inte heller Yahoo är i närheten av att matcha Google.

I regel får du alltså inte samma sökresultat på alternativa söktjänster som hos Google. Även om den första eller andra träffen är likvärdig kan övriga träffar vara klart irrelevantare. Ofrånkomligt är också alternativens sämre träffsäkerhet på mindre språk såsom svenska.

Men alternativen har blivit bättre och effektivare. Och i takt med att Google också börjat censurera många sökningar blir alternativen allt intressantare att titta på. Googles makt att filtrera bort eller manipulera sökresultaten har blivit en ofattbart stor maktfaktor som kan ha en betydande inverkan i samhället för både stater, företag och privatpersoner. Politiska, ekonomiska och personliga faktorer kan få stor genomslagskraft genom manipulering av sökresultaten som ibland utförs efter påtryckningar ifrån tredje part.

Alternativen till sökningar med Google:

Yandex.com
Utvecklas av ett ryskt internetföretag. Är i dagsläget världens fjärde största sökmotor och den allra största i delar av Östeuropa.

I Östeuropa är man generellt sett skeptisk till att använda västerländskt baserade tjänster och strävar liksom Iran och andra mer självständiga makter efter att utveckla egna tjänster istället för att förlita sig på USA och andra. Information som hanteras och lagras av Yandex passerar, till skillnad ifrån Googles informationsflöde, högst sannolikt inte NSA och andra västliga underrättelsetjänster per automatik. En skiftning har börjat ske mellan öst och väst där väst tidigare upplevdes friare och det kommunistiska Sovjetunionen som en mer intolerant del av världen med övervakning och diktaturfasoner. Efter Sovjetunionens fall har öststaterna allt mer fått tjäna som en frizon för informations- och yttrandefrihet mot den censur och det övervakningssamhälle som nu växer fram i väst.

För och nackdelar med Yandex:

yandex-450+ Tar inte order ifrån västerländsk makt och underrättelsetjänst
+ Opåverkad av västerländskt initierad censur och sökträffsmanipulation
+ Erbjuder en rad andra tjänster liksom Google gör, såsom bildsök, e-post, karttjänster, API:er etc och en egen webbläsare, Yandex Browser som baserad på Chromium, som är öppen källkod

– Medioker träffsäkerhet
– Söksida på svenska saknas
– Dålig sökträffsrelevans på svenska
– Säker anslutning (https) är inte standard

Besökadress: http://yandex.com/

 

DuckDuckGo.com
DuckDuckGo är en sökmotor baserad i Pennsylvania som sätter integritet högt; den sparar ingen användarinformation. Utöver traditionella sökträffar kommer det även upp information från användargenererade sidor (så som Wikipedia) i en infobox längst upp på sidan för att förbättra resultatet. Du kan ställa in land och språk till svenska från engelska för att förbättra användarupplevelsen.

För och nackdelar med DuckDuckGo:

duckduckgo-450+ Profilerar sig mot integritet och säkra anslutningar och sökningar
+ Söksida finns på svenska

– Medioker träffsäkerhet
– Dålig sökträffsrelevans på svenska

Besökadress: https://duckduckgo.com/

 

Startpage.com (ixquick)
Med Startpage kombineras Ixquicks integritetsskydd med Googles träffsäkerhet. De här två aspekterna gör Startpage unikt. Du kan fortsätta att använda sökresultaten från världens mest populära sökmotor, men du får integritetsskyddet från Ixquick, världens mest privata sökmotor. Du kan ställa in land och språk till svenska från engelska för att förbättra användarupplevelsen. Under inställningar finns även en rad andra ändringar som du kanske önskar göra såsom inaktivering av ”familjefiltret” etc pga att den försämrar träffsäkerheten generellt.

För och nackdelar med Startpage (ixquick):

ixquick+ Profilerar sig mot integritet, sparar inga ip-nummer vid sökningar
+ Hög träffsäkerhet generellt, använder Googles sökmotor i bakgrunden
+ Erbjuder proxytjänst vid vidare besök till de listade sökresultaten
+ Söksida finns på svenska

– ”Familjefiltret” är aktiverad som standard vilket betydligt försämrar den generella träffsäkerheten
– Beroende av Google-imperiet och dess hemliga algoritmer och censur
– Klart sämre bildsöksfunktion än Googles

Besökadress: https://startpage.com eller svenska startsidan https://startpage.com/sve/

 

Tips
Lägg till din favoritsökmotor som standardval i din webbläsare. Då slipper du först gå in på söktjänsternas sajt när du skall göra en sökning utan kan använda den önskade sökmotorn direkt i webbläsarens snabbsöksfunktion.

Bidra med fakta till guiden 
Nya Dagbladets guide är givetvis inte fullständig utan vi har valt att publicera all fakta som varit tillgänglig för redaktionen. Givetvis finns det både fler alternativ och ytterligare fakta att tillföra. Vi mottager därför tacksamt läsarnas egna tips som kan tillföras till denna guide!

Sammanfattning
Generellt kan sägas att träffsäkerheten eller sökträffsrelevansen hela tiden ökar. Samliga tjänster och aktörer förbättrar ständigt sina algoritmer och sin indexeringskapacitet. Generellt minskar också gapet mellan Google och konkurrenterna. Vilket alternativ du använder beror på dina behov. Gör du ett litet antal sökningar och värnar integriteten allra högst är kanske Duckduckgo eller Yandex att föredra. Om du gör ett stort antal sökningar och använder en sökmotor i arbetet och snabbt behöver hitta rätt resultat utan att helt utelämna dina sökhistorik till tredje part kanske ixquick är alternativet via tjänsten Startpage.

Startpage.com bäst i test!
Tills att Yandex, DuckDuckGo och andra ökat sin effektivitet och användarvänlighet får Startpage.com stå på tronen som förstahandsalternativ i Nya Dagbladets sökmotorguide.

 

Markus Andersson
markus.andersson@nyadagbladet.se

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Google slipper sälja Chrome – får behålla webbläsaren trots monopoldom

Övervakningssamhället

publicerad 3 september 2025
– av Markus Andersson

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


En federal domare i USA avfärdade justitiedepartementets krav på att Google skulle tvingas sälja sin Chrome-webbläsare för att bryta sitt sökmonopol. Domen markerar en viktig milstolpe i det mest betydelsefulla antitrustmålet mot ett teknikjätte på 25 år.

Domare Amit Mehta vid DC:s distriktsdomstol beslutade på tisdagen att Google inte behöver sälja sin Chrome-webbläsare, trots att företaget för över ett år sedan befanns ha brutit mot antitrustlagstiftningen (konkurrenslagstiftning) genom sitt olagliga monopol inom onlinesökning, skriver The Verge.

Mehta avfärdade flera av justitiedepartementets mest ambitiösa förslag för att återställa konkurrensen på marknaden. Förutom att låta Google behålla Chrome får företaget även fortsätta betala distributionspartners för förinstallation och standardplacering av sina sök- och AI-produkter.

Domaren beordrade dock Google att dela värdefull sökinformation med konkurrenter som kan hjälpa dem att konkurrera bättre, samt förbjöd företaget från att ingå exklusiva distributionsavtal som skulle kunna stänga ute rivaler.

Omfattande konsekvenser väntar

— Vi har farhågor om hur dessa krav kommer att påverka våra användare och deras integritet, och vi granskar beslutet noggrant, sade Lee-Anne Mulholland, Googles vicepresident för regulatoriska frågor, i ett uttalande.

Justitiedepartementets antitrustchef Gail Slater var mer triumferande i sitt uttalande:

— Den första Trump-administrationen stämde Google för att återställa konkurrensen för miljontals amerikaner som utsätts för Googles monopolmissbruk. Idag har den andra Trump-administrationen vunnit ett rättsmedel för att göra just det.

I sitt 230 sidor långa beslut förklarade Mehta att även om Googles standardstatus som sökmotor i Chrome ”utan tvekan bidrar till Googles dominans inom allmän sökning”, är ett påtvingat försäljning av webbläsaren ytterst ”en dålig lösning för detta fall”.

Det skulle vara otroligt rörigt och mycket riskabelt, sade domaren om en potentiell Chrome-försäljning, eftersom webbläsaren inte fungerar som en ”fristående verksamhet” och är starkt beroende av Googles egen infrastruktur.

Konkurrenter kritiska till beslutet

DuckDuckGo:s vd Gabriel Weinberg, som vittnade som sökkonkurrent för regeringens sida, kritiserade Mehtas beslut hårt:

— Google kommer fortfarande att tillåtas använda sitt monopol för att hålla tillbaka konkurrenter, inklusive inom AI-sökning. Som resultat kommer konsumenterna att fortsätta lida.

American Economic Liberties Project, en grupp som förespråkar starkare antitrustövervakning av teknikindustrin, kallade Mehtas dom för en akt av ”feghet”.

— Man finner inte någon skyldig till bankrån och dömer honom sedan till att skriva ett tackbrev för bytet.

Målet, som ursprungligen lämnades in 2020, kan nu överklagas av Google hela vägen upp till Högsta domstolen. Implementeringen av eventuella lösningar kan därmed dröja år.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

IP-adresser används för att spåra arbetslösa

publicerad 1 september 2025
– av Redaktionen
Arbetsförmedlingen har redan hittat cirka 4000 personer som tycks ha loggat in från ett annat land än Sverige.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Arbetsförmedlingen har börjat spåra arbetslösas IP-adresser för att kontrollera att de verkligen befinner sig i Sverige. Cirka 4 000 personer som loggat in från utländska IP-nummer riskerar nu att förlora sin ersättning.

För att ha rätt till A-kassa och andra former av ersättning kopplade till att man är arbetslös ställs vissa krav. Ett av dessa krav är att man måste befinna sig i Sverige, detta för att vara tillgänglig ifall ett arbete dyker upp.

När den arbetssökande loggar in på Arbetsförmedlingens hemsida kontrolleras nu personens IP-adress. Om personen loggar in från ett utländskt IP-nummer antyder detta att denne befinner sig i ett annat land.

Arbetsförmedlingen har börjat spåra arbetssökande sedan slutet av juni och myndigheten har redan hittat cirka 4 000 personer som till synes har loggat in från ett annat land än Sverige.

Det är ett sätt att motverka risken för felaktiga utbetalningar. Vi pratar om personer som befinner sig utomlands fast de borde vara i Sverige och söka arbete eller delta i arbetsmarknadspolitiska program, säger Andreas Malmgren, verksamhetscontroller på Arbetsförmedlingen, till Bonniertidningen DN.

Ingen av personerna har ännu kontaktats, men myndigheten planerar att ta kontakt under september. Dessa personer riskerar att få sin ersättning indragen.

Vidare ska myndigheten även ha upprättat ett särskilt verktyg för att kontrollera om arbetssökande använder sig av VPN, så att ingen ska hamna bland de utpekade av misstag.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Wifi-signaler kan identifiera personer med 95 procents säkerhet

Övervakningssamhället

publicerad 21 augusti 2025
– av Markus Andersson

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Italienska forskare har utvecklat en teknik som kan spåra och identifiera individer genom att analysera hur wifi-signaler reflekteras mot mänskliga kroppar. Metoden fungerar även när personer byter kläder och kan användas för övervakning.

Forskare vid La Sapienza-universitetet i Rom har tagit fram en ny metod för att identifiera och spåra människor med hjälp av wifi-signaler. Tekniken, som forskarna kallat ”WhoFi”, kan känna igen personer med en träffsäkerhet på upp till 95 procent, skriver Sweclockers.

Metoden bygger på att wifi-signaler reflekteras och bryts på olika sätt när de träffar mänskliga kroppar. Genom att analysera dessa reflektionsmönster med hjälp av maskininlärning och artificiella neuronnät kan forskarna skapa unika ”fingeravtryck” för varje individ.

Fungerar trots klädbyten

Försöken visar att dessa digitala fingeravtryck är stabila nog för att identifiera personer även när de byter kläder eller bär ryggsäck. Den genomsnittliga igenkänningsgraden ligger på 88 procent, vilket forskarna menar är jämförbart med andra automatiska identifieringsmetoder.

Forskningsresultaten publicerades i mitten av juli och beskriver hur tekniken skulle kunna användas inom övervakningssammanhang. Enligt forskarna kan WhoFi lösa problemet med att återidentifiera personer som först observerats via en övervakningskamera på en plats och sedan behöver hittas i bildmaterial från kameror på andra platser.

Kan användas för övervakning

Tekniken öppnar för nya möjligheter inom säkerhetsövervakning, men väcker samtidigt frågor om integritet och personlig säkerhet. Att wifi-nätverk, som finns överallt i dagens samhälle, kan användas för att spåra människor utan deras vetskap innebär en ny dimension av digital övervakning.

Forskarna presenterar sin upptäckt som ett genombrott inom området för automatisk personidentifiering, men påpekar inte de etiska implikationer som tekniken kan medföra för privatpersoners integritet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Facebooks lömska övervakning: Använde VPN-appen för att spionera

Övervakningssamhället

publicerad 9 augusti 2025
– av Markus Andersson

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


År 2013 köpte Facebook det israeliska företaget Onavo för omkring 120 miljoner dollar. Onavo marknadsfördes som en VPN-app som skulle skydda användarnas data, minska mobilanvändningen och säkra onlineaktiviteter. Över 33 miljoner människor laddade ner appen i tron att den skulle stärka deras integritet.

I själva verket gav Onavo Facebook fullständig insyn i användarnas telefoner – inklusive vilka appar som användes, hur länge de var öppna och vilka webbplatser som besöktes.

Enligt domstolsdokument och tillsynsmyndigheter använde Facebook dessa data för att identifiera trender och kartlägga potentiella konkurrenter. Genom att analysera användarmönster i appar som Houseparty, YouTube, Amazon och Snapchat kunde företaget avgöra vilka plattformar som utgjorde ett hot mot dess marknadsdominans.

När Snapchats popularitet började explodera 2016 stötte Facebook på ett problem: krypterad trafik förhindrade insyn i användarnas beteende, skriver Business Today. För att kringgå detta lanserade Facebook en intern operation kallad ”Projekt Ghostbusters”.

Ingenjörer på Facebook tog fram specialanpassad kod baserad på Onavos infrastruktur. Appen installerade ett så kallat root-certifikat på användarnas telefoner – samtycke doldes i juridisk dokumentation – vilket möjliggjorde att Facebook kunde skapa falska certifikat som imiterade Snapchats servrar.

Detta gjorde det möjligt att dekryptera och analysera Snapchats trafik internt. Syftet var att använda informationen som underlag för strategiska beslut, produktutveckling eller eventuella förvärv.

Snapchat sa nej – Facebook kopierade istället

Med utgångspunkt i data från Onavo erbjöd Facebook att köpa Snapchat för 3 miljarder dollar. När Snapchats vd Evan Spiegel tackade nej, svarade Facebook genom att lansera Instagram Stories – en direkt kopia av Snapchats mest populära funktion. Detta blev ett avgörande drag i konkurrensen mellan de två plattformarna.

År 2018 tog Apple bort Onavo från App Store, med hänvisning till att appen bröt mot bolagets dataskyddsregler. Facebook svarade genom att lansera en ny app: Facebook Research, internt kallad Project Atlas, som erbjöd liknande övervakningsfunktioner. Den här gången betalade företaget användare – vissa så unga som 13 år – upp till 20 dollar i månaden för att installera appen.

När Apple upptäckte detta agerade bolaget kraftfullt och drog in Facebooks företagsutvecklingscertifikat. Det innebar att samtliga interna iOS-appar tillfälligt stoppades – en av Apples mest långtgående åtgärder någonsin.

År 2020 stämde den australiska konkurrens- och konsumentkommissionen (ACCC) Facebook, som nu heter Meta, för att ha vilselett användare med falska löften om integritet. År 2023 bötfälldes Metas dotterbolag med totalt 20 miljoner australiska dollar för vilseledande beteende.

Varför det fortfarande spelar roll

Business Insider är noga med att poängtera att Onavo-historien inte bara handlar om en missvisande app. Den illustrerar även hur ett av världens mäktigaste teknikbolag byggde ett övervakningssystem maskerat som ett integritetsverktyg.

Det faktum att Facebook använde datan för att kartlägga konkurrenter, kopiera funktioner och behålla kontrollen över sociala medier-marknaden – och dessutom riktade sig mot minderåriga användare för datainsamling, väcker ytterligare etiska frågor.

Även tio år senare är Onavo fortfarande ett typexempel på hur ”data är makt” – och hur långt företag är villiga att gå för att få tag på den”, konstaterar tidningen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.