Annons:
Annons:

Bara 600 väntas få återvandringsbidrag – och ingen har beviljats än

Befolkningsutbytet i Väst

Publicerad 2 mars 2026 – av Jan Sundstedt
Migrationsverkets entré i Sundbyberg.
Migrationsverkets entré

Bara drygt 600 personer per år beräknas ta del av det höjda återvandringsbidraget på 350 000 kronor – och ingen av dem som sökt sedan bidraget trädde i kraft i januari har ännu beviljats utbetalning. Parallellt räknar Migrationsverket med att det kan ta upp till åtta år att handlägga ärenden om att riva upp permanenta uppehållstillstånd.

Det reformerade återvandringsbidraget, som höjdes kraftigt av regeringen i oktober 2025 och gäller från och med den 1 januari 2026, riktar sig till asylinvandrare med uppehållstillstånd beviljade senast den 12 september 2024. En vuxen kan få upp till 350 000 kronor, barn 25 000 kronor och ett hushåll maximalt 600 000 kronor – utbetalt i tre omgångar.

Migrationsverkets preliminära prognos, baserad på ansökningarna under januari och början av februari, är att omkring 600 personer per år kommer att beviljas bidraget. Kostnaderna för staten beräknas uppgå till 110 miljoner kronor 2026, stiga till 180 miljoner kronor 2027 och därefter stabilisera sig kring 310 miljoner kronor per år från 2028.

Hittills har 272 ansökningar kommit in sedan systemet öppnade i januari. Av dessa har 82 fått avslag – och ingen har ännu beviljats bidraget. Migrationsverkets presskommunikatör Didzis Melbiksis förklarar ett av skälen:

Annons:

— Finns det obetalda skulder så får vi inte bevilja återvandringsbidrag, oavsett belopp, uppger han.

Migrationsminister Johan Forssell (M) har beskrivit bidragets målgrupp i tydliga ordalag:

— Vi riktar oss inte till personer som lärt sig språket och kommit in i samhället, utan till de som längtar hem och inte vill bli integrerade, sade han till Bonniertidningen DN.

Åtta år för att riva upp permanent tillstånd

Parallellt med återvandringsbidraget pågår en politisk diskussion om att tvångsvis återkalla permanenta uppehållstillstånd (PUT) för personer som bedöms sakna rätt att stanna. Migrationsverket räknar med att handläggningen av de 118 700 berörda ärendena kan ta upp till åtta år och kosta 3,6 miljarder kronor.

Juridisk kritik har också haglat in mot PUT-förslaget. Remissinstanser som Advokatsamfundet, Barnombudsmannen, Diskrimineringsombudsmannen och Justitieombudsmannen har ifrågasatt lagligheten. Jurister har i en gemensam artikel i Schibsted-tidningen SvD varnat för att ett genomförande skulle vara olagligt och leda till framgångsrika processer mot Sverige i Europadomstolen och EU-domstolen.

Sverige sticker ut internationellt – återvandringsbidraget är ovanligt generöst och riktar sig till personer med laglig rätt att vistas i landet, snarare än enbart till dem som saknar uppehållsrätt.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Utländska medborgare fick 59 procent av Tysklands stöd till barnhushåll

Migrationskrisen i Europa

Publicerad 12 november 2026 – av Emil Fjellstedt
Bundesagentur für Arbeits huvudkontor fotograferat underifrån, med glas- och metallfasad mot blå himmel samt hela den röda my
Enligt regeringens svar till AfD gick 59,4 procent av 2025 års grundstöd Bürgergeld till utländska medborgare i barnhushåll, motsvarande 12,2 miljarder euro.

Utländska medborgare fick 59,4 procent av Tysklands grundstöd till hushåll med barn under 2025, vilket motsvarar 12,2 miljarder euro av drygt 20,5 miljarder.

Regeringen redovisar siffrorna i ett svar till AfD den 28 oktober. Statistiken gäller Bürgergeld, ett behovsprövat grundstöd för arbetsföra och deras familjer, och omfattar hushåll med barn under 18 år.

Beloppen visar hur mycket stöd mottagarna hade rätt till, inte hur mycket som faktiskt betalades ut.

Tyska medborgare fick 8,34 miljarder euro av totalt 20,54 miljarder. Bilden var ungefär densamma året innan: då gick 12,91 miljarder euro till utländska medborgare och 8,43 miljarder till tyska.

Annons:

Statistiken utgår från varje mottagares eget medborgarskap, inte från hushållet som helhet.

Regeringen förklarar att hushållen inte går att dela upp efter personuppgifter som medborgarskap i alla de kombinationer som efterfrågades. Därför redovisas stödet person för person.

Invandrare som blivit tyska medborgare räknas som tyskar och finns alltså inte med i andelen eller beloppet.

Har en förälder blivit tysk medborgare medan den andra har kvar sitt utländska medborgarskap, hamnar deras delar av stödet i olika kolumner.

Ukraina, Syrien och Afghanistan i topp

Bland de nationaliteter som redovisas separat fick ukrainska medborgare mest, 3,44 miljarder euro. Därefter följde syriska medborgare med 2,20 miljarder och afghanska med 1,06 miljarder.

Tillsammans fick de tre grupperna omkring 55 procent av pengarna till utländska medborgare i barnhushållen – nära en tredjedel av hela stödet till barnhushåll.

Asylsökande som väntar på besked får stöd enligt en särskild lag, och de pengarna ingår inte i beloppen.

Den som har beviljats asyl eller alternativt skydd kan däremot söka grundstödet hos sitt lokala Jobcenter så snart villkoren är uppfyllda.

Uppgifterna bygger på statistik från den tyska arbetsmarknadsmyndigheten Bundesagentur für Arbeit. Sedan juli 2026 heter Bürgergeld Grundsicherungsgeld.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Riksdagen öppnar för att dra in svenska medborgarskap

Migrationskrisen i Europa

Publicerad 12 november 2026 – av Emil Fjellstedt
Riksdagshusets östra fasad sedd över vattnet, med grönskande träd och blå sommarhimmel.
Riksdagen har beslutat att öppna för återkallelse av svenska medborgarskap, men ytterligare lagstiftning krävs innan möjligheten kan användas.

Riksdagen har slutligt sagt ja till att svenska medborgarskap ska kunna dras in. Ändringen gäller bara personer med dubbla medborgarskap, och ingen kan förlora sitt medborgarskap förrän nya lagar är på plats.

Under onsdagen fattade riksdagen det andra och avgörande beslutet om att ändra regeringsformen. Det första togs den 20 maj, före valet. En grundlag kan bara ändras genom två likalydande beslut med ett riksdagsval emellan.

Ändringen träder i kraft den 1 januari 2027. Den öppnar för nya lagar om återkallelse, men inga medborgarskap dras in automatiskt vid årsskiftet. Först krävs ytterligare lagstiftning.

— Efter dagens beslut blir det upp till kommande regering att ta fram en proposition till vanlig lag så att denna grundlagsändring också kan tillämpas fullt ut, sa Socialdemokraternas Amalia Rud Stenlöf i debatten.

Annons:

Kravet på dubbelt medborgarskap gäller i samtliga fall. Ingen ska kunna göras statslös.

Fusk eller allvarliga brott

Den första grunden gäller den som fått medborgarskapet på felaktiga grunder, alltså genom oriktiga eller vilseledande uppgifter eller annat otillbörligt handlande. Uppgifterna måste ha haft betydelse för att medborgarskapet beviljades.

Den andra grunden gäller den som dömts för brott som allvarligt skadar Sveriges vitala intressen. Enligt regeringen omfattas terrorism, spioneri, brott som hör under Internationella brottmålsdomstolen och allvarlig systemhotande brottslighet i kriminella nätverk.

Propositionen pekar särskilt ut personer med bestämmande inflytande över kriminella grupper. Det kan gälla skjutningar och sprängdåd i en sådan omfattning att samhällets förmåga att upprätthålla ordningen i ett område hotas.

Även omfattande angrepp mot myndigheter och politiskt beslutsfattande kan omfattas, liksom under vissa omständigheter storskalig och systematisk välfärdsbrottslighet.

All gängbrottslighet räcker däremot inte. Kopplingen till Sveriges vitala intressen är avgörande, och på brottsgrunden krävs en fällande dom.

Samma beslut skriver in rätten till abort i grundlagen och öppnar för att begränsa föreningsfriheten för sammanslutningar som ägnar sig åt allvarlig brottslighet för ekonomisk vinning eller annan otillbörlig fördel. Även de ändringarna börjar gälla den 1 januari 2027.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Färre söker återvandringsbidrag trots höjningen

Befolkningsutbytet i Väst

Publicerad 30 oktober 2026 – av Emil Fjellstedt
Johan Forssell vid en presskonferens till vänster och Migrationsverkets logotyp på en glasentré till höger.
Ansökningarna om återvandringsbidrag minskar, men migrationsminister Johan Forssell vill inte se över fler ändringar. Arkivbilder.

Intresset för återvandringsbidraget sjunker trots höjningen till 350 000 kronor. Drygt 200 har fått ja hittills i år, och i september kom bara 24 nya ansökningar.

Sedan höjningen den 1 januari har 786 ansökningar kommit in till Migrationsverket. Av dem är 635 avgjorda, visar myndighetens månadsstatistik till och med september.

Bonnierägda DN skriver att drygt 200 ansökningar har beviljats. Samtidigt har 350 fått avslag och drygt 70 avskrivits.

Utfallet ligger långt under myndighetens egen förväntan. Migrationsverket har bedömt att omkring 600 personer per år skulle få bidraget. Till och med september motsvarar antalet beviljade ungefär en tredjedel av den nivån.

Annons:

Rusning i januari, sedan nedgång

Ansökningarna kom i en våg direkt efter höjningen. Samnytt uppger att 276 ansökningar kom in i januari och 160 i februari. Därefter har kurvan pekat nedåt, och septembers 24 är årets lägsta siffra.

Året innan, när bidraget var 10 000 kronor, sökte 133 personer. En enda fick pengarna.

Beviljat är inte utbetalt

Ett beviljat bidrag är inte detsamma som 350 000 kronor på kontot. Pengarna betalas ut i tre steg: första delen i Sverige, andra vid ankomsten till det nya landet och den sista ungefär 15 månader efter ankomsten, enligt Migrationsverkets presstjänst.

Samma sajt återger myndighetens redovisning till regeringen. Till och med augusti hade Migrationsverket betalat ut 13,5 miljoner kronor, till största delen första delbetalningar. Informationsinsatserna om bidraget kostade under samma tid omkring 9,1 miljoner kronor.

Fel tillstånd och skulder

Det vanligaste skälet till avslag är fel sorts uppehållstillstånd, vilket gäller 145 fall. Ytterligare 31 har fått nej för att tillståndet beviljats efter den 12 september 2024.

Många stoppas också av skulder. Skulder hos Kronofogden fällde 42 sökande och CSN-lån 34.

Syrien är destinationen i 465 av ansökningarna. Därefter följer Irak med 37, Demokratiska republiken Kongo med 35 och Afghanistan med 25.

Forssell vill inte ändra något

Migrationsminister Johan Forssell anser att det har framgått vem bidraget är till för. "Vårt intryck är att det varit tydligt vem bidraget riktar sig till, men givet höjningen har också intresset ökat", skriver han i ett svar till DN.

Några planer på att begränsa bidraget finns inte heller. "Det är inte aktuellt för en övergångsregering att se över ytterligare ändringar", skriver Forssell.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Dubbelt så vanligt med påtryckningar om partival i utsatta områden

Befolkningsutbytet i Väst

Publicerad 23 oktober 2026 – av Emil Fjellstedt
Gula, vita och blå valsedlar i ett ställ bredvid en kvinna med huvudduk sedd bakifrån vid ett tåg.
Nio procent i utsatta områden uppger påtryckningar om partivalet, jämfört med fyra procent i övriga Sverige. Arkivbilder; kvinnan har ingen belagd koppling till undersökningen.

Nio procent av de boende i utsatta områden uppger att de själva utsattes för påtryckningar att rösta på ett visst parti eller en viss kandidat inför valet 2026. I övriga Sverige gäller det fyra procent.

Siffrorna kommer från en eftervalsundersökning som Indikator Opinion har gjort på uppdrag av Stiftelsen Järvaveckan, som publicerar resultaten i en delrapport. Datainsamlingen pågick 25 september–8 oktober 2026. Totalt svarade 1 643 personer i områden som Polismyndigheten klassar som utsatta och 1 871 i övriga Sverige.

Med påtryckningar menades försök att påverka någons partival så att personen inte kände sig helt fri att välja själv. Vanliga politiska argument och rekommendationer räknades inte.

Att rösta annorlunda än familjen

Undersökningen mäter också synen på normerna i bostadsområdet. I utsatta områden svarar 26 procent att det inte är särskilt eller inte alls accepterat där de bor att rösta på ett annat parti än familj, släkt och vänner. I övriga Sverige är siffran 15 procent.

Annons:

Frågan gäller hur de svarande ser på området, inte om de själva har utsatts. Samtidigt anser 53 procent i utsatta områden att det är helt eller delvis accepterat att rösta annorlunda, mot 65 procent i övriga Sverige.

Sju procent i utsatta områden uppger dessutom att de under valrörelsen märkte av påtryckningar mot människor i bostadsområdet från större släkt- eller familjenätverk, religiösa församlingar eller trossamfund, eller etniska eller kulturella föreningar. I övriga Sverige gäller det två procent.

Åtta procent av de svarande med svensk bakgrund i utsatta områden uppger att de märkt sådana påtryckningar mot människor i bostadsområdet, jämfört med sju procent av dem med utländsk bakgrund.

Bland unga mellan 18 och 29 år är egna erfarenheter av påtryckningar ungefär lika vanliga i båda grupperna: nio procent i utsatta områden och tio procent i övriga Sverige.

— Egna erfarenheter av påtryckningar är vanligare i utsatta områden sett till samtliga svarande. Men bland unga ligger andelarna nära varandra. Det är en viktig del av bilden, säger Ahmed Abdirahman, samhällsanalytiker och vd för Stiftelsen Järvaveckan.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.