Annons:
Annons:

De blå zonerna: Här lever folk längst i världen

De blå zonerna syftar på fem olika områden där befolkningen lever och är friska längre än någon annanstans i världen. Exempelvis finns där fler 100-åringar och färre medelålders personer blir sjuka. Vad gör då människorna i de blå zonerna som skiljer sig från befolkningar annorstädes?

Publicerad 24 juni 2025
På Sardinien lever flest hundraåringar i världen per capita. Ön är en av flera som räknas som en "blå zon".

De blå zonerna som begrepp myntades av Dan Buettner, som kallar sig själv för en ”upptäckare”. Buettner gjorde sig tidigare känd genom att cykla jorden runt och därmed sätta ett antal rekord i Guinness rekordbok. Han har skrivit ett antal böcker om de blå zonerna och satte 2004 ihop ett team tillsammans med National Geographic för att undersöka vad hemligheten är till att människorna i de blå zonerna lever och dessutom är friska så länge.


Artikeln publicerades ursprungligen den 8 januari 2017


Man brukar tala om fem områden i världen som blå zoner:

Sjundedagsadventisterna

Sjundedagsadventisterna är en kyrka som gjort sig känd för att trycka på vikten av ett hälsosamt liv. Här i Sverige ägde kyrkan tidigare varumärket Hälsans kök, under vilket de saluförde olika vegetariska produkter. Sjundedagsadventisterna i Loma Linda i Kalifornien är en grupp som studerats under en längre tid, inte bara av Buettners grupp. En stor andel av dem är vegetarianer och veganer och fysisk aktivitet är en viktig del av deras vardag.

Annons:

Ikaria, Grekland

Ikaria är en ö i Grekland och utmärker sig genom den mycket låga förekomsten av demens och den mycket låga dödligheten hos människor i medelåldern. På Ikaria flyter livet på i en maklig takt och många gör sitt eget vin enligt gamla traditioner.

Sardinien

På Sardinien, närmare bestämt i regionen som kallas för Barbagia, lever den befolkningsgrupp som har flest manliga hundraåringar i förhållande till befolkningsmängden i världen. Folket lever traditionellt som jordbrukare eller fåraherdar. Forskningen tyder på att de kan vara ättlingar till en tidigare bronsålderscivilisation som trängdes undan av en invaderande befolkningsgrupp och därmed drevs upp till högländerna på Sardinien.

Nicoya, Costa Rica

Nicoya är en halvö i Costa Rica som kommer på andraplats när det gäller manliga hundraåringar, efter Barbagia på Sardinien. De har också världens lägsta dödlighet bland medelålders personer. I Nicoya blir inte människor bara gamla, utan precis som i de andra blå zonerna så är de aktiva och friska fram tills de går bort.

Okinawa

Okinawa är en ö söder om Japan där befolkningen traditionellt har levt till stor del på sötpotatis och fisk. På Okinawa finns det störst andel kvinnliga hundraåringar i världen.

Baserat på Buettners forskning har du nedan några tips till dig som i vårt samhälle vill ta efter några av vanorna i de blå zonerna.

Vardagsmotion

I de blå zonerna rör människorna på sig som en del av vardagen. De flesta lever traditionella liv där de arbetar på fältet, i trädgården, fiskar eller ser till djuren. Det gör att de aldrig behöver tänka på träning eller motion som en separat aktivitet. Det här kan vara svårt för dig som har ett arbete där du sitter mest vid ett skrivbord hela dagen. En lösning kan vara en lunchpromenad, ett skrivbord där du står eller kanske till och med en liten motionscykel du ställer under skrivbordet och trampar på lite till och från under dagen.

Mening med livet

I de blå zonerna uppger alla att de vet vad meningen med deras liv är, något som få antagligen skulle kunna göra i västvärlden. Att känna att livet är meningsfullt är en förutsättning för psykisk hälsa och det visar sig också i hur länge människor lever och hur lyckliga de är. Det här hör också samman med nästa punkt.

Avkoppling och avstressning

Stress är en del av livet, även för människorna i de blå zonerna. Skillnaden är hur de hanterar den. Meditation, bön, reflektion är några exempel på vad de alla gör, men som väldigt få av oss gör. Utöver detta så är dessutom stressnivån för oss ofta betydligt högre. Människor som bekänner sig som genuint religiösa, oavsett vilken religion det handlar om, lever längre och skattar sig själva som lyckligare än andra. Studier har visat att de som i väst medverkar i en religiös sammankomst fyra gånger per månad lever i snitt fyra till fjorton år längre än andra.

Äter sig inte proppmätta

Flera av de blå zonerna har traditioner som förhindrar överätning, som ”hara hachi bu” på Okinawa som betyder att man ska sluta äta när man är 80 procent mätt. Kan vi kanske också utgå ifrån att man inte blir bjuden på tårta varje vecka på jobbet i de blå zonerna? Att inte äta för mycket kan vara lättare sagt än gjort, men försöker man så har det antagligen någon form av effekt.

Mest växter i kosten

Kosten i de blå zonerna är i stort växtbaserad, kompletterad med ost, fisk eller kött. Bönor är också något som återkommer i alla de blå zonerna i olika former och äts oftast dagligen. Det här innebär att energin i kosten till största delen kommer från kolhydrater, 65 procent ungefär. Man kan säga att kosten i de blå zonerna är stärkelsebaserad, mest från rotfrukter, fullkorn och bönor. Det här är lätt att ta efter i vårt samhälle, där mat från världens alla hörn finns tillgänglig året runt.

Alkohol

Det konsumeras alkohol i alla de blå zonerna förutom bland sjundedagsadventisterna i Loma Linda. Det sups dock väldigt sällan och alkoholen konsumeras alltid tillsammans med mat eller i sociala sammanhang.

Sammanhang

Familj, vänner och samhälle är faktorer som spelar stor roll för hälsan. I de blå zonerna har alla någonstans där de hör hemma. De har starka sociala nätverk och sätter alltid sina familjers behov först. Det här är en mycket stor kontrast mot det västerländska samhället där den autonoma individens självförverkligande ofta framställs som det centrala.

Begreppet ”blå zon” har nått en stor popularitet och idag arbetar Buettner med en hel organisation i ryggen för att försöka förbättra hälsan även hos den amerikanska befolkningen med de blå zonerna som förebild. Kanske kan också den svenska befolkningen låta sig inspireras av livsstilen i de blå zonerna för att leva friskare och lyckligare liv i det moderna samhället.

 

Robert Rönngren, näringsfysiolog

Artikelförfattaren Robert Rönngren är utbildad näringsfysiolog och har även studerat idrottsmedicin och idrottsfysiologi. Hans yrkesmässiga bakgrund innefattar bland annat produktutveckling i kosttillskottsbranschen samt en period som personlig tränare.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Kroppen rycker till när du somnar – ny studie undersöker kopplingen till oro

Publicerad Igår 08:16 – av Emil Fjellstedt
Studien visar samband mellan återkommande insomningsfenomen och sämre sömn, inte vad som orsakar vad. Genrebild.

Det rycker till i kroppen precis när du håller på att somna, och för de flesta är det harmlöst. En ny studie visar att de som drabbas ofta också beskriver sämre sömn och mer oro, men den kan inte säga vad som orsakar vad.

Insomningsryckningar, på engelska sleep starts, är plötsliga ryck, fallkänslor eller korta uppvaknanden i gränslandet mellan vaka och sömn. Mellan 60 och 70 procent upplever dem då och då, och omkring tio procent får dem dagligen, skriver forskarna bakom studien i PLOS Mental Health.

Fenomenet är mer än ett muskelryck. Deltagarna beskrev också fallkänslor, drömlika upplevelser, stickningar och hjärtklappning, ofta tillsammans med känslor av larm, förvirring och ångest.

Sämre sömn och mer ångest

Forskarna, med Tanja Grünberger som förstaförfattare, rekryterade 194 vuxna i Österrike och Tyskland till en anonym webbenkät. Personer med vissa sömnrörelsestörningar och neurologiska sjukdomar uteslöts.

Annons:

Gruppen med ryckningar bestod av 96 personer som minst en gång i veckan uppgav abrupta uppvaknanden vid insomning plus minst ett tilläggssymptom. Jämförelsegruppen var 98. Allt bygger på självrapportering, och ryckningarna gick inte att skilja från närliggande insomningsfenomen.

Ryckningsgruppen rapporterade sämre sömnkvalitet, mer insomningsbesvär, starkare ogynnsamma föreställningar om sömn samt fler symptom på ångest och depression.

När forskarna vägde in faktorerna samtidigt var det sämre sömn, föreställningarna om sömn och ångest som hängde ihop med hur ofta ryckningarna kom. Depression gjorde det inte. Tvärsnittsdata kan inte visa orsakssamband, understryker forskarna.

— Det vi tyckte var mest intressant var hur nära insomningsryckningarna hänger ihop med hur människor tänker och känner kring sömn, säger Tanja Grünberger i ett pressmeddelande.

Muskelryck var vanligast, och många beskrev också fallkänsla och alarmkänsla. Drygt hälften i ryckningsgruppen uppgav att det tog längre tid att somna. Känslomässig stress angavs ge fler ryckningar, sömnbrist mindre entydigt.

Harmlöst för de flesta

De flesta i ryckningsgruppen uppgav att de somnade om snabbt efter en ryckning, men många vaknade ibland upp helt och fick svårt att somna om.

— För de flesta är insomningsryckningar en harmlös del av insomnandet. För en undergrupp hänger de dock ihop med obehag och längre tid att somna, säger medförfattaren Manuel Schabus.

Om insatser som dämpar uppvarvning och sömnrelaterad oro kan hjälpa mot besvärande ryckningar har ännu inte testats, framhåller han.

Grünberger betonar att resultaten behöver bekräftas med validerade mätinstrument och objektiva sömnregistreringar.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Högt BMI säger inte hela sanningen om hälsan

Publicerad 19 november 2026 – av Redaktionen
Närbild av en kvinna som håller ett måttband runt midjan.
Midjemått och organfunktion kompletterar BMI i den nya bedömningen av obesitas. Illustrationsbild; personen deltog inte i studien.

BMI ensamt missar både överskottsfett och risk, visar en studie av 844 108 vuxna. Midjemått och organfunktion pekar bättre ut vilka som löper förhöjd dödsrisk, och vilka som inte gör det.

BMI används för att bedöma om en vuxen har undervikt, normalvikt, övervikt eller fetma utifrån vikten i förhållande till längden. Måttet räknas fram genom att vikten i kilo delas med längden i meter gånger längden i meter. Siffran är alltså en uträkning, inte en mätning av hur mycket fett kroppen bär eller hur den faktiskt mår.

BMI avslöjar varken var fettet sitter eller om kroppen redan har börjat ta skada. En kommission i The Lancet Diabetes & Endocrinology föreslog därför 2025 ett nytt sätt att avgöra vem som har obesitas, alltså fetma.

När forskare vid King's College London, Huazhong-universitetet i Kina och Pennington Biomedical i USA prövade förslaget på hälsodata från vuxna i Kina, Storbritannien, USA och Spanien visade det sig att BMI ensamt slog fel åt båda hållen. Det missade obesitas hos upp till 8,6 procent av deltagarna och pekade felaktigt ut upp till 3,1 procent, enligt studien som nu har publicerats i Nature.

Annons:

Det nya sättet bygger på två steg. Först mäts midjan, och midjemåttet jämförs också med kroppslängden. På så vis går det att se om vikten verkligen består av för mycket fett, särskilt runt magen. BMI finns kvar men får sällskap av måttbandet.

I nästa steg delas gruppen upp. Vid klinisk obesitas har fettet redan börjat påverka kroppen, till exempel genom högt blodtryck, sömnapné eller slitna knän, eller gjort vardagen svårare. Vid preklinisk obesitas är risken förhöjd, men kroppen fungerar ännu som den ska.

Dödsrisken skiljer grupperna åt

Dödligheten kunde bara jämföras i Kina, Storbritannien och Spanien, eftersom deltagarna i USA inte hade följts tillräckligt länge.

Personer som hade ett BMI över gränsen för obesitas men inte uppfyllde kraven på midjemått hade ingen förhöjd dödlighet jämfört med personer utan övervikt eller obesitas. Den som hade för mycket fett enligt den nya definitionen löpte däremot högre dödsrisk, även när BMI bara visade övervikt.

Störst var skillnaden vid klinisk obesitas. Jämfört med personer som varken hade obesitas enligt den nya definitionen eller några organproblem var dödligheten klart högre, medan ökningen var måttlig vid preklinisk obesitas. Jämförelsen gäller grupper, inte hur stor risken är i absoluta tal.

De flesta med preklinisk obesitas blev inte sjukare. Forskarna skattar att 77 till 91 procent av dem i Kina, Storbritannien och Spanien inte utvecklade klinisk obesitas på tio år. I USA följdes deltagarna bara i fyra år.

Alla som har för mycket fett och samtidigt exempelvis högt blodtryck har inte fått besvären av vikten. Forskarna räknade därför bort den del av organproblemen som också finns hos personer utan obesitas. Uträkningen ger en bild av hela gruppen men kan inte avgöra vad som orsakat besvären hos en enskild person.

Studien bygger på redan insamlade hälsodata och visar samband, inte att den nya bedömningen räddar liv.

— Enbart BMI kan inte säga oss om någon redan är sjuk eller riskerar att bli det, eller vilken vård personen behöver, säger Francesco Rubino, professor i metabol och bariatrisk kirurgi vid King's College London och studiens seniorförfattare, i ett pressmeddelande.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Studie: Över hälften av tonåringarnas energi kom från ultraprocessad mat

Publicerad 18 november 2026 – av Emil Fjellstedt
En person äter pommes frites ur en röd kartong.
Andelen energi från ultraprocessad mat sjönk i samtliga åldersgrupper när forskarna använde en snävare definition. Genrebild.

Ultraprocessad mat stod för 52 procent av energiintaget bland de 11–17-åringar som deltog i Livsmedelsverkets matvaneundersökning Riksmaten 2016–2017, visar en studie från Göteborgs universitet. Med en striktare klassning låg gruppsnitten för vuxna, ungdomar och småbarn mellan 23 och 29 procent.

Studien publicerades i Nutrition Journal och bygger på tre olika omgångar av Riksmaten. Med forskarnas huvudklassning kom vuxna upp i 45 procent och småbarn i 46 procent av energiintaget.

Undersökningarna gjordes vid olika tillfällen: vuxna åt och rapporterade 2010–2011, ungdomarna 2016–2017 och småbarnen 2021–2024. Siffrorna visar alltså ingen utveckling över tid och säger inte vad svenskar äter i dag.

Att svaret varierar så mycket beror på var gränsen dras. Klassningssystemet Nova räknar mat med tillsatser eller viss industritillverkning som ultraprocessad, oavsett näringsinnehåll. Läsk, chark och flingor hamnar där, men också vissa industribakade fullkornsbröd. I den striktare klassningen räknades oklara livsmedel bort, och då föll till exempel bröd och sammansatta rätter till stor del ur kategorin.

Annons:

Med huvudklassningen var bröd den största källan till ultraprocessade kalorier hos vuxna och småbarn. Bland ungdomarna låg mackor, pizza och liknande främst, med 8,2 procent av hela energiintaget.

Mer socker och mindre fullkorn

Vuxna och ungdomar som fick en stor del av energin från ultraprocessad mat hade samtidigt en mindre näringsriktig kost. Studien jämför kosten vid ett och samma tillfälle och visar därmed samband, inte orsak. Torsten Sällström, dietist och doktorand vid Göteborgs universitet, pekar på sockret och fullkornet:

— Vi såg att de som fick en större del av sin energi från ultraprocessad mat också hade en kost med betydligt mer tillsatt socker, men mindre fibrer och fullkorn, säger Torsten Sällström.

Hos småbarnen gick mönstret delvis åt andra hållet. De som åt mer ultraprocessad mat fick i sig mer järn och E-vitamin. En möjlig förklaring, enligt universitetet, är att järnberikade färdigprodukter som välling och gröt klassas som ultraprocessade.

— Det skulle vara olyckligt om föräldrar väljer bort berikad gröt och välling av rädsla för att de kallas för ultraprocessade, säger Emma Patterson, nutritionist på Livsmedelsverket.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Studie: Så mycket fullkorn gav störst effekt

Publicerad 18 november 2026 – av Jan Sundstedt
En skiva fullkornsrågbröd bredvid en frötäckt limpa på en träyta.
Fullkornsrågbröd är ett sätt att få i sig fullkorn. Hur mycket fullkorn en skiva ger beror på brödets innehåll och skivans vikt.

Hur mycket fullkorn man äter spelar roll för om det syns i blodprover och på midjemåttet. En internationell forskargrupp har vägt samman ett stort antal kostförsök och hittat den nivå där kroppens riskmarkörer för hjärt-kärlsjukdom förbättrades mest.

Forskargruppen leddes av Helda Tutunchi vid Tabriz University of Medical Sciences i Iran. Metaanalysen, som publicerades i European Heart Journal, sammanför 87 lottade kostförsök från flera länder, bland annat i Asien, Europa, Nordamerika och Brasilien.

I försöken fick en grupp äta fullkorn medan en kontrollgrupp åt sin vanliga kost eller mat med mindre fullkorn. Eftersom försöken gav olika mängder kunde forskarna jämföra skillnaderna i intag och se vid vilka nivåer bland annat blodfetter och midjemått förändrades mest.

För de flesta måtten syntes den största förbättringen vid 60–100 gram fullkorn om dagen, räknat i torrvikt. Det handlar alltså om mängden fullkorn i maten, inte om vad den färdiga gröten eller pastan väger. Spannet är ingen exakt fastställd idealdos, utan den nivå där nyttan var störst för flertalet mått.

Annons:

Effekterna var små. För varje 48 gram mer fullkorn per dag var midjemåttet i genomsnitt 0,22 centimeter mindre. Kolesterol, vikt och blodtryck rörde sig åt samma håll i liknande blygsam takt.

Försöken mätte riskmarkörer i blodet och på kroppen, inte hjärtinfarkter. Vid riktigt höga intag finns dessutom för lite data för att säga exakt var nyttan planar ut.

Livsmedelsverket rekommenderar minst 90 gram fullkorn om dagen, gärna mer. Myndighetens exempel på en sådan dag är en portion havregrynsgröt, en portion fullkornspasta och en skiva nyckelhålsmärkt mjukt bröd.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.