Annons:

Elefant duschar med slang – förvånar forskare

Publicerad januari 21, 2025 – av Sofie Persson

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

175 190 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Elefanten Mary på Berlin Zoo har inte bara lärt sig att duscha helt själv. Hennes avancerade duschteknik med hjälp av en vattenslang har dessutom förvånat forskare som studerat Marys beteende.

Jane Goodall, som levde med schimpanser i 25 år, var bland de första forskarna att notera att djur kan använda verktyg. Hon observerade bland annat hur en schimpans vid namn David använde ett grässtrå för att fiska upp termiter från en termitstack. Sedan dess har forskare upptäckt att många fler djur, som delfiner, kråkor och andra primater, också använder verktyg på olika sätt.

En studie publicerad i Current Biology delger att tyska forskare upptäckt en ny form av verktygsanvändning hos djur. Studien fokuserade framförallt på elefanterna vid Berlin Zoo, där den asiatiska elefanten Mary har utvecklat en teknik för att duscha helt på egen hand, utan hjälp av djurskötare.

Lena Kaufmann, doktorand och en av studiens författare, upptäckte Marys duschbeteende under djurskötarnas morgonrunda, då de sköljde av elefanterna med en slang. När de nådde Mary gav de henne slangen, och hon började skölja av sig själv. Enligt djurskötarna lärde hon sig också detta på egen hand.

Annons:

Olika duschtekniker

Mary använde olika tekniker för att skölja av hela kroppen genom att greppa slangen på olika sätt. För att spola av ryggen höll hon slangen längre från änden och svängde den som ett lasso bakom huvudet.

Mary är så fantastisk på att duscha, konstaterar Michael Brecht, neurovetare vid Humboldtuniversitetet i Berlin och en av författarna till artikeln, till The New York Times.

Enligt Kaufmann är en slang "mycket komplex" för ett djur, men spekulerar kring att en elefant kan ha ”en ganska intuitiv förståelse för en slang, eftersom den är superlik snabeln”.

Mary var heller inte den enda elefanten på djurparken som använde slangen. Den yngre elefanten Anchali hade också utvecklat tekniker för att använda den, men istället för att duscha själv syntes hon framförallt använda den för att störa Marys duschar.

Möjligt sabotage

Anchali utvecklade två olika tekniker för att avbryta vattenflödet till Marys duschslang. Den ena var att böja slangen för att stoppa flödet, och den andra att använda sin snabel för att trycka ner slangen så att vattnet slutade rinna. Betydelsen av beteendet debatterades flitigt i labbet, enligt Dr. Brecht.

Den yngre elefantens beteende uppstod kort efter att Mary börjat visa aggression mot henne, vilket fick forskarna att spekulera i huruvida det kunde röra sig om en form av hämnd.

För att testa hypotesen gav forskarna Anchali tillgång till två slangar, i hopp om att hon skulle föredra att böja den slang som Mary använde istället för att välja slumpmässigt. Anchali tenderade dock att klämma fast den slang som låg närmast. Forskarna var tveksamma till att dra definitiva slutsatser och menade att beteendet även skulle kunna vara ett sätt för Anchali att få uppmärksamhet medan forskarnas fokus i hög grad låg på Mary.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Lägre lön – mer liv i trädgården

Den biologiska mångfalden

Publicerad oktober 27, 2025 – av Redaktionen
Forskare ser trädgårdar som ett potentiellt verktyg för att bevara biologisk mångfald i takt med att den globala mångfalden minskar.

Hushåll med lägre inkomst tenderar att ha mer biologisk mångfald i sina trädgårdar, enligt en studie från North Carolina State University. Personer med högre inkomst föredrar i stället kortklippta gräsmattor.

I studien, som publicerats i HortScience, har forskare undersökt attityder kring biologisk mångfald i USA. Där frågade man över 2 000 personer och tittade på huruvida de hade någon medfödd uppskattning till biologisk mångfald, något som kallas biofili.

Resultaten visade att långt ifrån alla människor hade en medfödd uppskattning till biologisk mångfald och det varierade kraftigt mellan individer. Däremot var det inte ovanligt att den kunde uppstå tidigt i livet.

Den biologiska mångfalden minskar globalt och klimatmålen nås ofta inte. Därför har forskare börjat se trädgårdar som ett verktyg för att bevara växt- och djurliv. Men för att lyckas måste man först förstå vilka som är villiga att låta sina trädgårdar växa vildare.

Annons:

En enskild persons trädgård kommer inte att göra mycket individuellt, men som kollektiv kan de utgöra en stor del av bevarandet av den biologiska mångfalden. Frågan blir då: hur får man dessa människor att förändra sina trädgårdar på det sättet? säger Vanessa Woods, doktorand vid NC University i ett pressmeddelande. För att göra det måste man först identifiera de människor som är mottagliga för dessa mer naturliga trädgårdar med större biologisk mångfald.

Inkomst spelar roll

Den viktigaste faktorn för biofili var inkomstnivån, konstaterar forskarna. Ju högre inkomst desto mindre benägna var människor till att ha mer biologisk mångfald i sin trädgård, och föredrog renklippta gräsmattor.

Ju lägre inkomstnivån var, desto mer positivt inställda var man till en mer vildvuxen trädgård. Hushåll med en inkomst under 25 000 dollar, eller 237 000 svenska kronor, om året visade störst intresse för biologisk mångfald. Dessutom var personer som levde mer miljövänligt också mer öppna för en trädgård som gynnar biologisk mångfald.

Melinda Knuth, ledande forskare och biträdande professor vid North Carolina State University, menar att det är viktigt att identifiera dem som attraheras av biologisk mångfald för att överbrygga klyftan mellan avsikt och bevarandeåtgärder.

Genom att få en bättre förståelse för vilka som kan vara mottagliga för biologisk mångfald i trädgården kan vi göra vårt utåtriktade arbete mer effektivt och fokusera våra insatser där de har störst effekt, säger hon.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Leopardsälar sjunger vaggvisor

Den biologiska mångfalden

Publicerad oktober 24, 2025 – av Redaktionen
Leopardsälhanar sjunger upp till 13 timmar per dag under parningssäsongen för att locka honor

Lockropen, eller sångerna, från leopardsälar påminner om mänskliga barnramsor och vaggvisor, visar nya analyser. Bland annat påminner sången om "Bä, bä vita lamm".

Leopardsälar lever i Antarktis där de mestadels tillbringar sin tid med att jaga pingviner eller tar det lugnt på den flytande havsisen. De kan bli närmare fyra meter långa och väga mellan 300 och 500 kilo. Hanarna har också en annan repetitiv sysselsättning – och det är att leta reda på en hona att para sig med. För att göra detta "sjunger" hanarna när de är under vattnet. Det gör de varje dag från slutet av oktober till början av januari.

Hanarna kan sjunga i upp till 13 timmar per dag. Även honor sjunger, men endast några få dagar på året då de är brunstiga.

De är otroligt engagerade. De är som Antarktiska oceanens sångfåglar. Om du släpper ner en hydrofon i vattnet någonstans i regionen under parningssäsongen, kommer du att höra dem sjunga, säger professor Tracey Rogers, från University of New South Wales (UNSW), i ett pressmeddelande.

Annons:

Nu har forskare analyserat inspelningar av sälhanarnas sånger för att bättre förstå deras struktur och mönster. Där upptäckte man att strukturen i leopardsälarnas sång påminner om ramsor eller vaggvisor.

"Bä, bä vita lamm"

Totalt studerades sånger från 26 olika hanar och man fann att ljuden var mycket lika i tonhöjd och längd, men att ordningen och mönstret i vilka ljuden avges varierade avsevärt mellan individer.

"Vi tror att detta är en medveten strategi. Leopardsälar är ensamma djur, men hanarna behöver sina läten för att höras över de vidsträckta isiga havsområdena för att locka till sig en partner", skriver forskarna i Science Direct.

Forskarna jämförde sången med flera olika stilar av mänsklig musik och upptäckte att den bestod av fem viktiga toner. Det som också stack ut var likheterna mellan förutsägbarheten hos barnramsor och leopardsälarnas läten. Barnramsor karaktäriseras av att de är enkla, repetitiva och lätta att komma ihåg, något som också sälarnas sång var.

Bland annat fann man likheter med de kända ramsorna "Blinka lilla stjärna", "Bä, bä vita lamm" och den klassiska "Rockabye baby". Sannolikt gör de enkla melodierna det möjligt för leopardsälhanen att fortsätta sjunga sin unika locksång under flera dagar, vilket är viktigt för att undvika förändringar i tonhöjd eller frekvens eftersom det skulle kunna skapa missförstånd hos andra leopardsälar.

Det är ordningen och mönstret som är viktigt. De har stiliserat det till en nästan tråkig grad, vilket vi tror är en medveten strategi, så att deras läten hörs långt över isen, säger professor Tracey Rogers.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Nytt vargrevir har hittats i Uppland

Publicerad oktober 21, 2025 – av Redaktionen
Vid förra årets inventering identifierades fyra vargrevir i Uppland – Siggefora, Tinäset, Ingsjön och Florarna. Nu har ett nytt revir upptäckts i länet.

Ett nytt vargrevir har hittats i Uppland, visar inledningen av årets varginventeringen. DNA-analyser visar att minst tre valpar fötts i det nya reviret.

Varje år gör man en så kallad varginventering i Sverige, där man registrerar revir, familjegrupper och vargpar. Den pågår mellan 1 oktober och 31 mars. Förra årets inventering konstaterade att Sverige hade cirka 355 vargar, vilket var en minskning mot de 375 vargar som hittats året innan.

Vid förra årets inventering hittade man också totalt fyra vargrevir i Uppland – Siggefora, Tinäset, Ingsjön och Florarna. Om dessa är kvar i år återstår att se, men nu har man hittat ett helt nytt revir i länet.

Reviret hittades mellan västra Uppland och östra Västmanland, mellan länsväg 70 och 72, söder om Heby. Hur stor Lapphällarna, som man döpt reviret, är ännu inte klarlagt. Däremot kan man se att vargparet som vandrat dit fått valpar.

Annons:

Man hittade spillning som visar att det har fötts minst tre valpar, säger Anders Johannesson, vilthandläggare på länsstyrelsen, till skattefinansierade SVT.

Försvunna vargar

Under 2019 grundades Siggeforareviret av en hane som är avkomma till en finsk-rysk varg, som vandrat från Närke. Där mötte han en tik som vandrat från Värmland, och 2020 fick de en valpkull. Två år senare försvinner tiken spårlöst, hanen får då en ny kull med sin dotter - och kort därefter försvinner även han.

Vargparet hade tidigare kopplats till dödliga fårattacker i Uppsala. Siggeforareviret styrs idag av deras avkommor och är fortfarande det största i länet.

I Florarna, som ligger öster om Tierp, har en vargtik drivit reviret ensam till stor del sedan 2016. Flora, som vargtiken kallas, fick dock sällskap av en norsk varg 2023 men däremot har man ännu inte kunnat se att vargparet fått några valpar.

Han tycks ha satsat på fel tik när det gäller det, hon är gammal nu. Men det kanske är skönt för henne att ha någon som hjälper till att jaga mat på ålderns höst, säger Johannesson.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Skogsmikrober i sandlådan – Åbo testar unikt koncept för barns hälsa

Den biologiska mångfalden

Publicerad oktober 16, 2025 – av Redaktionen
Leklådan består av omkullfallna träd fyllda med sand och humus. Om testet lyckas kan konceptet spridas till fler lekplatser.

En ny typ av sandlåda har installerats i Kuppisparken i Åbo. Istället för vanlig sand innehåller den jord från skogsbotten fylld med mikroorganismer som enligt forskning stärker barns immunförsvar.

Åbo stad tar nu ett unikt steg för att motverka hälsoproblem hos barn som växer upp i stadsmiljö. I Kuppisparken har man byggt landets första sandlåda som blandar traditionell leksand med humus och mikrober från skogen.

Initiativet bygger på forskning från Naturresursinstitutet, Helsingfors universitet och Tammerfors universitet som visar att exponering för skogsmikrober förbättrar regleringen av barns immunsystem.

Studien visade att barn som lekte i sand berikad med skogsjord uppvisade en förbättrad immunreglering. Upptäckten är särskilt viktig eftersom barn i städer i allt högre grad drabbas av immunrelaterade sjukdomar som allergier, astma, atopi och diabetes typ 1.

Annons:

Orsaken kopplas till att stadsbarn har begränsad kontakt med den mångfald av mikroorganismer som finns i naturen.

Uppföljning avgör framtiden

Den nya leklådan är konstruerad av lågor – naturligt omkullfallna träd – och fylld med en blandning av sand och humus från skogsbotten. Designen är medvetet enkel för att kunna replikeras om konceptet visar sig lyckat.

— Jag blev entusiastisk över Naturresursinstitutets forskning som visar att sand som blandas med jord som innehåller mikrober från skogen förbättrade barns motståndskraft. Jag tänkte att lådan vore lätt att testa vid en lekplats i staden. Utifrån användarerfarenheterna bedömer vi om en sådan leklåda kunde tas i bruk i större utsträckning, säger Anna-Kaisa Hatakka, ansvarig byggherre vid Åbo stad, i ett pressmeddelande.

Staden kommer nu att följa hur populär den nya leklådan blir bland barn och föräldrar. Om projektet lyckas kan det innebära en ny riktning för Åbos lekplatser, där man de senaste åren allt oftare valt gummimattor framför naturliga underlag som gräs och grus.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.