MORGONDAGENS DAGSTIDNING – söndag 17 augusti 2025

söndag 17 augusti 2025

SSAB: Exkluderande att önska god jul

publicerad 11 december 2024
– av Jan Sundstedt
SSAB:s politiskt korrekta uppmaning har lett till något av en kritikstorm.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

134 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Anställda på den statliga ståljätten SSAB uppmanas att inte önska sina kollegor ”god jul” – eftersom detta enligt ledningen riskerar att leda till att alla inte känner sig ”inkluderade och respekterade”.

Personalen uppmanas istället att säga ”god helg” eller liknande mer politiskt korrekta fraser för att säkerställa att ingen blir kränkt eller tar illa vid sig.

Det är viktigt att inse att våra kolleger kan fira olika högtider. December är en månad fylld med olika kulturella, religiösa och sekulära helgdagar som firas över hela världen. Genom att använda ’god helg’ eller säga både, ’god jul och god helg’ kan vi säkerställa att alla känner sig inkluderade och respekterade, oavsett vad de tror på”, skriver företaget på sitt intranät.

I USA är det på många arbetsplatser sedan länge redan praxis att byta ut den klassiska julhälsningen ”Merry Christmas” mot ”Happy Holidays” – just på grund av förställningen att den senare hälsningen är mer neutral och positiv, och den amerikanska trenden tycks alltså också vara på väg att etableras även i Sverige.

SSAB:s anställda får av ledningen också andra tips om hur de kan skapa ”en inkluderande jul”, och uppmanas bland annat att ”inte ta för givet att alla firar samma högtider som de själva”.

Foto: Skärmdump

Vidare tycker cheferna på den svenska ståljätten att personalen inför julen bör passa på att ”fördjupa sina kunskaper om andra högtider och traditioner” och att man istället för ”efter jul” bör säga ”efter helgerna” eller ”i början av året”.

Man betonar särskilt att arbetarna inte ska få för sig att julen har någon särställning i december utan att ledigheten i själva verket är ”rik på festligheter från olika kulturer och religioner”.

”Svek mot vår kultur”

Bolagets uppmaning till sina anställda att byta ut julhälsningen har blivit viral och vållat stor irritation och ilska runtom i landet – dels eftersom många anser att det är djupt olämpligt att cheferna försöker styra personalens tankar och språk – men också eftersom julen är en av de allra viktigaste svenska högtiderna och det är högst oklart varför denna skulle kränka någon som bor här.

Vi lever i en tid där vi i allra högsta grad ska värna svensk kultur och våra traditioner. Att ett delvis statligt ägt företag som SSAB föreslår att ersätta ”God Jul” med ”God Helg” för att ”inkludera” andra, är inget annat än ett svek mot vår egen kultur”, kommenterar Sverigedemokraterna på Facebook.

Vi ska inte anpassa oss till dem som inte delar våra traditioner; de som är här bör i stället visa respekt för den svenska julen och vårt kulturarv. I Sverige säger vi God Jul. Punkt”, konstaterar man vidare.

Flera av företagets anställda låter också meddela att man finner uppmaningen direkt löjlig och tänker fortsätta säga ”god jul” – oavsett vad företagsledningen har att säga om saken. Trots detta hävdar bolagets pressekreterare att utspelet mötts av mestadels positiva reaktioner.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Moskémordet i Örebro: Ännu ingen gripen

Ökade otryggheten

publicerad Idag 10:28
– av Jan Sundstedt
I skrivande stund är ingen misstänkt gärningsman gripen efter fredagens dödsskjutning vid moskén i Örebro.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

134 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Ingen har ännu gripits efter fredagens dödliga skottlossning vid en moské i Örebro. Polisen fortsätter jakten på misstänkta gärningsmän.

Polisen i Örebro arbetar fortsatt intensivt med utredningen efter skottlossningen vid moskén på fredagen, då en 25-årig man sköts till döds och en annan person skadades svårt. Trots omfattande insatser har ingen misstänkt ännu gripits.

Händelsen inträffade i samband med fredagsbönen och flera familjer och barn fanns i närheten, något som har väckt oro i området.

Utredningen bedrivs under rubriceringarna mord, försök till mord och grovt vapenbrott. Polisen har genomfört tekniska undersökningar vid brottsplatsen och samlat in övervakningsmaterial från närområdet. Man har också förhört flera vittnen som befann sig vid moskén när skotten avlossades.

Polisens bedömning: gängkriminalitet

Enligt polisens bedömning pekar allt på att händelsen är kopplad till gängkriminalitet och att moskén inte var det egentliga målet för skottlossningen. Polisen bekräftar att de kopplar dådet till gängmiljön utifrån den rådande lägesbilden.

Det är personer som vi känner till sedan tidigare. Sedan kommer jag inte gå in på exakt hur, säger lokalpolisområdeschef Roberto Eid Forest i en kommentar till Schibstedkontrollerade TV4.

Polisens arbete under helgen har fortsatt med att kartlägga de inblandades bakgrund och eventuella kopplingar till pågående konflikter inom den kriminella miljön. Man uppmanar samtidigt allmänheten att höra av sig med tips eller observationer som kan bidra till att identifiera gärningsmännen.

Det dödliga våldet i Örebro följer en oroväckande utveckling med gängrelaterade skjutningar på flera håll i landet under sommaren. Fredagens dödliga skjutning utgör en av de mest uppmärksammade på senare tid, och utredningen har hög prioritet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

AI-bottar blir svenskarnas psykologer

Utvecklingen av AI

publicerad 14 augusti 2025
– av Isac Boman
AI-bottarnas råd är inte nödvändigtvis dåliga - men ofta väldigt opersonliga och generella.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

134 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Istället för att vända sig till professionella terapeuter och söka mänsklig kontakt har många svenskar nu börjat söka stöd och vägledning hos AI-verktyg.

Psykologer ser samtidigt allvarliga risker med utvecklingen att förhålla sig till den nya tekniken som ett substitut för terapi.

Trenden växer snabbt. När influencern och mentala coachen Alexandra Bylund delade en privat SMS-konversation med sin partner och bad ChatGPT om en bedömning, blev resultatet avgörande.

”Svaret? Man kan säga att det var tydligt. Rått. Sant… Och det var början på slutet”, skrev Bylund efteråt på Instagram om sitt skilsmässobeslut.

Följarnas respons var övervägande positiv. Bylund och hennes anhängare är också långt ifrån ensamma om att betrakta AI-chattbottar som samtalspartners och vägledare som hjälper dem att fatta viktiga beslut i livet.

— Folk säger att det är deras bästa vän och bästa rådgivare, konstaterar statstelevisionen SVT:s reporter Alice Uhlin.

”Vem är avsändaren?”

Psykologen Maria Farm ser fenomenet som en logisk konsekvens av samhällsutvecklingen, trots att det kan verka opersonligt att diskutera känsloliv med en algoritm – men betonar också uppenbara faror med utvecklingen.

— Vem är avsändaren, är det första jag tänker. Det är inte en person som har avsikter, och det kan finnas etiska problem med det, menar hon.

Hon påpekar att råden inte nödvändigtvis är dåliga, men ofta opersonliga, generella och anonyma.

— Flera är goda råd och jag skulle absolut kunna ge dem själv, tillstår hon samtidigt.

”Ersätter inte psykologer”

Effekterna av ”AI-terapi” är ett i stort outforskat område, och det är högst oklart vilken påverkan den utbredda användningen av chattbottar egentligen har på användarnas mentala hälsa.

Trots AI-verktygens förmåga att ofta ge användbara råd understryker Maria Farm att tekniken i praktiken aldrig kan ersätta mänsklig professionell hjälp.

— Det ersätter inte psykoterapeuter och psykologer, slår hon fast.

Det har redan i nuläget också rapporterats ett antal fall där extremt sårbara användare tagit livet av sig efter att ha förlitat sig alltför mycket på AI-bottars råd, vilket enligt bedömare understryker behovet av försiktighet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Äldre får billigare tandvård

publicerad 14 augusti 2025
– av Redaktionen
Patienterna ska som mest betala 10 procent av referenspriset eller tandläkarens pris om det är lägre, medan staten täcker resterande 90 procent.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

134 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Äldre ska få billigare tandvård, föreslår regeringen i ett nytt lagförslag. Kostnaderna kan då sjunka kraftigt för patienter över 67 år.

I budgetpropositionen för 2025 föreslår regeringen en omfattande tandvårdsreform som ska likställa högkostnadsskyddet för tandvård med det som gäller inom övrig sjukvård.

Socialminister Jacob Forssmed har tidigare kallat reformen ”den största tandvårdsreformen på över 20 år”. I första skedet riktar den sig till äldre, där målet är att göra tandvården betydligt mer prisvärd.

— Det är viktigt och rimligt att detta första steg i ett förstärkt högkostnadsskydd riktar sig mot äldre med sämst munhälsa, säger han.

Det har alldeles för länge varit en stor skillnad mellan hur tänderna och den övriga kroppen värderas i vårt gemensamma välfärdssystem och det ändrar vi nu på, deklarerar SD:s gruppledare Linda Lindberg under en pressträff på onsdagen.

Minska med hälften

För personer över 67 år kan kostnaden för tandvård minska med mer än hälften – från ungefär 4 600 kronor till runt 1 900 kronor per år. Patienterna ska som mest betala 10 procent av referenspriset eller tandläkarens pris om det är lägre, medan staten täcker resterande 90 procent. Exempelvis kan en lagning som kostar 1 200 kronor komma att kosta endast 120 kronor för en patient i åldersgruppen.

Det allmänna tandvårdsbidraget höjs också från 600 till 1 000 kronor per halvår för äldre med vissa särskilda behov.

Undersökningar och viss annan tandvård kommer dock inte att omfattas av reformen. Där gäller istället det gamla högkostnadsskyddet.

Under 2026 avser man att avsätta cirka 3,4 miljarder kronor för reformen. För att omfördela resurser har man bland annat tidigare sänkt åldersgränsen för den avgiftsfria barn- och ungdomstandvården från 23 till 19 år, som började gälla i år.

Lagändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2026 och kommer omfatta alla som fyller 67 år eller mer nästa år.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Arbetslösheten fortsätter att stiga

publicerad 13 augusti 2025
– av Redaktionen
I slutet av juli var drygt 373 000 personer inskrivna som arbetslösa hos Arbetsförmedlingen. Det är en ökning med cirka 16 000 jämfört med samma månad förra året.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

134 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Antalet arbetslösa ökar i Sverige, enligt Arbetsförmedlingen. Ungdomsarbetslösheten har däremot hållit sig relativt stabil under året.

Arbetslösheten har ökat från 6,8 till 7,1 procent i juli jämfört med samma period förra året. Det innebär att cirka 373 000 personer var inskrivna hos förmedlingen, och det har ökat med omkring 16 000 jämfört med samma månad förra året.

Osäkerhet i omvärlden dämpar både konsumtion och investeringar. Hushållen fortsätter att hålla hårt i plånboken, vilket påverkar arbetsmarknaden, säger Lars Lindvall, Arbetsförmedlingens prognoschef i ett pressmeddelande.

Bland unga i åldern 18–24 år var 8 procent inskrivna som arbetslösa i juli, vilket endast är en sparsam ökning från 7,9 procent förra året.

Ungdomar är generellt mer flexibla, beredda att flytta mellan yrken, säger Lindvall till Bonniertidningen DN.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.