Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar
Var tredje 15-åring i EU når inte grundnivån i läsning eller matematik. EU-kommissionen pekar på samband med skärmar, AI, svagare föräldraengagemang och lärarbrist. I kommissionens publicerade webbsammanfattning nämns däremot inte elevernas migrationsbakgrund, trots stora resultatskillnader i länder som Sverige.
Kommissionen publicerade den 5 oktober sin första analys av Pisa 2025 ur ett EU-perspektiv. I matematik når 33,9 procent av eleverna inte en lägsta kompetensnivå. I läsning gäller det 31,3 procent och i naturvetenskap 25,9 procent.
Andelen svaga elever har ökat kraftigt sedan 2015, särskilt i matematik och läsning. Även toppen krymper. Bara 4,8 procent når den högsta nivån i läsning, 6,4 procent i naturvetenskap och 6,8 procent i matematik. EU halkar samtidigt fortsatt efter andra avancerade ekonomier.
Samband, inte orsaker
Kommissionen skriver själv att Pisa-data inte kan fastställa orsakssamband. I stället lyfter den fram fyra faktorer som är förknippade med svagare resultat.
Ungefär en tredjedel av eleverna distraheras ofta av digitala verktyg under lektionerna. Lika stor andel använder ofta AI för att sammanfatta texter de ska läsa. Andelen föräldrar som visar intresse för vad barnen lär sig i skolan har sjunkit från 66 procent 2022 till 57 procent 2025. Fyra av tio elever går på skolor med allvarlig lärarbrist.
Ojämlikheten beskrivs i socioekonomiska termer. Elever från missgynnade hem löper omkring fyra gånger så stor risk att underprestera i naturvetenskap som elever från gynnade hem. Migrationsbakgrund finns inte med bland de faktorer som tas upp i sammanfattningen.
Svenska skillnader
Redan i september stod det klart att 31 procent av de svenska 15-åringarna inte når grundnivån i läsning och 34 procent inte i matematik, upp från 24 respektive 27 procent 2022. Resultaten är de lägsta som uppmätts.
— En tredjedel av de svenska 15-åringarna når inte upp till vad OECD definierar som en grundläggande nivå i läsförståelse och matematik, säger Anna Castberg, analyschef på Skolverket.
Skolverkets pressmeddelande visar också att elever med utländsk bakgrund i Sverige, liksom i OECD i genomsnitt, presterar lägre än elever med inhemsk bakgrund i alla tre ämnen. Skillnaderna kvarstår när hänsyn tas till socioekonomisk bakgrund, men minskar då med omkring hälften.
Enligt OECD:s analyser kan ingen enskild faktor förklara nedgången. Skolverket fortsätter att analysera den svenska utvecklingen.
Paket i november
Analysen ska ligga till grund för det utbildningspaket som kommissionen lägger fram i november. Enligt kommissionen sätter resultaten EU:s framtida konkurrenskraft, sociala sammanhållning och motståndskraft på spel.
Som exempel på att förbättring är möjlig nämner kommissionen Estland, Irland, Polen, Slovakien och Italien.
