Användningen av ungdomsstraff i Norge har ökat markant. Förra året dömdes mer än dubbelt så många unga till denna typ av straff jämfört med året innan.
Den norska myndigheten Konfliktrådet, som har hand om att följa upp unga som döms till ungdomsstraff, tog emot 218 ärenden under 2025. Det är mer än en fördubbling jämfört med året innan.
Straffformen riktar sig mot personer mellan 15 och 18 år som begått allvarliga eller upprepade brott. I stället för fängelse får de uppföljning och förebyggande insatser.
Christine Wilberg, chef för Konfliktrådet, ser flera förklaringar till den kraftiga uppgången.
Annons:
— Det beror delvis på förändringar i lagen och att polisen har fått ökade resurser. Dessutom ska fängelse för barn vara en sista utväg. Andra alternativ måste prövas först, till exempel ungdomsstraff, säger hon till norska statskanalen NRK.
När unga döms till ungdomsstraff tar Konfliktrådet fram individuella planer som kan innehålla allt från skola och arbete till drogtester och kontakt med socialarbetare och kriminalvården.
Cirka åtta av tio lyckades fullfölja sitt straff under 2025. De övriga två av tio kunde inte slutföra, oftast eftersom de begick nya brott eller bröt mot villkoren.
Forskning visar att ungefär hälften återfaller i brott inom ett till tre år efter att ha genomfört sitt ungdomsstraff.
— Man måste också ha i åtanke att det ofta handlar om mindre allvarliga brott och att vägen ut ur brottsligheten är en förändringsprocess som tar tid, säger Wilberg.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Manliga barnbarn till invandrare från Mellanöstern, Nordafrika, Pakistan och Turkiet begår betydligt fler brott än både genomsnittet och sina mor- och farföräldrar. I den officiella danska statistiken har de hittills räknats som danskar.
Uppgifterna kommer från ett särskilt uttag som dagstidningen Berlingske har beställt från Danmarks Statistik, skriver Den Korte Avis.
Under 2025 låg brottsligheten bland de manliga barnbarnen till invandrare från de så kallade MENAPT-länderna 147 procent över genomsnittet. Nivån var den högsta under den sexårsperiod som myndigheten räknat fram. Totalt rör det sig om 143 dömda personer i gruppen under 2025.
Brottsligheten ligger dessutom betydligt högre än bland första generationens invandrare från samma länder. Redan tidigare var det känt att andra generationen är mer brottsbelastad än den första.
Annons:
Försvinner som "dansk oprindelse"
Tredje generationen redovisas inte separat i de ordinarie kriminalstatistiska tabellerna. Barnbarnen hamnar i stället i kategorin "dansk oprindelse", vilket gör det svårt att följa utvecklingen mellan generationerna. Den Korte Avis skribent Poul Erik Andersen skrev 2025 att över 30 000 ättlingar i andra och tredje generationen till icke-västliga invandrare var registrerade som danskar.
Torben Tranæs, professor och forskningsdirektör vid det danska forskningscentret VIVE, ser resultaten som ett tecken på att integrationen inte fungerar som det var tänkt.
— De visar på en utmaning med integrationen som man bör gå vidare med. Vi har haft en ambition om att ju fler generationer invandrarfamiljer har varit i Danmark, desto bättre går det för dem i jämförelse med familjer som har levt längre tid i ett av de fattigare icke-västliga länderna. Och det gäller inte här, säger han till Berlingske, enligt Den Korte Avis.
Dansk Folkeparti vill nu lägga fram ett förslag i Folketinget om att regeringen ska uppmana Danmarks Statistik att öppna sina databaser och redovisa tredje generationens invandrare separat.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Den svenske polisen Christian Zedig dog efter att ha blivit misshandlad i samband med en VM-match i fotboll på en sportbar i Köpenhamn. Gärningsmannen Nkumba Ludovic Tshiembe fick endast ett års fängelse för dådet, och nu kräver danska politiker från regeringen till Dansk Folkeparti hårdare straff.
Köpenhamns tingsrätt dömde på onsdagen 31-årige Nkumba Ludovic Tshiembe till ett års fängelse för misshandel av tvåbarnspappan Christian Zedig.
Nkumba Ludovic Tshiembe får dessutom ett års förbud mot att vistas i nattlivet under vissa tider, rapporterar danska TV2.
Christian Zedig, 32, var ledig polis från Eksjö och var den 30 juni i Köpenhamn för att se VM-matchen i fotboll mellan Norge och Elfenbenskusten på storbildsskärm.
Annons:
När ett bråk i samband med matchen utbröt försökte han gå emellan och blev då misshandlad av Nkumba Ludovic Tshiembe.
Tshiembe erkände gärningen när rättegången inleddes och sade sig ha accepterat domen men protesterade mot fortsatt häktning.
Historik av våldsbrott
Nkumba Ludovic Tshiembe är tidigare dömd för flera våldsdåd, bland annat mordförsök och våldtäkt. Han kom till Danmark från Kongo-Kinshasa som spädbarn och är dansk medborgare.
Rätten konstaterar i sin dom att man tagit hänsyn till hans historik av aggressivt och konflikteskalerande beteende, samt den tidigare brottsligheten och att Christian Zedig dog.
Åklagaren Søren Harbo yrkade på minst ett års fängelse, försvaret på högst tio månader. I somras hade åklagarsidan aviserat åtta till tio månader.
Danmark fördubblade i februari straffen för grovt våld, men straffskärpningen gäller inte den bestämmelse som Nkumba Ludovic Tshiembe dömdes enligt.
An unbelievable court decision in Denmark!
One year in prison for the murder of Swedish father of two little girls Christian Zedig by a Congolese migrant is not enough and is rightfully sparking outrage in Denmark.
The victim’s family will live with the consequences forever.
We will not forget what happened to Christian and what is happening in Europe every single day.
We demand the stop of imported violence.
Remigration now! ✈️
Den afrikaner, der slog den svenske familiefar ihjel har INTET at gøre i Danmark. Derfor fremsætter Borgernes Parti forslag om at fratage ham det tildelte statsborgerskab.
Så får vi at se om de andre partier mener det, de turnerer rundt med på de sociale medier.
For det mangler ikke på tilkendegivelser på de sociale medier fra forskellige partier. Alle er fortørnet.
Men disse partier har jo selv siddet med magten i årevis. Fx partier som S og V.
De har kunne bestemme strafferammen. Men de har ikke hævet den.
Det var også et enigt folketings, som begik den fatale fejl at give manden statsborgerskab.
Ja, også DF stemte for. Mette Frederiksen og Inger Støjberg stemte personligt for.
Nu giver vi dem alle muligheden for at rette op på fortidens fejl.
Manden er dømt for grov vold, voldtægt, drabsforsøg, trusler etc.
Han har på alle måder misbrugt det statsborgerskab han har fået, og aldrig skulle have haft.
Det gør vi nu op med. Vi siger klart. Den mand skal ikke ud i det danske samfund igen, hvor han kan overfalde flere danske kvinder og mænd.
Justitieminister Nicolai Wammen (S) kallar straffet i sådana fall "oacceptabelt lågt".
— Jag har mycket svårt att hitta ord för hur arg det gör mig att en svensk polis och familjefar utsattes för en så meningslös våldshandling att han miste livet, säger han till danska TV2.
Wammen vill lägga fram ett lagförslag om skärpt straff för misshandel enligt den mildare danska våldsbestämmelsen när våldet leder till döden och gärningsmannen tidigare har dömts för personfarlig brottslighet.
Beskedet är inte heller nytt: statsminister Mette Frederiksen aviserade straffskärpningar i augusti i år. Någon ny straffnivå har i dagsläget dock inte presenterats.
I somras pekade Frederiksen också på Nkumba Ludovic Tshiembes bakgrund som en faktor.
— Det kan inte vara så att en man kommer från Kongo, och att han kan gå ner till Islands Brygge och slå en annan människa med ett knytnävsslag och slippa undan med en potentiellt mild dom, sade Frederiksen enligt TT.
Nicolai Wammen kalder straffen for »uacceptabel lav«.
Men det er Socialdemokratiet, der har siddet på magten i de seneste syv år. De har ansvaret for de love, som dommerne dømmer ud fra. Desuden stemte partiet ja, da Nkumba Ludovic Tshiembe fik dansk statsborgerskab. #dkpol https://t.co/LCsnCfLEiQ
Dansk Folkepartis rättspolitiske talesman Anders Vistisen säger till TV2 att domen visar en "blødsøden", alltså överdrivet mild lagstiftning.
— Den här mannen har slagit ihjäl en människa, och ändå ska vi hysa honom i all evighet. Det är helt outhärdligt, säger Vistisen. Partiet vill dessutom kunna frånta kriminella deras medborgarskap.
DF:s Morten Messerschmidt uttrycker att han inte har ord för "hur orättvis en dom det här är": "12 månader för att slå ihjäl en familjefar på en fotbollsfest".
Även techmiljardären Elon Musk reagerade på X och kallade straffet "skandalöst".
Familjen Zedigs skadeståndskrav på närmare 1,9 miljoner danska kronor avgörs senare. Christian Zedig efterlämnar hustru och två barn.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Finansministeriets tjänstemän presenterade sina förslag den 7 oktober 2026. En höjning av den lägsta pensionsåldern till 70 år kräver politiska beslut.
Finländarna kan få jobba till 70 och småbarnsfamiljer förlora hemvårdsstödet, om politikerna följer Finansministeriets tjänstemän. Inget är beslutat än – förslagen är tjänstemännens inspel inför nästa regerings sparjakt.
Finansministeriet publicerade den 7 oktober sitt tjänsteinlägg "Lita på framtiden". Ministeriets tjänstemän har lämnat sådana inlägg inför regeringsförhandlingarna sedan valet 1991. Besluten fattas av de folkvalda.
Bakgrunden är ett mål som en parlamentarisk arbetsgrupp satte upp i februari: de offentliga finanserna ska stärkas med 8–11 miljarder euro fram till 2031. Enligt ministeriet får inga utgifter eller skatter lämnas utanför granskningen, och besluten bör komma redan i början av nästa valperiod.
Den finanspolitiska samordnaren Lauri Kajanoja skriver att anpassningen är "tyvärr så omfattande att det nödvändigtvis kommer att påverka många finländares vardag".
Annons:
Pension vid 70 och slopat hemvårdsstöd
Tjänstemännen vill att den lägsta åldersgränsen för ålderspension gradvis höjs till 70 år, med sex månader per årskull. Därefter ska pensionsåldern knytas till den förväntade livslängden. Enligt Svenska Yle beräknas förändringen på sikt ge 50 000–120 000 fler sysselsatta.
Hemvårdsstödet, som betalas till familjer som tar hand om sina småbarn hemma i stället för att använda dagvård, föreslås slopas eller kortas väsentligt. Ministeriet vill på så vis höja "deltagningsgraden för föräldrar till små barn" i arbetslivet. Åtgärden kan ge 10 000 nya jobb.
Även studenter berörs. Finländare som läser en andra examen på samma nivå föreslås betala läsårsavgifter.
AI, färre kommuner och skatt på ved
Antalet kommuner och välfärdsområden ska minskas kraftigt. Går kommunstrukturen inte att förändra kan välfärdsområdena eller staten ta över uppgifter. Sammanslagna ämbetsverk väntas ge cirka 100 miljoner euro i permanenta besparingar i slutet av valperioden 2031–2035.
Den offentliga sektorn ska också ta i bruk artificiell intelligens i stor skala, särskilt i beskattning och handläggning. Lagstiftningen ska ändras för att möjliggöra det.
Ineffektiva företagsstöd ska skäras ned och staten föreslås sälja börsaktier för 2–3 miljarder euro, pengar som i stället ska gå till onoterade tillväxtbolag. Samtidigt vill tjänstemännen höja skatten på fossila bränslen, slopa energiskattestödet för torv och införa skatt på trä och ved för värmeproduktion.
Den 26 oktober publicerar ministeriet mer detaljerade kartläggningar av utgifter, strukturer och skatter.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Allt fler småpojkar i Finland börjar medicineras mot adhd. Andelen som påbörjar behandling har mer än fördubblats sedan 2017, visar ny statistik från FPA.
Under 2025 började 3,1 procent av alla pojkar i åldern 6–8 år ta adhd-läkemedel, skriver Folkpensionsanstalten FPA. År 2017 var andelen 1,4 procent.
Totalt fick 4 160 pojkar i åldersgruppen läkemedel under året, eller 5,3 procent. Av dem var 2 352 nya patienter.
— Adhd-medicineringen av småpojkar har lagt sig på en ganska hög nivå, även om den kraftigaste ökningen verkar ha avtagit. Det är viktigt att närmare undersöka orsakerna till utvecklingen och hur medicineringen riktas, säger FPA:s forskningschef Miika Vuori i ett pressmeddelande.
Annons:
Skillnaderna inom landet är stora. I Norra Karelen fick 12,9 procent av småpojkarna adhd-läkemedel under 2025, i Helsingfors 2,6 procent. Bland dem som började låg Norra Savolax högst med 5,3 procent, medan Helsingfors och Österbotten hade 1,6 procent.
Finland ligger också före grannländerna. Bland pojkar i åldern 5–9 år medicinerades 5,7 procent i Finland och 2,7 procent i Sverige. FPA påpekar att register och mätmetoder skiljer sig åt, men att riktningen är tydlig.
Bland 6–12-åriga pojkar steg andelen i Norge från 2,6 till 3,8 procent mellan 2017 och 2025. I Finland steg den från 3,9 till 9,8 procent. Landet har tidigare pekats ut som det nordiska land där flest barn medicineras.
FPA:s forskningschef Miika Vuori kallar de regionala skillnaderna “obestridliga” men understryker att de inte förklarar orsakerna. Det kräver enligt honom mer kunskap om vårdkedjor, tillgång till personal och läkemedelsfria stödformer.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
