MORGONDAGENS DAGSTIDNING – tisdag 10 juni 2025

tisdag 10 juni 2025


Nikki Haley avgår som USA:s FN-ambassadör

publicerad 9 oktober 2018

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

47 910 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


USA:s FN-ambassadör Nikki Haley har lämnat in en avskedsansökan.

Det oväntade beskedet annonserades genom Nikki Haley och Donald Trump till en spontan pressträff i Ovala rummet i Vita huset under tisdagen.

Nikki Haley meddelar att hon lämnat in en avskedsansökan från sin post som USA:s permanenta representant i Förenta nationerna, informellt kallad FN-ambassadör. Nikki Haley kommer dock att sitta kvar på sin post fram till årsskiftet.

Det uppges inte finnas några meningsskiljaktigheter bakom Haleys beslut att lämna Trumpadministrationen. Däremot rapporterar lokaltidningen The Post and Courier i South Carolina, där Haley var guvernör åren 2011-2017, att Haley dragit på sig privata skulder på upp till en miljon dollar, motsvarande över nio miljoner kronor.

Haley, som tidigare varit en kandidat till att efterträda Rex Tillerson som USA:s utrikesminister, har gjort sig känd som en aggressiv FN-ambassadör. Hon har fått mycket uppmärksamhet för sina skarpa uttalanden om Nordkorea, Iran och Syrien. Kritiker menar att hon är en krigshetsare och hon har varit drivande i att USA ska attackera den syriska regimen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Ukrainas ex-premiärminister: USA har gett klartecken för att avsätta Zelenskyj

Kriget i Ukraina

publicerad Idag 11:22
– av Redaktionen
Ukrainas tidigare premiärminister tror att Zelenskyj kommer att "tvingas bort" om han inte själv avgår.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

47 910 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Ukrainas tidigare premiärminister Mykola Azarov är övertygad om att president Volodymyr Zelenskyj snart kommer att avgå och lämna landet, och uppger att makthavarna i Washington redan har gett klartecken för att avsätta den ukrainske ledaren.

I ett inlägg på Telegram, den 9 juni, skrev Azarov att beslutet att avsätta Zelenskyj ”redan har fattats i USA” och att Washington gett ”klartecken” för processen. Han tillade att även om Zelenskyj har visst stöd i Europa, är det osannolikt att det kommer att påverka utgången och ”knappast hjälpa” honom.

Azarov, som var premiärminister under den störtade presidenten Viktor Janukovytj, hävdar att Zelenskyj kommer att avgå med hänvisning till att hans femåriga mandat löpte ut i maj 2024. I ett sådant scenario skulle talmannen Ruslan Stefanchuk enligt Azarov träda in som tillförordnad president och börja forma ”ett nytt politiskt landskap” i Ukraina.

Jag tror inte att Zelenskyj kommer att stanna i Ukraina efter detta”, sa Azarov. ”Han kommer att begära skydd, troligen från specialstyrkor, men de kommer inte att göra sådana uppoffringar för honom. Alternativen för hans framtid kan variera”, tillade han.

”Processen att avsätta Zelenskyj har inletts”

Redan veckan före sitt senaste uttalande gjorde Azarov en liknande förutsägelse, där han påstod att USA har ”avskrivit” Zelenskyj och inlett en flerstegsprocess för att avlägsna honom. Som exempel nämnde han gripandet av Leonid Mindich – beskriven som en finansiell medarbetare till både Zelenskyj och presidentens stabschef Andrej Yermak – vilket Azarov betraktar som ett tecken på en pågående maktförskjutning.

Han betonade att gripandet inte genomfördes av riksåklagarens kontor, utan av Ukrainas nationella antikorruptionsbyrå och den specialiserade antikorruptionsåklagarmyndigheten – institutioner som han beskrev som ”skapade av USA, bemannade av USA och endast rapporterande till amerikanerna”.

Detta är en allvarlig signal om att processen att avsätta Zelenskyj har inletts”, skrev Azarov. Han antydde också att om presidenten inte avgår frivilligt, kommer han att bli ”tvingad bort”. Vidare påstod han att amerikanska revisorer nyligen anlänt till Kiev för att granska hur amerikanska skattepengar använts – ett initiativ som han tillskrev instruktioner från Vita huset.

Eventuellt hinder för fredsavtal

Skeptiker menar att Azarovs uttalanden bör ses i ljuset av hans politiska bakgrund, som tidigare premiärminister under den störtade presidenten Janukovytj, och pekar på att ex-premiärministern länge varit en högljudd kritiker av Zelenskyj, och vid upprepade tillfällen krävt just att denne ska avsättas.

Zelenskyjs mandatperiod löpte formellt ut den 20 maj 2024, men presidentval har inte kunnat hållas på grund av det undantagstillstånd som råder i Ukraina. Moskva hävdar därför att Zelenskyj saknar legitimitet som landets ledare.

Trots detta har den ryska regeringen uppgett att man är öppen för förhandlingar med den nuvarande administrationen i Kiev. Samtidigt har man varnat för att Zelenskyjs status kan utgöra ett hinder för att underteckna ett bindande fredsavtal, eftersom dokument som godkänts av en president med ifrågasatt legitimitet kan komma att ogiltigförklaras av en efterträdare.

Nikolaj Azarov (född 17 december 1947) var premiärminister i Ukraina mellan 2010 och 2014, under president Viktor Janukovytj. Han var tidigare finansminister och en av grundarna av det proryska Regionernas parti. Azarov avgick i januari 2014 i samband med de Väststödda Euromajdan-protesterna och lämnade kort därefter landet.

Sedan dess lever han i exil i Ryssland och är efterlyst i Ukraina, misstänkt för maktmissbruk. Han har sedan dess återkommande uttalat sig kritiskt mot Zelenskyj och den nuvarande ukrainska regeringen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Kennedy sparkar hela vaccinkommittén

Donald Trumps USA

publicerad Idag 9:18
– av Redaktionen
RFK tillsammans med Donald Trump under en presskonferens förra månaden.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

47 910 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


USA:s hälsominister Robert F. Kennedy Jr. har avskedat samtliga 17 medlemmar i den rådgivande kommittén för immuniseringspraktik (ACIP), som ger den federala regeringen rekommendationer om vacciners säkerhet och effektivitet.

De tidigare ledamöterna, som alla utsågs av Bidenadministrationen, kommer att ersättas med nya.

ACIP består av medlemmar med medicinsk och folkhälsovetenskaplig bakgrund och har till uppgift att ge vägledning till det amerikanska smittskyddscentret CDC om hur vaccin ska rekommenderas och användas bland civilbefolkningen.

Kennedy meddelade den 9 juni att syftet med åtgärden är att återupprätta allmänhetens förtroende för vaccinvetenskapen.

– Idag sätter vi återställandet av allmänhetens förtroende i främsta rummet, över någon specifik agenda för eller mot vacciner, sade han och tillade:

– Allmänheten måste vara säker på att opartisk vetenskap – granskad genom en transparent process och fri från intressekonflikter – ligger till grund för våra hälsomyndigheters rekommendationer”.

Enligt uppgifter från det tidigare hälsodepartementet under Trumpadministrationen hade Bidenadministrationens utnämningar inneburit att den nya regeringen inte skulle ha kunnat utse en majoritet i kommittén förrän 2028. Av de 17 medlemmarna hade 13 tillträtt under 2024.

– En total utrensning är nödvändig för att återställa allmänhetens förtroende för vaccinvetenskapen, sa han, och betonade att de nya ledamöterna ”kommer att prioritera folkhälsa och evidensbaserad medicin” och ”inte längre fungera som en gummistämpel för industrins vinstintressen”.

Profilerad vaccinkritiker

Kennedy har länge riktat skarp kritik mot vad han beskriver som en korrupt allians mellan läkemedelsindustrin och statliga myndigheter. Han har lovat att reformera både läkemedelsverket och folkhälsomyndigheterna, stoppa tvångsvaccinationer och försvara individens rätt till informerade medicinska beslut.

Enligt Kennedy har allmänheten blivit vilseledd om risker med vacciner, samtidigt som läkemedelsbolag skyddas från ansvar när skador uppstår. Därför kräver han full insyn i både prövningar och biverkningar, och vill bryta vad han menar är industrins djupgående kontroll över forskningen.

Även om många ser honom som en viktig och stark röst mot läkemedelsindustrin, är andra tveksamma till huruvida hans mer långtgående reformer faktiskt kommer att förverkligas.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Brittiska elever i minoritet på var fjärde skola

Etnisk undanträngningspolitik

publicerad Igår 16:05
– av Redaktionen
I 72 skolor finns det inte längre några vita elever alls - och i hundratals andra handlar det om ett litet fåtal vita elever.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

47 910 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Vita brittiska barn är nu i minoritet på en fjärdedel av alla skolor i England, enligt en analys som The Telegraph gjort utifrån officiell skolstatistik från början av 2025.

Av de över 21 500 skolor som ingår i statistiken har 72 inga vita elever alls, medan de i ytterligare 454 skolor utgör mindre än två procent av elevunderlaget.

Den demografiska förvandlingen är mest påtaglig i landets större städer. På Rockwood Academy i Birmingham registrerades inte någon av skolans 1 084 elever som ”vit brittisk”, enligt tidningen. På Loxford School i Redbridge, i östra London, var endast 12 av skolans 2 779 elever vita britter.

Trenden är särskilt framträdande i områden som London, Birmingham, Manchester, Bradford och Leicester. I London är vita brittiska barn i minoritet i samtliga 32 stadsdelar (boroughs) utom en – Bromley – där andelen uppgår till 50,3 procent. I Newham och Harrow är motsvarande siffror så låga som fem respektive sju procent.

Skolcensusdata visar att andelen vita brittiska barn i den unga befolkningen minskar i många områden”, skriver tidningen.

”En ö av främlingar”

Nyligen uppmärksammade Nya Dagbladet en annan brittisk rapport som förutspår att vita britter som grupp kommer att vara i minoritet i Storbritannien redan från början av 2060-talet. Prognosen bygger på analyser av migration, födelsetal och dödlighet, och pekar på att andelen vita britter kan minska från dagens cirka 73 procent till omkring 33,7 procent vid slutet av seklet.

Studien har tagits fram av professor Matt Goodwin vid Buckingham University, som menar att utvecklingen väcker ”djupgående frågor om den brittiska statens förmåga att både absorbera och hantera denna skala av demografisk förändring”.

Goodwin varnar också för att utvecklingen sannolikt kommer att väcka ”avsevärd oro, bekymmer och politiskt motstånd” bland väljare – något han menar att landet aktivt måste hantera för att undvika ”avsevärd politisk oro och polarisering under de kommande åren och decennierna”.

– Vid slutet av detta århundrade kommer de flesta på dessa öar, inte att kunna spåra sina rötter i detta land mer än en eller två generationer tillbaka. Detta väcker enorma frågor om våra ledares förmåga att förena människor kring en gemensam identitet, värderingar och kultur, och undvika risken att vi blir vad Sir Keir Starmer i maj kallade ’en ö av främlingar’, konstaterar han.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Kommentar: Ryska framsteg på östfronten – Ukraina pressas av nya offensiver och nattliga angrepp

Kriget i Ukraina

  • Ryska styrkor fortsätter att avancera på flera håll längs den ukrainska fronten. Under helgen har rapporter om territoriella vinster i nordost och möjliga genombrott i Dnipropetrovsk-regionen skapat oro i Kiev.
  • Samtidigt har Ryssland genomfört ett av krigets mest omfattande missil- och drönarangrepp mot ukrainska mål, medan västvärldens ovilja att leverera ytterligare luftförsvarssystem försvårar Ukrainas situation.
  • Diskussioner om kvinnlig mobilisering och växande personalbrist förstärker bilden av ett pressat ukrainskt försvar.
publicerad Igår 15:09
– av Jan Sundstedt
Ukraina - ryska drönarattacker - juni 2025
Omfattande ryska drönar- och missilattacker mot flera Ukrainska städer har under helgen skördat omfattande skadegörelse samt civila offer.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

47 910 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Flera källor, både ryska och västliga, bekräftar att ryska trupper under de senaste veckorna har avancerat in i Sumy-regionen och tagit kontroll över flera byar nära gränsen.

Framryckningen bedöms vara begränsad men betydelsefull, med fronten förskjuten upp till sju kilometer på vissa platser.

Ryska styrkor har, baserat på uppgifterna, därmed skapat en buffertzon intill rysk mark. Detta överensstämmer med tidigare ryska mål om att säkra gränsområden mot ukrainska artillerianfall.

Ukrainska förband har inlett motanfall i området, men hittills utan att återta förlorade byar. Striderna fortsätter och det råder osäkerhet om Rysslands nästa steg – särskilt med tanke på att staden Sumy nu ligger inom räckhåll för ryskt artilleri och drönare.

Dnipropetrovsk – en ny region i krigets centrum

Parallellt med framryckningen i norr cirkulerar rapporter om att ryska förband på södra fronten har korsat gränsen in i Dnipropetrovsk-regionen.

Om dessa uppgifter bekräftas innebär det att ännu en administrativ region nu hamnat inom den aktiva krigszonen – en utveckling som både har operativ och symbolisk betydelse.

Flera militärbloggare pekar ut byar och mindre samhällen som står under rysk kontroll eller är hårt beskjutna. Ukrainas försvarsledning har dock inte bekräftat någon förlust av territorium i Dnipropetrovsk, men tonläget har skärpts och nya mobiliseringsinitiativ diskuteras i parlamentet.

Ett ryskt fotfäste här skulle kunna påverka ukrainsk logistik och försvarsförmåga i södra Ukraina.

Massivt flygangrepp – Ukrainas luftvärn pressas

Natten till söndagen genomförde Ryssland ett av krigets hittills största koordinerade flygangrepp mot mål över hela Ukraina. Enligt ukrainska uppgifter avfyrades över 450 drönare och ett 40-tal kryssningsmissiler mot militära och industriella mål.

Luftvärnet uppges ha skjutit ner majoriteten av dessa, men flera träffar rapporteras ändå i bland annat Kiev, Kharkiv, Dnipro och Lviv. Minst fem civila ska ha dödats i attackerna.

Ryska källor beskriver angreppet som ett svar på ukrainska långdistansanfall mot oljeraffinaderier och mål i Belgorod och Kursk. Ukrainska bedömare ser attacken som en del av Rysslands strategi att gradvis slå ut kritisk infrastruktur och demoralisera civilbefolkningen.

Den ökade användningen av långdistansvapen och iranska Shahed-drönare har gjort det allt svårare för Ukraina att skydda sina viktigaste anläggningar.

Trots upprepade vädjanden från president Zelenskyj har USA ännu inte godkänt nya leveranser av avancerade luftvärnssystem som Patriot. Flera europeiska länder har uttryckt stöd för ytterligare hjälp, men även där är lagren begränsade.

Bristen på modernt luftvärn gör Ukraina fortsatt sårbart för storskaliga ryska angrepp, och risken ökar att Ryssland ytterligare kan förskjuta maktbalansen till sin fördel under sommaren.

Ryktesspridning kring kvinnlig mobilisering

I takt med ökade förluster och växande personalbrist har spekulationer om en förestående mobilisering av kvinnor tagit fart.

Enligt obekräftade uppgifter från ukrainska och ryska källor förbereder sig den ukrainska försvarsledningen för att i större skala kalla in kvinnor till aktiv tjänst.

Inga officiella beslut har dock fattats, och myndigheterna i Kiev har inte kommenterat uppgifterna.

Redan idag finns juridisk möjlighet för kvinnor inom vissa yrkesgrupper – som sjukvård och kommunikation – att kallas in, men detta har hittills tillämpats i begränsad omfattning.

En breddning av mobiliseringen till att omfatta kvinnor skulle markera ett nytt skede i kriget och ytterligare understryka den akuta personalbrist som rapporterats från flera frontavsnitt.

Strategiska konsekvenser

De senaste dygnen har ytterligare fördjupat Ukrainas strategiska utmaningar. Ryska trupper rycker fram både i norr och i söder, samtidigt som Kievs möjlighet att försvara sig från luften försvåras av västvärldens försiktighet.

Den eventuella övergången till Dnipropetrovsk-regionen markerar ett nytt geografiskt skede i kriget, och det storskaliga flygangreppet i helgen visar att Ryssland fortsatt har initiativet på flera fronter.

Hur länge Ukraina kan stå emot den ryska offensiven under rådande förutsättningar återstår att se. Det militära läget är fortsatt osäkert, och mycket talar för att sommaren kan bli avgörande för krigets fortsatta utveckling.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.