Annons:

Nu öppnas Norges största vikingaskatt för allmänheten

Arkeologi och historia

Publicerad Idag 08:28 – av Jan Sundstedt
Vikingatida silvermynt med ett kungaporträtt hålls mellan fingrar
Myntet visar en kung i profil, och i inskriften går namnet EDELRED att läsa.

De första 100 mynten ur Mørstadskatten, Norges största vikingatida myntfynd, har nu publicerats digitalt. Fotografier och beskrivningar gör det möjligt för både forskare och allmänhet att studera en första del av den nära 5 000 mynt stora skatten.

Mørstadskatten upptäcktes den 10 april 2026 av metalldetektoristerna Vegard Sørlie och Rune Sætre på ett fält vid Rena i Østerdalen. Fyndet växte snabbt från 19 mynt till omkring 3 000. Efter den senaste genomgången omfattar skatten 4 886 mynt, och antalet kan öka när nya undersökningar genomförs på fyndplatsen.

Kulturhistoriska museet vid Universitetet i Oslo har börjat lägga ut mynten i samlingsdatabasen Unimus. Varje föremål får ett eget nummer, fotograferas från båda sidor och förses med uppgifter om bland annat ursprung, ålder och prägling.

De första publicerade posterna omfattar framför allt engelska och tyska mynt från härskare som Æthelred II, Knut den store och de tysk-romerska kejsarna Otto I–III. Där finns också mer ovanliga exemplar.

Annons:
Unimus databas visar flera rader med fotograferade mynt ur Mørstadskatten
De första 100 posterna ur Mørstadskatten visas i Kulturhistorisk museums samlingsdatabas. Skärmdump: Unimus/Kulturhistorisk museum

Sällsynt mynt från Dublinkung

Ett av mynten är präglat av Sigtrygg Olavsson Silkeskägg, den norsk-gaeliske kungen av Dublin. Numismatikern Anne Skogsfjord uppskattar att skatten kan innehålla omkring tio mynt från honom.

En sådan har vi inte fått in tidigare, säger hon till forskning.no.

Arbetet är tidskrävande och beräknas ta omkring en timme per mynt. Drygt 1 000 mynt har katalogiserats, men de måste granskas och fotograferas innan de kan publiceras. Museet bedömer att hela arbetet kommer att ta minst ett år.

Fyra sällsynta Harald Hårdråde-mynt, som daterar skattens nedläggning till omkring 1046–1047, har ännu inte lagts ut. Delar av Mørstadskatten ska även ställas ut på Historisk museum i Oslo under hösten.

Läsaromröstning

Hur bör museet balansera digital tillgång och fysisk utställning av Mørstadskatten?

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Ny karta guidar till Sveriges kulturarv

Arkeologi och historia

Publicerad augusti 27, 2026 – av Emil Fjellstedt
Kalmar slott omgivet av gräs och träd under en molnig himmel
Kalmar slott är ett av de 206 historiska besöksmålen som samlas på Statens fastighetsverks karta.

Slott, fästningar, fyrplatser, fornminnen och gamla bruk finns nu samlade på en och samma utflyktskarta. Statens fastighetsverk pekar ut 206 historiska besöksmål för den som vill upptäcka mer av Sveriges gemensamma kulturarv.

Den vikbara kartan heter Välkommen till din historia och lanserades inför sommaren. Den finns också digitalt och kan användas som guide för höstens utflykter.

Bakom urvalet står Statens fastighetsverk, SFV, som förvaltar över 2 300 statligt ägda fastigheter. Besöksmålen sträcker sig över hela landet och omfattar allt från palats och kyrkor till fängelser, fyrar, ruiner och parker.

Vår förhoppning är att kartan ska få fler barn och vuxna att upptäcka och utforska de unika historiska miljöer som vi alla äger gemensamt genom staten, säger SFV:s generaldirektör Max Elger.

Från fyröar till gamla fängelser

På kartan finns välkända sevärdheter sida vid sida med platser som sällan syns i vanliga turistguider. Bland miljöerna finns kungsgårdar, försvarsanläggningar, bruksmiljöer och spår efter järnålderns människor. SFV har även fastigheter i sju svenska världsarv.

På 132 av besöksmålen finns bemannad verksamhet för allmänheten, med exempelvis museer eller guidade turer. Andra miljöer går att upptäcka på egen hand. Kartan har tryckts i 100 000 exemplar och har bland annat delats ut vid de bemannade platserna och till historielärare.

Går att ladda ned

Den som inte hittar den tryckta kartan kan ladda ned den som PDF eller beställa ett exemplar till brevlådan. Via QR-koder går det att läsa mer om platsernas aktiviteter och öppettider.

Den digitala versionen kan filtreras efter exempelvis län, världsarv, fornminnen, slott, parker eller fyrplatser.

Det ideella engagemanget är avgörande för att våra historiska miljöer ska kunna leva vidare och bevaras för framtida generationer, säger Claes Brunius, affärsutvecklare vid Statens fastighetsverk.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Tusenårig kyrkogård hittad i Norge

Arkeologi och historia

Publicerad augusti 25, 2026 – av Markus Andersson
Arkeolog undersöker en tusenårig gemensamgrav vid Valum utanför Hamar
En arkeolog undersöker en av gemensamma gravarna vid Valum utanför Hamar.

En sedan länge försvunnen kyrkogård har lokaliserats vid Hamar i östra Norge. På begravningsplatsen från tidig medeltid har arkeologerna hittat barn och vuxna – och flera av dem låg tillsammans i samma grav.

Det började med ett silvermynt i en åker. År 2019 gick hobbysökaren Øyvind Moe med metalldetektor över marken vid Ridabu utanför Hamar. Där hittade han en halvpenning från hertig Håkon Magnussons tid, präglad omkring 1285. När Moe lämnade in fyndet skämtade han om att han kanske hade funnit den försvunna Valums stavkyrka.

Året därpå hittade en annan metallsökare människoben i samma område. Arkeologer från Innlandet fylkeskommune kallades till åkern och kunde konstatera att benen låg i gravar. Den sedan länge bortglömda kyrkogården hade återfunnits.

Nu undersöks odlingsmarken vid den tidigare gården Valum. Hittills har arkeologerna påträffat kvarlevor efter 15 personer. I en av gravarna låg fyra av dem tätt tillsammans, ett ovanligt fynd enligt projektledaren Aksel Haavik vid NIKU.

Det är så pass unikt att jag aldrig har varit med om något liknande. Att hitta fyra personer i en grav är inte helt vanligt, säger Haavik till NRK.

Fyra personer låg i samma grav

Tre av gravarna innehåller flera individer. I en av dem låg fyra människor tätt intill varandra, däribland ett barn. Det finns även gravar med två och tre personer.

Det är mycket ovanligt att hitta så många gemensamma gravar på en kristen kyrkogård. Här finns dubbelgravar, en trippelgrav och en grav med fyra personer, säger utgrävningens fältledare Kristine Ødeby Haugan.

Varför människorna begravdes tillsammans är ännu okänt. Arkeologerna diskuterar både sjukdom och möjligheten att personer som avled under vintern jordfästes gemensamt när marken tinat. Någon bestämd dödsorsak har inte fastställts.

Skeletten bär också spår av människornas liv. Ett benbrott hade läkt i fel vinkel, vilket gjorde personens ena ben betydligt kortare än det andra. Skadan måste ha gjort att han haltade, men läkningen visar att han levde länge efter olyckan. På ett annat skelett var en tand kraftigt nedsliten.

Kristna gravar från tidig medeltid

Kol-14-dateringar av ben från platsen pekar på att begravningarna skedde någon gång mellan 994 och 1190 efter Kristus. Det placerar kyrkogården i övergången mellan vikingatid och tidig medeltid.

De döda låg på rygg med huvudet mot väster och fötterna mot öster. Inga gravgåvor har hittats och kropparna hade inte kremerats. Arkeologerna bedömer därför gravarna som tydligt kristna.

Fyndet kan även markera platsen för den försvunna Valums stavkyrka, men kyrkobyggnaden har ännu inte påträffats. Kyrkan gick ur bruk 1590, varefter platsen så småningom glömdes bort.

Gravarna var nära att plöjas bort

Gravarna låg strax under markytan och riskerade att förstöras av fortsatt jordbruk. Utgrävningen gör det möjligt att rädda kvarlevorna innan plogen når dem.

De 15 skeletten ska katalogiseras och föras till Kulturhistoriska museet i Oslo. Framtida DNA-analyser kan visa om personerna i gravarna med flera individer var släkt, medan undersökningar av skelett och isotoper kan ge besked om ålder, kön, sjukdomar, kost och var de växte upp.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Romerskt skeppsvrak hittat utanför Sicilien

Arkeologi och historia

Publicerad augusti 12, 2026 – av Jan Sundstedt
Antika amforor på havsbotten vid ett romerskt skeppsvrak utanför Mazara del Vallo på Sicilien
Amforor på havsbotten vid det romerska skeppsvraket utanför Mazara del Vallo.

Italienska dykare har upptäckt ett romerskt skeppsvrak med hundratals välbevarade amforor utanför Mazara del Vallo på Siciliens sydvästra kust.

Fartyget, som enligt Italiens kulturministerium dateras till 100- eller 0-talet före Kristus, ligger på omkring 46 meters djup. Vraket är omkring 21 meter långt och sex meter brett, rapporterar BBC.

Det upptäcktes efter att fiskare uppmärksammat en avvikelse på sin sonar. Fridykaren Giacomo De Mola undersökte platsen och fann ett stort antal amforor – keramikkärl som i antiken bland annat användes för att frakta vin och olivolja.

Italiens kulturminister Alessandro Giuli beskriver fyndet som en av de viktigaste undervattensarkeologiska upptäckterna under de senaste åren. Specialdykare från den italienska polisens kulturarvsenhet Carabinieri har skickats till platsen.

https://www.youtube.com/watch?v=vFqY-2hcaj4

Myndigheterna ska nu skydda vraket medan arkeologer undersöker lasten och försöker fastställa mer om fartygets historia. Medelhavets botten rymmer många antika vrak från den handel som en gång band samman regionens hamnar.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Norsk vikingagrav öppnas

Arkeologi och historia

Publicerad augusti 7, 2026 – av Jan Sundstedt
Flygbild över utgrävningen av Grønhaug på Karmøy
Flygbild över utgrävningen av Grønhaug på Karmøy.

Arkeologer har öppnat den vikingatida skeppsgraven Grønhaug på Karmøy i västra Norge. De har redan gjort fynd som tyder på goda bevaringsförhållanden och möjligen på en äldre grav under skeppsgraven.

Grønhaug är en av flera monumentala gravhögar vid Karmsundet på Karmøy, ett område som länge har haft en särskild plats i berättelsen om den tidiga vikingatiden. Nu undersöks högen av arkeologer från Arkeologiskt museum vid Universitetet i Stavanger, på uppdrag av den norska kulturmiljömyndigheten Riksantikvaren.

Det här blir otroligt spännande och jag ser mycket fram emot det. Det är som julafton för oss som älskar det norska vikingaarvet. Skeppsgravhögarna i Norge saknar motstycke i världen, och på Karmøy är de unika. Här ligger de tätare än någon annanstans i landet, säger riksantikvar Hanna Geiran.

Riksantikvaren uppger att skeppsgraven senast undersöktes 1902 av arkeologen Haakon Schetelig. Då hittades rester av ett omkring 15 meter långt skepp av ek, samt delar av gravens utrustning. De bäst bevarade delarna av skeppets bordplankor togs till Bergen, medan mycket av det våta träet fick ligga kvar i marken.

Den nya utgrävningen ingår också i arbetet med att lyfta fram norska vikingatida skeppsgravar i en möjlig framtida världsarvsprocess. På Karmøy finns även Salhushaugen, där konturerna av ett tidigare okänt skepp identifierades med markradar 2023.

Undersökningen är dock begränsad. Arkeologerna öppnar inte hela högen, utan har gått ned genom ett schakt som i stort följer Scheteligs gamla öppning.

Spår av något äldre under skeppsgraven

Det nya arbetet har redan gett indikationer på att högen rymmer en längre historia än den vikingatida begravningen. Under skeppsgraven har arkeologerna påträffat en stenkonstruktion och lager som kan höra till en äldre gravhög från bronsåldern. Bedömningen är preliminär och ytterligare prover ska tas innan en säkrare tidslinje kan fastställas.

Om tolkningen bekräftas innebär det att vikingatidens gravläggning kan ha anlagts ovanpå en redan gammal och betydelsefull plats i landskapet. Det skulle passa in i ett mönster där senare makthavare återanvänder äldre monument för att knyta an till mark, minne och auktoritet – men just för Grønhaug är frågan ännu inte avgjord.

Bevarad växtlighet och skeppsnaglar

De första fynden talar för ovanligt goda bevaringsförhållanden inne i högen. Arkeologerna har bland annat hittat metallnaglar som kan härröra från skeppet, samt trä och ett torvlager där växtlighet fortfarande kan urskiljas. Det bevarade torvlagret har gjort det möjligt att känna igen växter som fanns på platsen när gravhögen anlades.

Det är betydelsefullt, eftersom organiskt material ofta är det som snabbast går förlorat i äldre gravar. Fynden kan ge bättre kunskap om hur högen byggdes, vad som lades i den och hur platsen såg ut vid tiden för begravningen.

Mycket av skeppsgraven är bevarat, så här finns mycket orört sedan vikingatiden. Vi vet inte vad vi kommer att stöta på, säger arkeologen Marie Ødegaard.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.