Polens president Andrzej Duda säger sig vara positiv över ett eventuellt turkiskt medlemskap i Europeiska unionen.
Relationen mellan EU och deras medlemsland Polen har varit frostiga under de senaste åren, bland annat för att EU vill tvinga Polen att ta emot migranter.
Trots sprickan mellan Bryssel och Polen säger sig den polske presidenten Andrzej Duda att han gärna ser att Turkiet blir medlemmar i EU, rapporterar Politico.
I samband med den turkiske presidenten Recep Tayyip Erdoğans statsbesök till Polens huvudstad Warszawa under tisdagen sade Duda att Polen "stödjer Turkiets anslutning till Europeiska unionen".
Annons:
– Jag hoppas att Turkiets väg, liksom EU:s, kommer att gå i samma riktning och att det till slut kommer leda till ett fullvärdigt medlemskap för Turkiet i Europeiska unionen, sade Duda under en gemensam presskonferens på tisdagen.
Erdoğans statsbesök i Warszawa är hans första besök till ett EU-land sedan den misslyckade militärkuppen mot honom i juni förra året.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Elon Musk anklagar USA för att ha iscensatt kuppen som störtade Ukrainas folkvalda president Viktor Janukovytj 2014. I samma intervju säger han att Volodymyr Zelenskyj ljuger om Starlink och vill använda den civila satellittjänsten för offensiva militära insatser.
Utspelet kom när Musk den 18 november deltog på distans från Kina i New York Times konferens DealBook Summit, där han intervjuades av Andrew Ross Sorkin. Delar av samtalet återges nu på X.
Sorkin bad Musk förklara vad som egentligen hänt med Starlink i Ukraina. Musk svarade att ingen privatperson har hjälpt Ukraina mer än han, eftersom Starlink fanns på plats före den ryska invasionen och blev landets kommunikationsryggrad när allt annat slogs ut.
Samtidigt vände han sig mot en bild av kriget där allt som görs mot ryssarna anses ursäktligt. Man bör känna empati även för de ryska soldaterna, sade han, eftersom de tvångsrekryteras och skickas till fronten för att dö.
Annons:
USA:s roll i Kiev 2014
Musk förekom själv frågan om vem som är angriparen i kriget.
— Det är sant att Ryssland är angriparen, sett till invasionen. Men det är också sant att vi, Amerika, iscensatte en kupp för att störta Ukrainas demokratiskt valde proryske president, sade Musk.
— Utan hjälp från det amerikanska utrikesdepartementet och andra myndigheter hade det här inte hänt. Det är uppenbart en offensiv handling, fortsatte han.
Musk medgav att det kan låta som att han ursäktar Ryssland, men sade att han inte gör det. Han pekade på att SpaceX har tagit över ryska kommersiella uppskjutningar och enligt honom minskat den ryska rymdverksamheten med två tredjedelar.
Janukovytj avsattes 2014 efter månader av protester, som bröt ut när han sagt nej till ett associeringsavtal med EU till förmån för närmare band med Ryssland. Parlamentet röstade med 328 ledamöter för att avsätta honom, och Janukovytj kallade själv händelserna en kupp, rapporterade BBC.
Anklagelsen mot Zelenskyj
Sorkin tog därefter upp Zelenskyjs uppgift om att Ukraina använder Starshield, det system som styrs av den amerikanska regeringen, och att det var just det systemet som begränsades. Ukrainska presidentrådgivare hävdade i oktober att SpaceX utan förvarning strypt militärens uppkoppling.
— Jag vill inte få dig att tappa hakan, men Zelenskyj talar inte alltid sanning, svarade Musk.
Sorkin frågade då rakt ut om Zelenskyj använder Starshield eller inte.
— Han ljuger. Och det han egentligen säger är att han vill använda Starlink för offensiva militära operationer, sade Musk.
Musk beskriver Starlink som civil infrastruktur och Starshield som ett separat system där det amerikanska krigsdepartementet fattar besluten om att döda. Som privatperson vill han inte fatta beslut som kan kosta oskyldiga liv, förklarade han.
— Det jag försöker säga är att Zelenskyj faktiskt ber om att få använda Starlinks kommersiella satelliter för offensiva militära insatser. Det har vi avböjt, precis som vi har avböjt sedan konfliktens början. Punkt slut, sade Musk.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Muslimerna väntas bli fler än de kristna omkring 2035 och göra islam till världens största religion, om dagens trender håller i sig. Det visar en ny prognos från Pew Research Center, där båda grupperna fortsätter att växa fram till 2070 men muslimerna betydligt snabbare.
Pew Research Center publicerade rapporten om religionernas framtid på onsdagen. Den täcker 201 länder och territorier och blickar fram till 2070 från utgångsåret 2020.
Under den perioden väntas jordens befolkning växa med 29 procent.
De kristna håller jämna steg och ökar med 30 procent till strax under 3 miljarder, medan muslimerna ökar med hela 80 procent till över 3,6 miljarder.
Annons:
Muslimernas del av världens befolkning stiger därmed från 26 till 36 procent, medan de kristna ligger still på 29 procent.
Skillnaden i tillväxttakt syns redan i historiska data. Mellan 2010 och 2020 växte islam nästan tre gånger så snabbt som kristendomen, visade Pews tidigare mätning.
Afrika söder om Sahara
Bakom utvecklingen ligger fler barn och en yngre befolkning.
Enligt Pew var den summerade fruktsamheten bland muslimer 3,1 barn per kvinna under 2020–2025, mot 2,0 bland övriga. Måttet anger hur många barn en kvinna skulle få under livet om periodens födelsetal gällde.
Muslimerna är dessutom yngst av alla grupper. Deras medianålder var 24 år 2020, nästan tio år lägre än bland icke-muslimer.
Störst blir befolkningsökningen i Afrika söder om Sahara, där de flesta är kristna eller muslimer. År 2070 väntas mer än var fjärde människa i världen bo där, samtidigt som Europas andel krymper från 10 till 6 procent.
Flest muslimer får då Pakistan, följt av Indien, Nigeria och Indonesien. Över hälften av världens kristna bor 2070 i Afrika söder om Sahara.
Demokratiska republiken Kongo går om USA som landet med flest kristna, medan de kristna i USA förlorar sin majoritet men ändå förblir landets största religiösa grupp.
Om Pews prognos slår in blir islam världens största religion samtidigt som kristendomens tyngdpunkt förskjuts mot Afrika söder om Sahara.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Montage: NyD. Foto: Jorge Franganillo/CC BY 2.0. Faksimil: BBC.
Till höger: polisens ingripande efter dådet vid julmarknaden i Magdeburg i december 2024. Julmarknadsbilden till vänster är från Gendarmenmarkt i Berlin.
USA:s ambassad i Berlin uppmanar, tillsammans med flera andra ambassader, amerikaner i Europa till extra vaksamhet vid julmarknader och andra julfiranden. Säkerhetsmeddelandet omfattar hela kontinenten men pekar varken ut någon stad eller ett konkret hot.
Enligt uppgifter från Newsweek publicerade minst elva amerikanska ambassader meddelandet, varav en majoritet gjorde det måndagen den 16 november.
Inför högtiderna bör amerikanska medborgare hålla koll på omgivningen och tänka på sin personliga säkerhet, står det i meddelandet.
Stora folksamlingar och offentliga evenemang kan bli måltavlor för terrorgrupper och kriminella. Terrorister, även ensamagerande, kan slå till med liten eller ingen förvarning, betonar ambassaderna.
Annons:
På turistplatser med mycket folk ska besökare vara särskilt uppmärksamma och alltid följa polisens och räddningstjänstens anvisningar.
Ambassaderna ger också följande råd:
Undvik demonstrationer och områden där polisen har en större insats.
Håll en låg profil och förvara värdesaker säkert.
Berätta för anhöriga om dina resplaner.
Följ lokala nyheter och registrera dig i det amerikanska utrikesdepartementets resenärsregister STEP.
Under högtiderna kan även resor och vardagsliv störas.
Enligt ambassaderna har strejker och demonstrationer blivit vanligare de senaste månaderna, och falska bombhot har stört flygtrafiken i flera europeiska länder i november.
Ambassaderna råder resenärer att fråga flygbolaget om resan påverkas. Vid evakuering eller omdirigerat flyg gäller lokala myndigheters eller personalens anvisningar.
I Sverige är terrorhotnivån fortsatt förhöjd, nivå 3 på en femgradig skala, enligt Säkerhetspolisen.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Danska Folketinget har med siffrorna 109–0 röstat för försvarsavtalet som ger USA utökad militär närvaro på Grönland. Avtalet träder i kraft när en diplomatisk not underrättar USA, och villkoren för nya amerikanska försvarsområden ska först avtalas mellan parterna.
Omröstningen hölls på förmiddagen den 19 november. Ingen röstade nej eller lade ned sin röst, visar Folketingets sammanställning.
Förslaget lades fram av utrikesminister Lars Løkke Rasmussen. Dessutom röstades förslaget igenom utan någon debatt, då ingen begärde ordet. Hela punkten tog knappt fem minuter, skriver Sermitsiaq.
Grönlands parlament Inatsisartut hade tidigare i november sagt ja med 16 röster för och sju varken för eller emot.
Annons:
Avtalet ändrar och kompletterar 1951 års försvarsavtal, saknar slutdatum och kan bara ändras med parternas samtycke, vilket Nya Dagbladet gick igenom när det undertecknades i New York.
Tre steg bör hållas isär. Det första är parlamentens ja, som nu är avklarat i både Köpenhamn och Nuuk. Det andra är själva ikraftträdandet.
Enligt slutbestämmelsen i den publicerade avtalstexten från 22 september börjar avtalet gälla den dag en diplomatisk not underrättar USA om att Danmark tillsammans med Grönland slutfört de parlamentariska procedurerna.
Sermitsiaq anger att det nu ligger på Løkke Rasmussen att meddela Washington.
The Danish Parliament has approved a Greenland security agreement containing restrictions on foreign investment in resource extraction and other sensitive sectors.
Lawmakers backed the agreement 109–0 on Thursday (19 November), according to the parliamentary record.
Narsarsuaq och Mestersvig nämns i avtalet, men områdena upprättas enligt texten först när parterna enats om detaljerna. Omröstningen i Folketinget skapar alltså ingen bas.
Vill någon part ha ytterligare ett område ska ett förslag behandlas i den permanenta kommittén.
Blir parterna inte överens inom 90 dagar flyttas samrådet upp till viceministernivå och därefter till ministernivå.
Grönlands regering Naalakkersuisut har inför Inatsisartut framhållit att nya försvarsområden kräver både Grönlands och Danmarks förhandsgodkännande.
Efter omröstningen sade Naaja H. Nathanielsen (IA) till Sermitsiaq att hon var glad över att det gick smidigt. Qarsoq Høegh-Dam (Naleraq) sade att han inte lägger hinder i vägen för det Grönland vill.
Grönland är medundertecknare vid sidan av Danmark och USA.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.