MORGONDAGENS DAGSTIDNING – fredag 6 juni 2025

fredag 6 juni 2025


Dilemma: suggor blir ammor

publicerad 31 augusti 2016

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

44 890 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Suggor får allt fler kultingar per kull i Sverige samtidigt ökar smågrisdödligheten. Både i Danmark och Sverige används grissuggor som ammor.

Det väcker frågor, säger veterinären Emma Andersson till Sveriges Radio.

– Vi ser ett problem med de stora kullarna som finns och som kommit under de senaste decennierna i aveln. Vi har smågrisar som inte överlever vid födsel och har svårt att överleva fram till avvänjning.

I svensk grisuppfödning kan en grissugga i dag få 15 eller fler kultingar per kull. Det är vanligt att grisuppfödare lägger över nyfödda griskultingar från suggor som fått många till andra suggor som har plats över.

– Det är ju ett etiskt dilemma också för dem som jobbar med grisarna att se detta.

I Danmark har en del uppfödare ett system där utvalda suggor blir ammor åt andras kultingar och därmed förlänger amsuggorna sin digivningsperiod. Systemet med amsuggor fungerar bra för kultingarna, enligt forskningen. Men hur mår suggorna? Det frågar sig Emma Andersson.

Under den här tiden som kullstorlekarna gått upp så har hållbarheten hos suggan gått ner. Så det är också en viktigt del att se hur klarar suggan detta.

 

 

Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Så slipper du fästingbett i sommar

publicerad Idag 9:12
– av Redaktionen
Ta hundpromenaden på väl upptrampade stigar för att minska risken för fästingar.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

44 890 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Ät vitlök och smörj in kroppen med kokosolja i sommar – det kan minska risken för fästingbett. Det finns även andra naturliga sätt som kan avskräcka parasiterna.

Varför vissa människor drabbas av fler fästingbett än andra är delvis oklart. En studie från 2018 visade att fästingar drogs mer till personer med blodgrupp A och minst till dem med B. En del forskare menar också att det handlar om kroppsodörer och att fästingar kan dras till personer som exempelvis utstrålar ammoniak, koldioxid eller kroppsvärme.

På marknaden finns en hel del medel för att hindra fästingar att bita sig fast, både för djur och människor, men ofta kan de innehålla en del ämnen som inte är särskilt hälsosamma. Vissa menar att en hel del naturliga saker man har hemma kan hjälpa.


Artikeln publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet den 18 maj 2023.


Vitlök

Vitlöksälskare kan känna sig något mer säkra från fästingbett, menar vissa. Fästingar ska nämligen ogilla vitlök och att äta det regelbundet ska kunna skrämma bort dem. I en större svensk studie som påbörjades 1998 undersökte läkaren Johan Berglund hur vitlök fungerade mot fästingar på 100 kustjägare. Resultatet visade att bland de som åt vitlökskapslar klarade sig 30 procent fler helt undan bett och de som ändå råkade ut för fästingar fick 30 procent färre bett.

Observera att detta enbart fungerar på människor, djur kan bli sjuka av att äta vitlök och annan lök.

Eteriska oljor

I en studie från 2006 har man tittat på olika eteriska oljor mot fästingbett och fann att kryddnejlika var ett bra alternativ. Bäst ska det fungera om man köper kryddnejlika som eterisk olja och smörjer in och man kan testa att göra ett avkok som med rosmarin.

Enligt finske biologen Torgny Backman kan starka dofter som citronella och eukalyptus vara ett bra skydd mot fästingar.

De kan ge bra skydd i allt från tiotals minuter till en timme. Om man applicerar eterisk olja en gång i timmen borde den fungera, säger han till finska statskanalen Yle.

Eteriska oljor kan vara skadligt för huden så man bör späda ut med vatten och även testa på en liten hudyta först. När det gäller djur ska man däremot vara försiktig med just eteriska oljor i allmänhet då det kan vara skadligt.

Kokosolja

Enligt insektsforskaren Anders Lindström ska laurinsyran i kokosolja avskräcka fästingar. En studie från 2008 stödjer även att kokosolja ska fungera bra som fästingmedel och man kan då smörja in sig själv och även sina djur med oljan.

Rosmarin

En studie från 2010 visar att medel med rosmarin hade effekt mot fästingar. Så här gör man ett eget avkok på rosmarin:

Koka upp ungefär en liter vatten. Ta sedan bort kastrullen från plattan och ha i en burk torkad rosmarin eller några kvistar färsk, låt sedan blandningen svalna under lock. Det ska även kunna vara effektivt att blanda i lite timjan, men det är inget måste. Häll sedan blandningen i en sprayflaska och ha i en matsked vitvinsvinäger. Spraya på huden innan man ska ut i fästingbelamrade områden. Detta ska även fungera på djur. Blandningen håller i ungefär två veckor.

Knep som inte fungerar

Skaffa höns

Att införskaffa sig höns är något som sägs vara bra mot fästingar på tomten. I verkligheten är det så att höns både kan ha en positiv och negativ verkan på fästingbeståndet, enligt biologen Backman. Höns äter visserligen fästingar, men äter också deras naturliga fiender. De kan också bli värddjur för fästingar.

Bärnstenshalsband

Något som är både stilrent och bra mot fästingar ska vara att använda sig av bärnstenshalsband. Bärnsten ska skapa en statisk laddning i djurets päls som gör att fästingarna får svårare att sätta sig. Tydligen ska det också utsöndras en doft från bärnsten som fästingar inte gillar. Det finns dock inga vetenskapliga belägg för att knepet fungerar.

Plocka bort fort

Det är viktigt att så snabbt som möjligt plocka bort fästingen. Det gör man med en pincett eller med en speciell fästingborttagare som finns att köpa på exempelvis apotek. Vissa tar en bit papper och kniper tag i fästingen så långt in mot huden det går. När man tar bort den ska man dra rakt ut, inte vrida och försöka undvika att klämma den för mycket. Sedan kan man spola ner fästingen i avloppet, elda upp den eller lägga den i en glasburk med sprit/etanol. Då ska det vara minst 40-procentig som exempelvis t-sprit, menar professor Thomas Jaenson enligt Land.se.

Undvik fästingar på gården

Det finns knep för att undvika fästingar på gården. Ofta brukar man säga att fästingar trivs i höggräs, och att man därför bör hålla sin gräsmatta kortklippt. I själva verket trivs fästingar där det är skuggigt och fuktigt, vilket nödvändigtvis inte innebär höggräs, och behöver värddjur. Biologen Backman tipsar istället om att sätta upp stängsel för att undvika att diverse värddjur kommer in på tomten, alternativt att sätta höga buskar om stängsel inte är ett alternativ.

Vidare kan man också skapa en ”fästingbarriär” med natursand runt gården. Barriären bör vara minst en meter bred.

Sandremsan är en perfekt plats för marklevande bin, men fästingar vill inte gå över torra områden, säger Backman.

Djur

Ta för vana att känna igenom ditt djur varje dag. Ett tips är att köpa en klädrulle, som används för att ta bort hår från kläder, och rolla djuret då och då. Fästingar som ännu inte satt sig kan då fastna på klädrullen. Det skadar inte heller att borsta djuret (utomhus) regelbundet. Ofta sätter sig fästingar kring halsen eller i exempelvis armhålor. Ha gärna en fästingborttagare eller liknande lätt tillgängligt för att snabbt kunna ta bort fästingar från djuret.

Fästingsäkra tips

När man vistas i skogen, eller vid andra platser där det finns risk att stöta på fästingar kan det vara en fördel att ha täckande kläder, speciellt på benen. Stoppa in byxorna i strumporna om det går. Glatta tyger och även gummistövlar gör det svårare för fästingar att följa med hem. Ett tips är att klä armar och ben med vanliga nylonstrumpbyxor då fästingarna glider av tyget.

En del menar att mörka kläder är bättre än ljusa då fästingar dras mer till ljusa tyger, samtidigt som andra menar att ljusa är bättre eftersom man lättare kan se fästingarna då. Oavsett val av kläder bör man borsta av dessa ordentligt innan man går in i hemmet.

Fästingrädsla hindrar många svenskar från att ta sig ut i skogen. Naturen är dock en källa till hälsa och välmående som bör tas vara på. Låt inte rädslan förhindra vistelse i naturen. Den som har lite extra svårt att komma över sin rädsla kan hålla sig på väl upptrampade stigar och undvika högt gräs och kraftigare terräng.

Fästingar (Ixodida) är parasiter som lever på att suga blod från däggdjur, fåglar och även reptiler samt groddjur. Det finns två större fästingfamiljer, hårda fästingar (Ixodidae), med fler än 700 arter i världen, och mjuka fästingar (Argasidae), med omkring 200 arter. I Afrika finns också en fästingsfamilj (Nuttalliellidae) där det bara förekommer en art, Nuttalliella namaqua.

I Sverige har man hittills hittat 20 arter. På finlandssvenska kallas fästingar för skogsbässar.

Fästingar har många naturliga fiender som exempelvis vissa skalbaggar, enkelfotingar, fåglar, vissa spindlar och myror som äter fästingar.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Forskare: Ingen myggsommar att vänta

publicerad 1 juni 2025
– av Redaktionen
I Sverige finns cirka 2500 olika myggarter - men "bara" ett 30-tal av dessa suger blod.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

44 890 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Den ovanligt torra och blåsiga våren ser ut att dämpa årets mygginvasion – till glädje för alla som gärna slipper surrande plågoandar. Enligt forskare pekar väderförhållandena på att en ovanligt myggfri sommar är att vänta.

Orsaken är att myggäggen behöver stående vatten för att kläckas, och just nu är det brist på både pölar och höga vattennivåer.

– Grundvattnet är väldigt torrt när man är ute i skog och mark och finns det inga pölar kommer inte äggen att kunna kläckas, säger Jan Lundström, forskare vid Biologisk myggkontroll, till statsradion P4 Dalarna.

– Hoppas vi får lite värme och lite sol också så kan nog midsommar bli riktigt bra, fortsätter han.

”Kan kläckas vid varje översvämning”

Men även om myggen uteblir i år, kan de göra comeback längre fram. Myggägg har nämligen förmågan att ligga vilande under flera år i marken i väntan på rätt förhållanden.

– De kan kläckas vid varje översvämning under maj till augusti, förklarar Lundström.

I Sverige finns cirka 2500 olika myggarter – men ”bara” ett 30-tal av dessa suger blod från människor eller djur.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Privatpersoner får betalt för att rädda naturen från invasiva arter

Den biologiska mångfalden

publicerad 28 maj 2025
– av Redaktionen
Blomsterlupiner är vackra - men mycket invasiva.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

44 890 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Genom ett mobilspel kan privatpersoner ”spela” genom att ge sig ut i naturen, rensa bort invasiva växter och dessutom få betalt för sina insatser. I år testar sju kommuner mobilspelet.

Mobilspelet Crowdsorsa har använts i Finland i tre år i rad, där man förra året tog bort invasiva växter från 7000 observationer. Det finns även i Kanada.

I år prövar Hagfors, Örebro, Sunne, Karlsborg, Lilla Edet, Tanum och Falun att använda sig av spelet. Det går ut på att privatpersoner hittar invasiva växter, antingen via kartan i appen eller själv, rensar bort dem och får betalt. Som bevis ska man filma före och efter rensning.

Årets budget i Sverige ligger totalt på 126 000 kronor som privatpersoner kan ”spela” om. Som mest kan man tjäna 200 kronor per timme, där kommunen ansvarar för att betala ut belöningen.

”Kul sätt att jobba”

Förra året användes det även framgångsrikt i Hagfors och Örebro. I Hagfors spelade totalt 17 olika lag.

Spelarna skötte sig bra! Vi tycker att det är ett kul sätt att jobba med invasiva främmande arter och ett bra sätt att nå ut till allmänheten och framför allt ungdomar med kunskap om invasiva arter, säger kommunekologen Katarina Karlsson i Hagfors kommun till Natursidan.

Invasiva arter sprider sig ofta snabbt och kan tränga undan de ursprungliga arterna, vilket i sin tur kan skada ekosystemet. Spelet startar redan i juni, där man bland annat kommer att rensa bort lupin, jättebalsamin och kanadensiskt gullris.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Antalet lejon ökar i Indien

publicerad 23 maj 2025
– av Jan Sundstedt
asiatiskt lejon Indien
En asiatisk lejonunge i väntan på mat.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

44 890 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Asiatiska lejon har de senaste åren haft en stark återväxt i Indien. En ny räkning visar att stammen ökat med över 30 procent på bara fem år.

Antalet asiatiska lejon i delstaten Gujarat i västra Indien har stigit från 674 individer år 2020 till 891, enligt den senaste officiella räkningen (10–13 maj 2025), rapporterar The Independent. En ökning med 32 procent.

Lejonen lever huvudsakligen i och omkring Gir National Park – det enda område i världen där denna underart av lejon förekommer i det vilda.

Den nya siffran offentliggjordes nyligen av Gujarats chefsminister Bhupendra Patel.

Antalet lejon i delstaten har gradvis ökat, inte bara på grund av gynnsam geografi och klimat, utan också tack vare vår regerings konsekventa och noggranna strategi för bevarande av vilda djur, menar Patel.

Växande population

Under det senaste decenniet har populationen stadigt vuxit, och lejonen har nu spridit sig till elva distrikt i regionen Saurashtra i Gujarat där de kan observeras i skogar, gräsmarker, jordbruksområden och till och med kustområden.

Av de 891 individerna är 196 vuxna hanar, 330 vuxna honor, 140 unga vuxna (sub-adults) och 225 ungar, enligt delstatsregeringens siffror.

Gujarat tillskriver framgången flera insatser: regelbunden övervakning, förstärkt veterinärvård, vatten- och foderresurser i naturen samt program för att minska konflikter mellan människor och rovdjur.

Man använder även drönare, sensorer och kamerafällor i ett omfattande övervakningsnätverk.

Sårbarheten kvarstår

Trots ökningen är dock lejonen fortfarande sårbara. Arten klassas som sårbar på den internationella rödlistan och hoten inkluderar genetisk inavel, sjukdomar som kan spridas snabbt i den tätt koncentrerade populationen samt bränder och översvämningar i Girskogen.

Sanjeev Kumar, chefssekreterare för skog och miljö i Gujarat, förklarar.

Kapaciteten i nationalparken och reservaten kommer att ökas genom insatser och förbättringar av livsmiljön. Det finns fortfarande utrymme att öka kapaciteten, och skogs- och miljödepartementet arbetar aktivt i den riktningen.

Gujarat har tidigare motsatt sig förslag om att transplantera delar av populationen till andra delar av Indien – bland annat till delstaten Madhya Pradesh – vilket har lett till debatt inom landets miljörörelse.

Asiatiska lejon (Panthera leo persica) är genetiskt och fysiskt distinkta från sina afrikanska släktingar. De är något mindre till storleken, har kortare man hos hanarna och lever i mindre flockar.

FAKTA: Gir National Park

  • Plats: Belägen i delstaten Gujarat, västra Indien
  • Grundad: 1965 (som nationalpark; reservatet grundades tidigare, 1913)
  • Yta: Cirka 1 412 kvadratkilometer (inklusive nationalpark och angränsande viltreservat)
  • Syfte: Bevara den sista vilda populationen av asiatiskt lejon (Panthera leo persica)
  • Ekosystem: Torr lövskog, savann och buskskog med inslag av halvöken
  • Djurarter: Förutom asiatiska lejon finns leoparder, fläckiga hyenor, indiska krokodiler (muggerkrokodiler), axishjortar (chital), sambarhjortar, samt över 300 fågelarter
  • Hot: Skogsbränder, torka, genetisk inavel, sjukdomar och mänsklig påverkan såsom habitatförlust och konflikter med människor

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.