Närhet till katten kopplas till bättre humör

Resistenta bakterier från argentinska sjukhus tålde ett glyfosatbaserat ogräsmedel. De klarade högre halter än bakterier från en skyddad våtmark.

Forskare vid universitetet i Buenos Aires och Karlsruheinstitutet för teknik jämförde bakterier från argentinska sjukhus med bakterier från en skyddad våtmark i landet. Resultaten, som publicerats i Frontiers in Microbiology, visar att sjukhusstammarna klarade betydligt högre halter av ogräsmedlet än våtmarksbakterierna.

Syftet var inte att pröva medlet som bakteriedödare, utan att undersöka så kallad samselektion: att medlet kan gynna bakterier som redan tål antibiotika. Forskarna jämförde hur bakterierna växte, vilka antibiotika de tålde och vilka gener som kunde förklara tåligheten.

De flesta sjukhusstammarna var resistenta mot flera sorters antibiotika. Medianvärdet för den lägsta halt som stoppade tillväxten var 80 milligram per milliliter för de 19 sjukhusisolaten och 20 för miljöbakterierna.

Tretton av sjukhusisolaten var resistenta mot karbapenemer, en grupp antibiotika. Ytterligare ett var en meticillinresistent stafylokock, men inte resistent mot karbapenemer.

— De vanligaste multiresistenta bakterierna från sjukhus är inte bara resistenta mot flera antibiotikaklasser, utan också mot höga halter av ogräsmedlet glyfosat, säger Daniela Centrón, en av de ansvariga forskarna, i ett pressmeddelande från tidskriften.

Tåliga utan besprutning

De 68 miljöstammarna hämtades 2018 och 2020 från bottensediment i Paranádeltat. Platsen är ett skyddat Ramsar-område, alltså en internationellt utpekad våtmark. Reservatet hade inte varit direkt utsatt för ogräsmedel.

Ändå tålde alla stammarna i någon grad både rent glyfosat och ett glyfosatbaserat ogräsmedel. Halten som stoppade tillväxten varierade från 2,5 till över 80 milligram per milliliter. Enterobacter tålde de högsta halterna, medan Bacillus var särskilt känsliga.

De tåligaste miljöbakterierna var genetiskt nära släkt med multiresistenta sjukhusstammar, särskilt inom bakteriesläktet Enterobacter.

Pumpar viktigare än enzymet

Bakterierna hade olika typer av enzymet som ogräsmedlet angriper. Enzymtypen förklarade bara en del av tåligheten. Större betydelse hade antalet pumpar som för ut ämnen ur bakteriecellen och gener som hjälper till att bryta ned ämnen. Författarna ser det som en möjlig förklaring till att glyfosat kan gynna redan antibiotikaresistenta bakterier.

Studien visar dock inte att glyfosat skapar antibiotikaresistens. När alla stammar räknades fanns inget samband mellan antibiotikaresistens och tålighet mot glyfosat.

Halterna i laboratoriet, mätta i milligram per milliliter, går inte att jämföra rakt av med tillverkarnas rekommendation för användning i fält: 10 milligram syraekvivalent per kilo. I brasiliansk skogsjord har 66,38 milligram per kilo uppmätts.

Vill se varningar på etiketten

— Om de här bakterierna når miljön via orenat avloppsvatten från sjukhus kan de fortsätta att trivas i jordbruksområden där glyfosat används, säger studiens försteförfattare Camila Knecht i samma pressmeddelande från tidskriften.

Centrón vill att bekämpningsmedel före godkännande ska testas för om de kan gynna bakterier som redan tål antibiotika. Hon vill också ha varningar på etiketterna om att resistensgener kan spridas mellan jord och sjukhus via orenat vatten.