Ryssland säger att man kommer vidta åtgärder om det amerikanska försvarsdepartementet förbjuder sina anställda att använda program från det ryska IT-företaget Kaspersky.
Ett lagförslag i den amerikanska senaten skulle, om det går igenom, förbjuda det amerikanska försvarsdepartementet att använda sig av program från Kaspersky. Ryssland har hotat med att "besvara" USA om förbudet går igenom.
Rysslands kommunikationsminister Nikolaj Nikiforov säger att Ryssland använder "flera amerikanska mjukvaru- och hårdvarulösningar inom IT-området, även i mycket känsliga områden", rapporterar Bloomberg.
Bedömare ser det som troligt att Ryssland i sin tur skulle införa liknande sanktioner mot amerikanska IT-företag om Kaspersky förbjuds av USA:s försvarsdepartement.
Annons:
FBI har under den senaste veckan intervjuat ett flertal Kaspersky-chefer i USA då man misstänker att Kaspersky kan ha varit inblandade i Rysslands påstådda hackning av det amerikanska presidentvalet. Det finns dock inga bevis för att så skulle vara fallet.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Donald Trump och cheferna för USA:s största AI-bolag skrev under tisdagen på ett avtal om att granska sina egna system. Trump kallar avtalet moraliskt bindande men påpekar att det är frivilligt och att man i dagsläget inte avser inrätta en ny tillsynsmyndighet.
Elon Musk från xAI, Mark Zuckerberg från Meta, Sundar Pichai från Google och Jensen Huang från Nvidia samlades i tisdags i Vita huset. Dario Amodei från Anthropic och Greg Brockman, president för OpenAI, deltog också i mötet.
Musk, som en tid stått på kant med Trump, var därmed tillbaka i Vita huset. Presidenten och bolagscheferna undertecknade i samband med mötet avtalet White House Accord on Super Intelligence.
Bolagen lovar fyra lager av kontroller. Egna spärrar mot dataintrång, biologiska risker och kemiska hot ingår, liksom en intern granskningsgrupp.
Annons:
Oberoende revisorer och en styrelsekommitté ska granska rapporterna. Bolagen ska också mötas regelbundet om gemensamma regler.
— Vi kom överens om ett antal saker, bland annat gemensam övervakning, särskilda styrelsekommittéer och att helt enkelt rätta varandras läxor, betonade Elon Musk.
Avtalets sista stycke öppnar för lagstiftning längre fram: "Med tiden kan det vara rimligt att kodifiera dessa steg i lagar eller förordningar".
Donald Trump sade att det finns en övertygelse om att branschen ska reglera sig själv i stor utsträckning och liknade dokumentet vid nästan en konstitution. Han svarade nej på frågan om det krävs mer än kärlek till fosterlandet för att skydda människor mot AI.
Talmannen Mike Johnson beskrev åtagandena som frivilliga. Vicepresident JD Vance avvisade uttryckligen en statlig tillsyn i stil med läkemedelsmyndigheten eller luftfartsmyndigheten.
— Lösningen på en del av AI-riskerna är att ni tar risken på allvar, inte att ni kommer till staten för att få en regleringsregim som kan göra saken värre, sade Vance.
Vicepresidenten framhöll att konsumentmyndigheten och justitiedepartementet redan kan ställa utvecklare till svars för produkter som skadar konsumenter.
Nytt namn, samma lag
Donald Trump undertecknade några timmar senare ett dekret som hör till samma satsning.
Vita huset publicerade texten, som anger att myndigheterna inom den verkställande makten ska använda Super Intelligence och SI i stället för artificiell intelligens och AI.
Namnbytet gäller officiell korrespondens, webbplatser, rapporter och styrdokument så långt lagen tillåter.
Myndigheterna behöver inte skriva om äldre regler, kontrakt och historiska dokument. Begreppen behåller enligt rapporter samma juridiska innebörd som tidigare.
Super Intelligence betyder det som lagen redan definierar som artificiell intelligens. Presidentens vetenskapsrådgivare har 60 dagar på sig att föreslå en eventuellt reviderad lagtext.
Demokraten Mark Warner, vice ordförande i senatens underrättelseutskott, gick till angrepp i ett pressmeddelande: "Bolagen som bygger de mest kraftfulla AI-systemen varnar oss för att tekniken utvecklas snabbare än våra skyddsåtgärder. Presidentens svar? Att döpa om den och säga åt bolagen som utvecklar den att reglera sig själva".
En republikansk invändning i senaten stoppade samma dag Warners eget lagförslag om AI-risker.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Qatars medling mellan USA och Iran ska enligt Axios ha kört fast. Sajten uppger att amerikanska tjänstemän tror att Donald Trump kan beordra en återgång till större strider mot Iran efter mellanårsvalen.
Axios hävdar, med hänvisning till tre källor med insyn i samtalen, att ingen sida är beredd att ge efter. Sajten skriver att veckans qatariska försök till ett diplomatiskt genombrott har gett lite resultat. Dödläget stärker enligt uppgifterna uppfattningen på båda sidor att en ny militär konflikt blir allt mer sannolik.
Qatar tänker fortsätta försöka, men ska enligt Axios bli alltmer frustrerat över både Washington och Teheran.
Beskedet som kom medan qatarierna var kvar
Qatars medlare Ali al-Thawadi träffade på måndagen Irans utrikesminister Abbas Araghchi och hans delegation i New York i flera timmar. En källa uppger att de diskuterade ett qatariskt kompromissförslag på två sidor.
Annons:
Förslaget skulle enligt två andra källor hantera både Irans krav på att USA häver sin marina blockad och USA:s krav på iranska eftergifter i kärnvapenfrågan.
På kvällen mötte al-Thawadi Trumps sändebud Jared Kushner och andra amerikanska tjänstemän i Washington. Vicepresident JD Vance var med en kort stund. Vita huset avböjde att kommentera.
Samma morgon hade tonen från Vita huset varit en helt annan. Amerikanska tjänstemän sade till flera medier, bland dem Axios, att samtalen var positiva och konstruktiva och att Iran visat flexibilitet i kärnvapenfrågorna. Trump var enligt dem beredd att ge sanktionslättnader och släppa frysta tillgångar i utbyte mot konkreta steg för att skala ned kärnprogrammet.
Några timmar senare, medan de qatariska tjänstemännen fortfarande befann sig i Vita huset, skrev Trump på Truth Social att han inte hade erbjudit Iran någonting.
Båda sidor väntar ut varandra
En av källorna säger att måndagens samtal inte ledde till några betydande framsteg. Enligt källan är läget fastlåst: Iran kräver saker som USA inte kan acceptera, samtidigt som USA anser sig vinna och därför inte ser något behov av att kompromissa.
Även Pakistan och Egypten, som också medlar i regionen, har enligt Axios uppmanat Iran att gå med på eftergifter om kärnprogrammet. Iranierna svarade enligt en annan källa att de kan överväga det först sedan USA återvänt till samförståndsavtalet från juni.
Mohsen Rezaei, sekreterare i Irans högsta nationella säkerhetsråd, sade på tisdagen enligt iransk press att Iran har framfört sina villkor till USA men att Trump inte förmår fatta ett beslut. Presidenten sitter enligt Rezaei fast i ett träsk där han varken kan förhandla eller strida.
Trump själv sade till reportrar samma dag att iranierna klarar sig mycket dåligt. Han visste inte om de var redo att ge upp ännu, men sade att de kommer att göra det. Enligt Trump handlar det om att stoppa ett kärnvapen som Iran inte ska få ha.
Den 27 september rapporterade Axios att Trump avvisat ett iranskt förslag om att öppna Hormuzsundet igen och återuppta kärnsamtalen, om USA hävde blockaden, tog bort sanktionerna mot oljeförsäljningen och återinförde vapenvilan. På frågan om han överväger att återuppta anfallen mot Iran svarade Trump att han alltid tänker på det.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Nationell samling (Rassemblement national) har för första gången tagit sig över tröskeln för en egen grupp i den franska senaten. Söndagens val ger Marine Le Pens parti mer utrymme och mer resurser i parlamentets andra kammare, ett halvår före presidentvalet.
Nationell samling och dess allierade når 14 mandat efter det indirekta senatsvalet söndagen den 27 september. Gränsen för en officiell grupp går vid tio ledamöter.
Nio nya senatorer valdes från partiet. Tillsammans med de tre som valdes 2023 blir det tolv. Två mandat till går till Union des droites pour la République (UDR), den allierade gruppering som leds av Éric Ciotti. Han lämnade Les Républicains 2024 efter att ha krävt en allians med Nationell samling.
Le Monde skriver att partiets representation i den högerdominerade kammaren med 348 ledamöter därmed i praktiken fyrdubblas. Public Sénat räknar med att blocket ökar med tio mandat.
Annons:
Mer resurser inför 2027
En egen grupp ger större synlighet och mer pengar i senaten inför presidentvalet våren 2027, skriver The Guardian. En gruppledare kan bland annat begära omröstningar.
Marine Le Pen skrev på X att resultatet var "en historisk seger och en viktig milstolpe med bildandet för första gången av en grupp i senaten" och att "resultaten har överträffat våra förväntningar".
Partiets ledamot i nationalförsamlingen Sébastien Chenu beskrev framgången som ett lyft för presidentkampanjen och sade att det inte längre finns något glastak.
Stöd från landsbygdsborgmästare
Senatorerna väljs inte direkt av folket utan främst av lokala folkvalda, däribland borgmästare och kommunfullmäktigeledamöter, samt av ledamöterna i nationalförsamlingen. Hälften av kammaren väljs vart tredje år för sex år. I år stod 178 mandat på spel.
Resultatet speglar partiets framgångar i medelstora städer i lokalvalen i mars och stödet bland oberoende borgmästare på landsbygden.
Nationell samling kom in i senaten 2014 med två mandat, då under namnet Front National. I dag är partiet det största enskilda oppositionspartiet i nationalförsamlingen och har flest franska ledamöter i Europaparlamentet.
Högern behåller greppet
Makten i senaten ligger kvar hos högern och mitten. Les Républicains förblir störst med 125 mandat, sex färre än tidigare. Partiets Gérard Larcher, 77, har varit senatens ordförande i mer än ett decennium och väntas bli omvald nästa vecka.
Den socialistiska senatorn Laurence Rossignol frågade om högern och mitten nu kommer att närma sig Nationell samling i frågor om invandring och välfärd.
Även vänsterpopulistiska La France Insoumise tog sin första plats i senaten, genom Gabriel Amard i Rhône. Partiledaren Jean-Luc Mélenchon kallade det ett gott omen för sin egen kandidatur 2027.
Emmanuel Macron kan inte ställa upp för en tredje period. Reuters hänvisar till mätningar som visar att Nationell samling leder inför presidentvalets första omgång.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Argentinas president Javier Milei ger Storbritannien två veckor att stoppa oljeprojektet Sea Lion norr om Falklandsöarna. Annars drar Argentina tvisten inför Internationella havsrättsdomstolen.
Beskedet kom under måndagen. Mileis regering meddelade då att Argentina inleder ett internationellt skiljeförfarande mot Storbritannien om oljeutvinningen nära öarna, som Argentina kallar Malvinerna och gör anspråk på, skriver Buenos Aires Times.
Milei skrev själv på X att han instruerat utrikesministeriet och regeringens jurister att inleda ett skiljeförfarande mot Storbritannien för "den illegala plundringen av våra resurser genom Sea Lion-projektet i North Falkland Basin".
Tidsfristen formulerade han lika rakt: "Om Storbritannien inte stoppar den illegitima exploateringen inom två veckor går vi till Internationella havsrättsdomstolen."
Annons:
Havsrätten som vapen
Regeringen vill använda skiljemekanismen i annex VII till FN:s havsrättskonvention, UNCLOS. Rättar sig inte London inom fristen ska Argentina omedelbart begära interimistiska åtgärder hos havsrättsdomstolen ITLOS. Förfarandet ska också försöka stoppa nya prospekteringstillstånd på det som Argentina betraktar som sin kontinentalsockel.
Presidentkansliet åberopar två resolutioner från FN:s generalförsamling. Resolution 2065 erkände att en suveränitetstvist finns och uppmanade parterna att förhandla. Resolution 31/49 uppmanar enligt Argentina båda sidor att avstå från ensidiga åtgärder. Enligt regeringen bryter den brittiska utvinningen mot folkrätten och orsakar oåterkallelig skada på landets suveräna rättigheter.
Dagen innan hade en argentinsk domare i regionen beslutat att oljeprojektet ska avbrytas, efter en begäran från krigsveteraner och miljöjurister.
Fält med 1,7 miljarder fat
Sea Lion drivs av brittiska Rockhopper och israeliska Navitas. Fältet ligger drygt 220 kilometer norr om öarna och uppskattas rymma 1,7 miljarder fat olja, rapporterar Reuters. Utvinningen väntas börja 2028. Bolagen uppgav i början av september att de har giltiga licenser och att den senaste tidens händelser inte väntas påverka projektets tidsplan nämnvärt.
London har försvarat öbornas rätt att utveckla sina naturresurser och ställt sig bakom bolagen. Storbritannien, som har kontrollerat öarna sedan 1833, erkänner inte argentinsk jurisdiktion där.
Redan den 4 september, innan ultimatumet, skrev utrikesminister Ed Miliband på X att "öarna är brittiska och kommer att förbli det, eftersom det är öbornas överväldigande ståndpunkt".
Trump öppnade dörren
Milei säger att han uppmuntrats att blåsa liv i anspråket av Donald Trump, som sagt att USA kan ompröva sin neutralitet i tvisten. Trump sade till GB News att han inte var säker på att Storbritannien skulle vara berett att strida för öarna igen.
I september lade Milei fram ett lagförslag om hårdare sanktioner mot utvinning av öarnas naturresurser och beordrade att bygget av en militärbas i Eldslandet återupptas.
Argentina förlorade kriget om öarna 1982, efter att militärdiktaturen försökt ta tillbaka dem. Striderna varade i 74 dagar och mer än 900 människor dog. Mileis frist löper ut i mitten av oktober.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
