Vid Kroatiens gräns, bara 22 mil från Österrike, väntar mer än 20 000 migranter på att göra en inbrytning mot Centraleuropa, vilket oroar regeringen. Tidningen Krone har intervjuat experter i regeringen med de bästa kontakterna på Balkan.
Den mest aktuella informationen från kontaktpersonerna om situationen i det bosnisk-kroatiska gränsområdet i Velika-Kladusa, 224 kilometer från Spielfeld, ligger på avdelningschefens skrivbord vid inrikesministeriet.
Deras analys: Ett inbrytningsförsök från minst 20 000 migranter vid denna gränsövergång i riktning mot Centraleuropa kan vara nära förestående.
Enligt uppgift är nästan alla beväpnade och många bär kniv.
Annons:
– Kroaterna försöker hantera situationen ensamma. De har också placerat specialstyrkor vid denna gränsövergång, säger analytikerna i Grupp III (Migration) vid inrikesdepartementet i Wien.
Men det finns en oroande utveckling, menar tjänstemännen:
– Nu kommer andra kategorier – nästan inga familjer eller kvinnor längre. 95 procent av migranterna som vill tränga in i landet är unga män, nästan alla beväpnade med knivar. En gränspolis har redan blivit knivhuggen.
Bland de migranter som väntar i Bosnien finns inga syrier längre.
– Massan kommer från Pakistan. Och det finns många iranier, algerier, marockaner.
Deras mål är inte heller Österrike.
– Migranterna vill till Tyskland, vidare till skandinaviska länder. Österrike har för dem fått ett dåligt rykte.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Montage: NyD. Faksimil: Folk och Försvar. Foto: Saab.
Marcus Wallenberg är Saabs styrelseordförande. HE 448 är en ammunitionstyp för Carl-Gustaf-systemet; underrättelsevarningarna pekar inte ut Wallenberg personligen. Arkivmotiv.
Rysslands militära underrättelsetjänst trappar upp planerna på attentat mot chefer i den europeiska vapenindustrin, varnar fem europeiska underrättelsetjänster. Varningarna har redan fått försvarsbolag att skärpa livvaktsskyddet.
Uppgifterna kommer från Financial Times, som rapporterar att Kreml enligt underrättelsekällorna beordrat fler sabotage och så kallade hybridoperationer i Europa. Målet uppges vara att försvaga stödet till Ukraina när kriget står still på slagfältet.
Lönnmord på civila europeiska mål, tidigare tabu även för ryska spiontjänster, beskrivs nu som en allt tydligare del av planerna. Utöver toppcheferna pekas andra ledande anställda ut, liksom chefer på mindre bolag som tillverkar drönare eller drönarkomponenter.
— Hotnivån har stigit i Europa. Mot egendom men också mot människor, säger en högt uppsatt europeisk underrättelsetjänsteman till FT.
Annons:
Fria Tider har lyft den svenska kopplingen: familjen Wallenberg, som via Investor har ett betydande ägande i Saab. Marcus Wallenberg omvaldes till Saabs styrelseordförande vid årsstämman i Linköping den 1 april. FT:s källor pekar inte ut honom eller någon annan enskild svensk chef som måltavla.
GRU anlitar kriminella nätverk
Ansvaret för sådana operationer, "wet work" på rysk underrättelsejargong, ligger främst hos den militära underrättelsetjänsten GRU. Enligt källorna samarbetar GRU allt oftare med organiserad brottslighet och delar upp spaning, logistik, planering och utförande mellan olika celler.
Vissa planer har redan avslöjats och stoppats. I andra fall har underrättelsetjänsterna sett hur personer kartlagts i vardagen, både hemma och på jobbet.
— Ryssland ägnar sig åt avsiktlig planering av våldshandlingar mot enskilda personer genom statliga eller statskontrollerade aktörer, sa Sinan Selen, chef för den tyska säkerhetstjänsten BfV, inför tyska parlamentariker.
Vill få bolagen att tveka
Enligt underrättelsekällorna behöver attentaten inte ens genomföras för att fylla sin funktion. Huvudsyftet sett från Moskva beskrivs som psykologiskt.
— Bara genom att få människor att känna att de kan vara en måltavla får de effekt. De vill att individer ska tänka sig för innan de gör affärer med Ukraina, säger en underrättelsetjänsteman.
Cheferna för bolagen som förser Ukraina med vapen och drönare uppges alltså själva ha blivit måltavlor i kriget. Vapencheferna har varit på helspänn sedan amerikansk och tysk underrättelsetjänst 2024 avslöjade en rysk plan mot Armin Papperger, vd för tyska Rheinmetall. Han har i dag livvaktsskydd dygnet runt.
Storm Shadow på RAF Museum i London. Storbritannien har levererat robottypen till Ukraina. Arkivbild. Foto: Mike Peel, CC BY-SA 4.0.
Kriget har nått in i Ryssland
Varningarna kommer efter en period då Ukraina med västliga vapen trappat upp angreppen mot mål inne i Ryssland. I november 2024 avfyrades brittiska Storm Shadow-robotar och amerikanska ATACMS mot ryskt territorium sedan London och Washington vidgat tillstånden, enligt Reuters. Moskva kallade det eskalation, Kiev angrepp mot militärbaser i självförsvar.
En månad senare dödades general Igor Kirillov och hans assistent i Moskva. En källa inom den ukrainska säkerhetstjänsten SBU tog på sig operationen, rapporterade Reuters. Kirillov var en militär befälhavare, medan de europeiska vapencheferna är civila företagsledare.
Ukrainska angrepp har också återkommande slagit mot ryska oljeraffinaderier och orsakat ekonomisk skada, enligt AP.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Till höger syns förre BND-chefen August Hanning och till vänster förre Mossad-chefen Danny Yatom, som Hanning beskrivit som en nära vän. Åklagaren har inte namngivit de utländska tjänsterna i utredningen, och Yatom är inte utpekad som misstänkt. Hanningmotivet är från 2015 och visar inte gripandet.
Förre tyske underrättelsechefen August Hanning, som öppet har beskrivit sin vänskap med förre Mossad-chefen Danny Yatom, har häktats misstänkt för försök till landsförräderi. Vilka utländska tjänster misstankarna gäller har åklagaren inte avslöjat.
Hanning greps på tisdagen och häktades på onsdagen av undersökningsdomaren vid Tysklands federala högsta domstol, BGH. Det har en talesperson för den federala åklagarmyndigheten bekräftat, uppger Die Zeit. Även hans tidigare kontorschef, i åklagarens pressmeddelande kallad Manfred D., sitter häktad. Ingen av dem är åtalad.
Hanning ledde Tysklands utrikesunderrättelsetjänst BND mellan 1998 och 2005. De två greps av den federala kriminalpolisen BKA vid två tillslag, i Bad Tölz-Wolfratshausen i Bayern och i Steinfurt i Nordrhein-Westfalen. Samtidigt genomsöktes lokaler även i Berlin.
Den federala åklagaren misstänker Hanning för landsförrädiskt spionage, kartläggning av statshemligheter, försök till landsförräderi och olovlig underrättelseverksamhet, skriver myndigheten. Manfred D. misstänks för medhjälp.
Annons:
Närmare 2 000 dokument mot betalning
Enligt åklagaren kom de två troligen våren 2010 överens om att Manfred D. mot betalning skulle förse Hanning med BND-uppgifter som han kunde tjäna pengar på i sin privata konsultverksamhet. Enligt utredningens nuvarande läge lämnades närmare 2 000 dokument över fram till juni 2022, många av dem sekretessklassade.
Manfred D. var kontorschef åt flera av Hannings efterträdare från mars 2012 till mars 2026. Materialet var avsett enbart för BND:s interna bruk, bland annat för att förbereda ledningen inför de regelbundna underrättelsegenomgångarna med toppfolk från departement och säkerhetsmyndigheter i förbundskanslerns kansli.
I ett fall ska Hanning ha använt hemliga uppgifter för att skriva en analys åt en anställd vid en utländsk säkerhetstjänst. Om den nådde mottagaren har inte kunnat fastställas. Under flera år ska han dessutom ha försett en företrädare för en annan stats underrättelsetjänst med politisk information, delvis byggd på BND-materialet.
Nyhetsmagasinet SPIEGEL rapporterar att analysen var avsedd för en underrättelseman från Azerbajdzjan och att den andra kontakten gäller Kina.
Åklagaren har inte namngett länderna eller bekräftat SPIEGELs uppgifter, och ville inte kommentera för tidningen om Hannings kinesiska kontakt ingår i ärendet. Mossad pekas inte ut i utredningen.
Hannings försvarare Leon Kruse säger till SPIEGEL att hans klient förföljs orättmätigt. Hanning hade visserligen konfidentiella dokument, men enligt Kruse är det fel att han skulle ha fört uppgifter vidare till skada för Tyskland, än mindre mot betalning. Kruse menar att den fortsatta utredningen kommer att visa det.
Konsult åt förre Mossad-chefen
Hannings israeliska kontakter är däremot väldokumenterade. I en intervju med Jerusalem Post 2021 berättade han om flera års förhandlingar med Hizbollah för Israels räkning i fallet Ron Arad.
Han beskrev där mycket nära arbetsrelationer och till och med vänskap med israeliska underrättelsemän, bland dem Danny Yatom. Hanning hade då nyligen börjat arbeta som konsult åt Yatoms cybersäkerhetsföretag WHEN.
— För oss var Israel alltid en förebild, eftersom Israel stod inför mycket allvarliga terrorhot, sa Hanning i intervjun.
Spåret från Block-fallet
Spionageutredningen bygger på fynd vid en husrannsakan hos Hanning i september 2025. Den gjordes av åklagaren i Hamburg i utredningen mot restaurangarvtagerskan Christina Block med flera.
Hamburgpolisen misstänkte då att Hanning var inblandad i det våldsamma bortförandet av två av Blocks barn, rapporterar ZDF. Hanning förnekar inblandning i det fallet.
Ärendet lämnades över till den federala åklagaren i början av maj 2026. Utredningen drivs nu tillsammans med BND och BKA.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Ukraina bör skaffa en ny president, säger Donald Trump. Utfallet kom på lördagen, dagen efter att USA öppnat för rysk diesel och Volodymyr Zelenskyj kritiserat uppgörelsen med Vladimir Putin.
Trump svarade på frågor från reportrar utanför Vita huset. Han anklagade Zelenskyj för att ha kunnat göra upp om fred många gånger utan att göra det.
— Vet ni vad jag föreslår? Jag föreslår att de skaffar en ny ledare som kan göra en uppgörelse, för han kunde ha gjort många uppgörelser och av någon anledning gör han aldrig det. Jag tror att det är dags för Ukraina att få en ny president, sade Trump.
Vita husets egen kanal Rapid Response 47 publicerade uttalandet.
Annons:
Trump riktade också udden mot ukrainska angrepp på ryska oljeraffinaderier. Ukraina har slagit mot raffinaderierna som svar på Moskvas angrepp mot civil infrastruktur.
— Vi sa till Zelenskyj: Ni kan göra vad ni vill mot Ryssland, men slå inte mot raffinaderierna, för det är ett världsproblem. Och vad gör han? Han går och slår mot dieseln. Han borde fan i mig sluta, sade Trump.
300 000 ton rysk diesel
Uppgörelsen, som tillkännagavs på fredagen, låter Ryssland leverera 300 000 ton diesel till USA och världsmarknaden, rapporterar The Hill. Finansdepartementets sanktionskontor OFAC har utfärdat en generell licens för handel med och import av rysk diesel.
Trump motiverar avtalet med bränslepriserna för amerikanska bönder och ranchägare.
Zelenskyj varnar för att pengarna går rakt in i krigsmaskinen. Varje ytterligare miljard dollar från exporten kommer att läggas på "komponenter och utrustning för att tillverka vapen", drönare, missiler och fler legosoldater, skrev han. "Rysslands val är krig", fortsatte han.
Avtalet blev känt medan Trumps sändebud Steve Witkoff och Jared Kushner mötte Ukrainas förhandlare i Miami. USA tog aldrig upp att en dieseluppgörelse med Ryssland var aktuell under hans samtal med Witkoff och Kushner, uppger Zelenskyj. Han säger samtidigt att han hade kunnat stödja sanktionslättnader om de kopplats till en vapenvila för energianläggningar i både Ukraina och Ryssland under vintern.
— Om priset är en vapenvila för energin är den här förhandlingen bra, sade Zelenskyj till Axios.
— Det här beslutet kommer inte att hjälpa oss på något sätt. Men det som är dåligt är att jag tror att det inte heller kommer att hjälpa amerikanerna, sade han.
Ny brand vid rysk oljeterminal
De ukrainska angreppen mot rysk oljeinfrastruktur har fortsatt efter dieseluppgörelsen. Natten mot lördagen, efter att avtalet tillkännagivits under fredagen, brann det vid oljeterminalen Yug Rusi.
Branden har geolokaliserats av mediet ASTRA, uppger den ukrainska nyhetsbyrån Ukrinform.
Trumps hävstänger mot Kiev
Trump kräver ledarbyte i Kiev, samtidigt som USA fortsätter att stödja Ukraina. Vid samtalen i Miami hotades den ukrainska delegationen med att stängas av från amerikanska underrättelser, hävdar en anonym ukrainsk källa för Axios.
En amerikansk källa förnekar hotet och uppger för Axios att USA fortfarande levererar både ammunition och underrättelser.
Presidenten har redan visat att han kan dra i spaken. I mars 2025 pausade USA militärhjälpen och underrättelsedelningen med Ukraina. Stödet återupptogs den 11 mars, sedan Kiev accepterat ett förslag om vapenvila.
Den amerikanska statens satellitbaserade underrättelser är inte samma sak som Starlink, ett privat kommunikationsnät som drivs av Elon Musks SpaceX. Något belägg för att Trump personligen kan släcka satelliterna eller Starlink med en knapptryckning finns inte.
Musk hävdade i mars 2025 att den ukrainska fronten skulle kollapsa utan Starlink. Samtidigt sade han att han inte tänkte stänga av tjänsten.
Forskare vid universitetet i Portsmouth beskriver Ukrainas beroende som en stor sårbarhet. Tidigare underrättelseofficerare som NBC News talat med bedömer att ett amerikanskt avbrott skulle skada Ukraina allvarligt, men inte förlama landet helt. De pekar också på europeiska alternativ.
Samarbetet började under Obama
Trump har upprepat att kriget aldrig hade börjat om han varit president. USA:s säkerhetsband till Ukraina är dock äldre än så. CIA har samarbetat med Ukraina sedan 2014 och utbildade 2016 en ukrainsk elitstyrka, enligt uppgifter i New York Times som NyD återgav i februari 2024.
Efter valet 2016 reste medlemmar av Trumps stab till Kiev. Under hans första mandatperiod 2017–2021 byggdes utbildningen och basbyggandet ut. Samarbetet som inleddes under Barack Obama fortsatte alltså och utvidgades under Trump.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Tjuvar stal under förra helgen omkring 30 000 flaskor prestigevin från vinhuset Marchesi Antinoris lager i Toscana. Bytet värderas till runt fem miljoner euro.
Ligan slog till mot lagret i Cortona och lastade flaskorna på två lastbilar, med hjälp av vinhusets egna truckar, enligt uppgifter som den italienska nyhetsbyrån ANSA återger.
Stölden upptäcktes först på måndagsmorgonen när personalen kom till jobbet.
Antinori, Italiens största familjeägda vinproducent, har anor från 1385 och exporterar i dag till 170 länder.
Annons:
Företaget uppger att 8 000 till 10 000 flaskor Solaia, ett av Italiens mest eftertraktade viner, samt Tignanello och Guado al Tasso försvunnit i stölden. Vinerna kostar från drygt hundra euro flaskan och uppåt.
Vinet stod färdigpackat för leverans till utländska distributörer när stölden genomfördes.
En talesman för Antinori menar att det underlättade för tjuvarna att snabbt få ut de stora mängderna flaskor.
Välorganiserad kupp
Övervakningsbilder visar enligt vinhuset sju maskerade män. Tidpunkten och genomförandet tyder enligt Antinori på en mycket välorganiserad liga.
— Det är helt klart ett mycket välorganiserat gäng. Kanske samma som har slagit till mot andra vingårdar i Italien de senaste månaderna, säger vd Renzo Cotarella till Corriere della Sera.
Solaia tillverkas bara i 60 000 till 70 000 flaskor om året, vilket enligt ANSA gör att stulna flaskor lätt väcker misstankar.
Antinori varnar nu kunder världen över för erbjudanden utanför de officiella försäljningskanalerna.
— Vi hoppas fortfarande få tillbaka vinet. Två lastbilar kan inte bara försvinna, säger Cotarella till Financial Times.
Tidigare har vinstölder oftast gällt mindre partier från restauranger, privata källare eller under transport.
På senare tid har tjuvarna i stället gått på större lager hos producenterna.
I juli drabbades den kända vingården Banfi i Montalcino av en snarlik kupp som den hos Antinori.
Italiensk polis utreder nu den senaste i raden av omfattande och uppmärksammade vinstölder.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
