I den finska riksdagens lagutskott röstades ett förslag om en så kallad könsneutral äktenskapslagstiftning ner på onsdagen, rapporterar inhemska medier.
Innan omröstningen genomfördes hade lagutskottet hade hört ett rekordantal experter under våren.
Det var medborgarinitiativet "Ja 2013" som ledde fram till omröstningen i riksdagens lagutskott. Detta då man hade samlat in tillräckligt med namnunderskrifter för att omröstningen skulle genomföras, skriver finska Hufvudstadsbladet.
Lagförslaget om homoäktenskap och en könsneutral lagstiftning röstades ner med siffrorna 10 mot 6.
Annons:
Finland är idag det enda land i norden som motsätter sig homoäktenskap.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Byborna i Barnham i Suffolk röstade 257 mot 16 för att stödja en framställan om ställning som kronbesittning. Protesten riktar sig mot regeringens planer på ett asylboende för 931 män, i en by med 584 invånare.
Omröstningen på lördagen var symbolisk och saknar rättsverkan. Mellan 400 och 500 personer hade rätt att rösta, och en röst var ogiltig, uppger ITV.
Församlingsrådets ordförande John Bauer beskriver modellen som "lite som Jersey, Guernsey och Isle of Man". Byn vill alltså vara lojal mot kronan, men slippa lyda under inrikesdepartementet.
Helen Beck, som leder boendeföreningen Barnham Residents' Association, tror inte att omröstningen får regeringen att ändra sig. Nu har byn ändå ett mandat att säga att den är emot förslaget, menar hon.
Annons:
Enligt Beck tar byn gärna emot sin rättvisa andel asylsökande. För en by av Barnhams storlek skulle det handla om fem personer, och 931 ligger långt över det.
Planerna gäller den nedlagda RAF-basen. Den första ansökan gällde upp till 1 250 personer, enligt West Suffolk Council. Den drogs tillbaka den 13 oktober, och dagen därpå kom en ny ansökan om 931 platser – ändå ungefär 60 procent fler än hela byns befolkning.
Piddington gick före
Barnham följer i spåren efter Piddington i Oxfordshire, där byborna i september röstade 285 mot 26. Där beviljade regeringen den 12 november planbesked för ett boende för upp till 1 256 män, enligt Cherwell District Council.
Ännu är det inte klart om boendet där öppnar.
Regeringen avgör
Kommunen kan inte stoppa projektet. Inrikesdepartementet använder ett snabbspår för brådskande statliga byggen, där bostadsdepartementet fattar beslutet och kommunen bara får lämna synpunkter.
West Suffolk motsätter sig planerna. Kommunen pekar på begränsad infrastruktur, begränsade transportförbindelser och att basen ligger nära skyddade naturområden.
Något slutligt beslut om att öppna boendet i Barnham har inte fattats. Inrikesdepartementet håller bygglovsfrågan isär från beslutet om drift, och enligt departementets faktablad ska anläggningen användas i minst tio år.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Volodymyr Zelenskyj håller sitt inledningsanförande vid Europeiska politiska gemenskapens toppmöte i Dublin den 12 november 2026, en vecka före mötet i Berlin.
Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj säger att landet behöver hela 115 miljarder euro från internationella partner under 2027. En stor del av notan kan hamna på EU-budgeten och i sista hand på europeiska skattebetalare, som står som säkerhet för unionens lån.
Beloppet nämnde Zelenskyj vid en presskonferens i Berlin på torsdagen. Pengarna ska täcka försvar och statsbudget under ett enda år.
EU har redan avsatt 45 miljarder euro för 2027, andra halvan av unionens beslutade lån på 90 miljarder för 2026-2027. Utbetalningen förutsätter att reformer genomförs och villkor uppfylls.
Den 18 november föreslog kommissionen dessutom ett nytt lån på upp till 45 miljarder euro. Godkänns det kan EU-lånen till Ukraina nå upp till 90 miljarder euro enbart under 2027. Resterande 25 miljarder av Zelenskyjs summa förväntas komma från andra partner.
Annons:
— 45 miljarder plus 45 miljarder blir 90. Och 90 är närmare 115 än 45, säger Zelenskyj.
Hans 90 miljarder avser alltså ett enda år, medan det redan beslutade Ukrainalånet på samma summa sträcker sig över två.
Redan i oktober begärde Zelenskyj minst 70 miljarder euro extra av EU-ledarna, då med drönarproduktionen som argument.
EU-budgeten står som säkerhet
Det nya lånet ska finansieras genom att EU självt lånar upp pengarna på kapitalmarknaden. Som garanti ställs marginalen i EU-budgeten, samma marginal som redan garanterar unionens Ukrainaprogram sedan 2023.
Ukraina ska betala tillbaka kapitalbeloppet först när landet får krigsskadestånd från Ryssland. Kommissionen vill också kunna använda framtida vinster från frysta ryska tillgångar till återbetalningen.
Uteblir pengarna från Ryssland ligger risken kvar på EU-budgeten, som finansieras av medlemsländerna och därmed av deras skattebetalare.
Av det nya lånet går upp till 25 miljarder till militärt stöd och 20 miljarder till budgetstöd, villkorat av reformer mot korruption och för rättsstaten. Förslaget ska nu behandlas av Europaparlamentet och rådet.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Italien gör IHRA:s omstridda arbetsdefinition till grund för statens åtgärder i skolor och på nätet, en definition där vissa sätt att kritisera Israels politik beroende på sammanhang kan räknas in. Amnesty varnar för att legitim kritik av Israels regering därmed kan stämplas som "antisemitism".
Deputeradekammaren röstade igenom lagen den 17 november, sedan senaten sagt ja den 4 mars. Lagen fick 147 ja-röster från mittenhögern och Italia Viva. Femstjärnerörelsen och AVS röstade nej, medan Demokratiska partiets reformistiska falang avstod.
Oppositionen ville i stället använda Jerusalemdeklarationen, en definition som hundratals forskare tagit fram. Förslaget avslogs. Rapportören Paolo Emilio Russo från Forza Italia viftade bort oron för yttrandefriheten.
— Ingen i den här salen har någonsin drömt om att begränsa rätten till politisk kritik, sade Russo.
Annons:
Enligt parlamentets ärendesida har lagen ännu inte publicerats i författningssamlingen och har därmed inte trätt i kraft.
Myndigheterna ska bedöma händelser utifrån IHRA
Artikel 1 i lagtexten tar in IHRA:s arbetsdefinition, exemplen inräknade, som grund för lagens åtgärder. Något nytt brott inför lagen inte, och samma artikel slår uttryckligen vakt om den politiska kritiken, yttrandefriheten samt mötes- och föreningsfriheten.
I praktiken ska italienska myndigheter utgå från IHRA:s arbetsdefinition när de tillämpar lagen, till exempel när polisens databas används för att kartlägga och följa upp rapporterade händelser. Där kan vissa jämförelser eller sätt att kritisera Israels politik, beroende på sammanhang, bedömas som "antisemitism". IHRA nämner exempelvis att jämföra dagens israeliska politik med Nazitysklands. Definitionen blir en måttstock för bedömningen, inte ett förbud.
Nästa steg är en nationell strategi mot "antisemitism" som regeringen antar för tre år i taget. Där ska finnas åtgärder mot antisemitiskt hat på nätet, framtagna efter samråd med tillsynsmyndigheten för kommunikation. I skolorna ska lärare fortbildas och elever undervisas om "antisemitism".
Amnesty varnar för att legitim kritik av Israels regering därmed kan stämplas som "antisemitism" och driva fram självcensur.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Ryssland avfyrade omkring 117 robotar mot Ukraina under natten till fredag, varav ungefär 87 kryssningsrobotar, enligt en genomgång av öppenkällanalytikern AMK Mapping. Energisystemet var huvudmålet, och minst fem större energianläggningar uppges ha träffats. Anfallet kom bara timmar efter att Vladimir Putin lovat att svara hårt på angreppen mot Krimbron.
Kontot publicerar sin kartläggning av ryska anfall på X och beskriver sig själv som proukrainskt. Siffran avser hur många robotar som avfyrades, inte hur många som nådde sina mål.
Bland de träffade anläggningarna finns enligt genomgången både kraftverk och transformatorstationer. Angreppet riktades alltså i första hand mot den ström som hushåll, sjukhus och industri är beroende av.
Följderna märktes långt från fronten. Nödavbrott infördes i Lvivregionen, Transkarpatien och Ivano-Frankivskregionen i västra Ukraina, samtidigt som elproduktionen från landets kärnkraft minskade efter angreppet.
Annons:
Approximate flight routes of the missiles used in last night's massive combined Russian missile and drone attack on Ukraine.
As of the time of writing, a *minimum* of 20 Kh-101 cruise missiles, 10 Kalibr cruise missiles, and 3 Iskander-M ballistic missiles were shot down, although this number is likely higher.
The primary target of the attack was energy infrastructure. The following targets were hit:
- CHP-5 Combined Heat and Power Plant in Kyiv by Iskander-Ms
- Patona Bridge across the Dnieper River in Kyiv by Iskander-Ms
- Southern Bridge across the Dnieper River in Kyiv by Iskander-Ms
- Darnytskyi Bridge across the Dnieper River in Kyiv by Iskander-Ms.
- Podilskyi Bridge across the Dnieper River in Kyiv by Iskander-Ms.
- Burshtyn Thermal Power Plant in Ivano-Frankivsk Oblast by Kh-101s and Kalibrs.
- "Bohorodchany" 330 kV electrical substation in Ivano-Frankivsk Oblast by Kh-101s.
- "Zakhidnoukrainska" 750 kV electrical substation in Lviv Oblast by Kalibrs and Kh-101s.
- Lviv State Aviation Repair Plant in Lviv by Kh-101s and Kalibrs.
- Dobrotvir Thermal Power Plant in Lviv Oblast by Kh-101s.
- Locomotive depot in eastern Kyiv by Iskander-Ms.
- Unknown enterprise in Bereznehuvate, Mykolaiv Oblast, by Iskander-Ms.
- Unknown target near Vinnytsia City by Kh-101s.
- Unknown target northwest of Khmelnytskyi City by Kh-101s.
- Unknown target(s) southwest of Kyiv by Zircons and Oniks-Ms.
- Unknown target in eastern Kyiv by Iskander-Ms.
- Unknown target in northwestern Kyiv by Iskander-Ms.
- Unknown target in Sumy City by modified S-300/400s.
- Unknown target near Shyriaieve, Odesa Oblast, by Iskander-Ms.
Genomgången går också emot det ukrainska flygvapnets bild av hur många kryssningsrobotar som sköts ned. Bedömningen är att fler tog sig igenom luftförsvaret än vad som har redovisats.
Ukrainas flygvapen redovisar 84 kryssningsrobotar och 404 drönare, inklusive skenmål, men anger inget totalt antal för övriga robotar. Flygvapnets 84 avser alltså bara kryssningsrobotar, medan 117 är uppskattningen av hela robotanfallet.
Broar, el och järnväg i Kiev och Lviv
I huvudstaden skadades tre broar över Dnepr, floden som delar staden i två halvor, uppger borgmästaren Vitalij Klitjko. Trafiken mellan stadsdelarna begränsades.
Flera stadsdelar i Kiev blev utan ström, och invånare drabbades av avbrott i vatten och värme efter att kritisk infrastruktur skadats.
I Lviv fick biljettterminalen vid järnvägsstationen Sknyliv en direktträff, skriver borgmästaren Andrij Sadovyj. Upp till hundra fjärrtåg försenades efter skador på järnvägen, enligt Ukrainas järnvägsbolag.
Sex människor dödades i Kiev och två i Lviv, rapporterar nyhetsbyrån AFP.
Russian strikes on energy facilities in Kiev.
Power outages have been reported in parts of the Pechersky, Solomensky, Goloseevsky, Dneprovsky and Darnitsky districts.
Emergency outages are also in effect in the rest of the capital because of damaged equipment and an overloaded grid.
Anfallet nådde även Natolandet Polen. Åklagarmyndigheten i Lublin bekräftar att ett föremål föll i byn Nowy Lipowiec i östra Polen och har inlett en utredning om dess exakta ursprung.
Försvarsminister Władysław Kosiniak-Kamysz sade senare att det rörde sig om en rysk kryssningsrobot av typen Ch-101. Ingen skadades i Polen.
Putins löfte och tidslinjen
På torsdagen sade Putin i kinesiska Shenzhen att Ryssland skulle svara hårt efter veckans ukrainska angrepp mot Krimbron. Samtidigt avfärdade han ett moratorium för angrepp mot energi och sjöfart i Svarta havet.
Nattens stora anfall inleddes bara timmar efter Putins uttalande, sedan järnvägsdelen av bron angreps på torsdagen. Det korta tidsspannet talar emot att hela anfallet planerades från grunden efter torsdagens angrepp mot Krimbron.
I Kiev är det nu svårare att ta sig mellan stadens två halvor när tre av broarna över Dnepr är skadade. Klitjko uppmanar invånarna att låta bilen stå om resan inte är nödvändig och vädjar till arbetsgivare att låta personalen arbeta hemifrån där det går.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.