Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar
EU-parlamentet kräver att alla medlemsländer inför en samtyckesbaserad våldtäktslagstiftning efter svensk modell. Beslutet innebär att EU-kommissionen nu pressas att lägga fram ett lagförslag om en gemensam definition av våldtäkt i hela unionen.
Resolutionen antogs på tisdagen med 447 röster för, 160 emot och 43 nedlagda, rapporterar Fria Tider. Enligt EU-parlamentet ska våldtäkt definieras utifrån avsaknaden av fritt givet, informerat och återkalleligt samtycke.
Förslaget innebär att länder där våldtäktslagstiftningen fortfarande bygger på våld, hot eller tvång ska gå över till en modell där frågan i stället kretsar kring om ett uttryckligt samtycke har funnits.
Enligt parlamentets egen beskrivning ska tystnad, brist på motstånd, frånvaro av ett "nej", tidigare samtycke, tidigare sexuellt beteende eller en pågående eller tidigare relation inte kunna tolkas som samtycke.
Samtycket ska också bedömas mot bakgrund av omständigheter som rädsla, berusning, sömn, sjukdom, funktionsnedsättning eller annan sårbarhet. Parlamentet vill dessutom att så kallade traumareaktioner – exempelvis att frysa eller anpassa sig till förövaren – ska få genomslag i lagstiftning och rättspraxis.
Svensk lag kritiserades av Lagrådet
Den svenska samtyckeslagen infördes 2018 och innebär att våldtäkt kan föreligga även utan våld, hot eller tvång, om den sexuella handlingen inte föregåtts av ett tydligt samtycke – i praktiken en uttrycklig bekräftelse, exempelvis muntligen.
Lagen drevs igenom med stöd av samtliga riksdagspartier, inklusive Sverigedemokraterna. Redan före införandet riktade dock Lagrådet skarp kritik mot konstruktionen.
Lagrådet varnade för att frågan om huruvida ett deltagande varit "fritt" inte med tillräcklig säkerhet kunde besvaras förrän i efterhand.
"Förslagen innebär alltså att det i de aktuella bestämmelserna införs ett helt nytt grundläggande brottsrekvisit med en obestämd innebörd. Det går inte att utifrån lagtexten förutse i vilka fall det finns förutsättningar för straffrättsligt ansvar", skrev Lagrådet.
Kritiker har därefter beskrivit lagen som rättsosäker och menar att den i praktiken riskerar att flytta fokus från bevisning om våld eller tvång till parternas efterhandsbeskrivningar av vad som sagts eller inte sagts.
”Bara ja betyder ja”
En av de drivande aktörerna bakom EU-initiativet är den svenska socialdemokratiska EU-parlamentarikern Evin Incir. Hon beskriver förslaget som ett steg mot en "bara ja betyder ja"-lagstiftning i hela EU.
— Det är både moraliskt och juridiskt oacceptabelt att kvinnor inte skyddas av "bara ja betyder ja"-lagstiftning i hela EU, säger Incir i EU-parlamentets pressmeddelande.
Hon hänvisar till att Frankrike, Finland, Luxemburg och Nederländerna sedan 2023 infört lagar som bygger på samtycke.
— Vi har medvind: det är dags att leverera en gemensam europeisk definition av våldtäkt baserad på avsaknaden av fritt givet och återkalleligt samtycke, säger Incir.
EU-parlamentet vill att kommissionen kompletterar 2024 års direktiv om bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet. Parlamentet upprepar även kravet på att könsbaserat våld ska läggas till listan över särskilt allvarliga brott med gränsöverskridande dimension enligt artikel 83.1 i EU-fördraget.
Borde alla EU-länder tvingas införa svensk samtyckeslag mot våldtäkt?
Röstning stängd
16 röster totalt
