Annons:

150 dömda efter korankravaller

Islamiseringen i Europa

Publicerad juni 20, 2024 – av Sofie Persson
Rosengård var en av flera platser som drabbades av upplopp under påsen 2022.

Hittills har 150 personer dömts efter korakravallerna som skedde i Örebro under påsken 2022. Sammanlagt uppgår den totala strafftiden till 321 år.

Under påsken 2022 utsattes flera svenska städer för våldsamma kravaller där mestadels invandrargrupper bland annat satte bilar och stadsdelar i brand efter dansk-svenske politikern Rasmus Paludan koranbränningar.  En av de värsta ödeläggelserna skedde i Sveaparken i Örebro där grupper tog till grovt våld mot polis, polishundar och även polisbilar. Sammanlagt skadades 71 poliser, varav 50 som var tvungen att söka vård.

Efter händelsen har polisen videogranskat omkring 467 av de 600 personer befann sig i parken, av dessa kunde 200 misstänkas för brott. 182 personer har sedan delgivits misstanke om grovt sabotage mot blåljusverksamhet och hittills har 150 personer dömts för någon form av brottslighet.

Jag tror inte att vi har lagfört så många för en enstaka händelse någonsin, säger Per-Erik Rinsell, chefsåklagare, till Bonniertidningen Expressen.

Annons:

Få utvisningar

Totalt har 321 år dömts hittills, det blir i snitt cirka 2,5 år per dömd person. En stor del av antalet dömda är invandrare, men trots det har endast ett fåtal dömts till utvisning. Det var 1 augusti som man införde skärpta regler för utvisning på grund av brott, det vill säga några månader efter påskkravallerna. Rinsell tror att straffen skulle blivit annorlunda om man hade implementerat den nya lagstiftningen.

Det är en betydligt strängare lagstiftning nu, i enlighet med lagstiftarens önskemål. Det skulle absolut ha blivit en skillnad, säger han.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Dansk varning: Lojalitetskrav kan pressa muslimska handläggare

Befolkningsutbytet i Väst

Publicerad juli 10, 2026 – av Emil Fjellstedt
Udlændingestyrelsens lokaler i Köpenhamn.
Udlændingestyrelsens lokaler i Köpenhamn.

Muslimska handläggare kan i vissa fall hamna i en lojalitetskonflikt när familjer och nätverk förväntar sig att de ska sätta gemenskapens intressen före myndighetsuppdraget.

I en dansk artikel, som hänvisar till Jyllands-Posten, lyfts risken för att handläggare med muslimsk bakgrund kan utsättas för lojalitetskrav och påtryckningar från familjer och miljöer som delar deras ursprungsland.

Den gemensamma bakgrunden kan skapa förväntningar om att handläggaren ska hjälpa familjen, bortse från uppgifter som rapporterats till myndigheten eller avstå från ingripande åtgärder. Påtryckningar kan i vissa fall också riktas mot handläggarens anhöriga.

Samma språkliga och kulturella erfarenhet kan underlätta kontakten med familjer, men också göra opartiskheten mer komplicerad. Risken är att släkt-, heders- och nätverkslojaliteter kolliderar med yrkesrollen.

Uppgifter om sekretessbrott och värderingskonflikter

I Århus har kommunanställda enligt uppgift lämnat ut sekretesskyddade ärendeuppgifter. Antropologen och läraren Sofie Danneskiold-Samsøe uppges samtidigt ha mött studenter som sagt att de inte skulle medverka till att placera barn från muslimska familjer utanför hemmet, eftersom det skulle strida mot deras syn på familjens sammanhållning.

Socialdemokratens tidigare utlänningspolitiske talesperson Frederik Vad har också varnat i Folketinget för att personer kan använda positioner i samhället för att motarbeta det han beskrivit som danska värderingar.

Arbete, utbildning, bostad, tillträde till föreningslivet och ett fläckfritt belastningsregister är inte tillräckligt, om man samtidigt använder sin position för att undergräva det danska samhället inifrån, sade Vad i Folketinget.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

SD vill förbjuda slöja i hela Sverige

Islamiseringen i Europa

Publicerad juni 12, 2026 – av Jan Sundstedt
En kvinna med slöja i tunnelbanan.
En kvinna med slöja i tunnelbanan.

Sverigedemokraterna går till val på ett nationellt slöjförbud. Partiet beskriver plaggen som ett uttryck för kvinnoförtryck och vill att frågan ska utredas.

Förslaget innebär en skärpning av partiets tidigare linje, som omfattade heltäckande plagg, som burka och niqab, på allmän plats. Nu vill SD även förbjuda huvudduk, rapporterar SVT.

Sara Gille, Sverigedemokraternas talesperson i jämställdhets- och hederspolitiska frågor, säger att plaggen enligt partiet hänger samman med kvinnors underordning.

Det är kvinnoförtryckande plagg som handlar om att kvinnan ska underordna sig mannen. Vi vill få bukt med hedersrelaterat våld och förtryck och ska man göra det, då måste man också ta bort de här plaggen, säger hon till SVT.

I ett pressmeddelande skriver SD att plaggen enligt partiet är uttryck för en kvinnosyn som står i konflikt med svenska värderingar om frihet och jämställdhet. Gille säger också att hon inte ser ett förbud som ett stopp för religionen som sådan.

Du kan ju fortfarande ha din religion, du kan fortfarande tro vad du vill, säger hon.

Övriga Tidöpartier säger nej till totalförbud

De andra partierna inom Tidösamarbetet driver inte samma linje. Kristdemokraterna vill förbjuda burka och niqab och även stoppa slöja för flickor i förskola och lågstadium, men har inte föreslagit ett totalt slöjförbud.

Moderaterna uppger att partiet är öppet för att utreda slöjförbud i förskola och grundskola, men inte driver ett generellt förbud. Liberalerna motsätter sig också ett totalförbud, även om partiet är kritiskt till burka och niqab.

Jämställdhetsminister Nina Larsson (L) framhåller samtidigt att regeringen inför ett förbud mot slöjtvång den 1 juli som del av den nya lagen mot psykiskt våld.

Frågan har tidigare prövats juridiskt i skolmiljö. Kommunerna Staffanstorp och Skurup förlorade i högsta instans efter lokala beslut om slöjförbud i skolan, enligt SVT:s tidigare rapportering.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Jihad godkänt som barnnamn – trots myndighetens avrådan

Islamiseringen i Europa

Publicerad februari 26, 2026 – av Jan Sundstedt

Skatteverket har en rättslig vägledning som anger att namnet Jihad inte bör godkännas som förnamn för barn. Trots detta har flera barn registrerats med förnamnet de senaste åren.

Myndighetens beslut grundar sig på en vägledning från 2019, där man bedömde att namnet kan väcka anstöt i Sverige.

Skälet är att ordet jihad i medierapporteringen ofta förknippas med våldsbejakande extremism och jihadism.

Namnet Jihad, även om det ursprungligen har en väldigt fin innebörd, har omskrivits mycket i media och man kan förknippa namnet med jihadism och liknande, säger Ida Pavljuk på Skatteverket till Sveriges Radio P4 Malmöhus.

Namnet är inte förbjudet

Myndigheten understryker dock att Jihad inte är ett förbjudet namn. Enligt Sveriges Radio Ekot har sex barn registrerats med namnet sedan 2021.

Att namnet ändå godkänts kan bero på den mänskliga faktorn inom myndigheten.

Namnet Jihad är traditionellt i Mellanöstern och betyder kamp eller strävan. Det bärs av både muslimer och kristna. I Sverige bär omkring 900 personer namnet Jihad eller Jehad.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Frankrike: Unga kvinnor misstänks ha planerat terrordåd

Islamiseringen i Europa

Publicerad november 10, 2025 – av Redaktionen
De tre gripna unga kvinnorna beskriver sig själva som salafister och bär samtliga niqab. OBS: Arkivbild - kvinnorna på bilden har ingen koppling till artikeln.

Tre unga kvinnor har gripits i Frankrike misstänkta för att ha planerat ett jihadistiskt terrordåd i Paris. Gripandet sker i samband med att Frankrike minns 10-årsdagen av terrordåden från 2015.

De unga kvinnorna, 18, 19 och 21 år gamla, greps i Lyon, Villeurbanne och Vierzon. De misstänks för att ha planerat ett jihadistiskt terrordåd mot en bar eller konsertsal i Paris.

Enligt franska medier och utredningskällor har de under flera veckor utväxlat meddelanden om ett våldsamt angrepp i den franska huvudstaden. De tre misstänkta greps i samband med en utredning som inleddes i somras.

En av kvinnorna, som enligt uppgifter anses vara ledaren och mest radikaliserad, upptäcktes först via en annan person som redan var föremål för underrättelsetjänstens uppmärksamhet.

Hennes meddelanden och kontakter med de två andra kvinnorna har varit föremål för nära övervakning sedan mitten av sommaren.

Utredningen leds av den franska nationella antiterroristiska åklagarmyndigheten (PNAT).

Utredning och bevis

Enligt utredningen har den huvudmisstänkta bland annat diskuterat priset på ett automatgevär av typ Kalasjnikov och tillverkning av sprängbälten. Vid en husrannsakan hittades även en anteckning om förberedelser för ett jihadistiskt attentat.

De två andra misstänkta har olika bakgrunder: en är rörelsehindrad och har bott i fosterhem, medan den yngsta beskrivs som "naiv" i vissa av sina meddelanden.

Enligt utredningen har kvinnorna träffats minst en gång fysiskt, vilket stärker misstankarna om att gruppen hade avsikt att genomföra ett angrepp.

Under förhör har en av kvinnorna erkänt att hon kan ha blivit radikaliserad, men hävdar att hon gradvis har lämnat jihadistisk ideologi. Samtliga förnekar att de planerat ett attentat.

Enligt franska myndigheter är detta det sjätte planerade terrorattentatet som avvärjts i Frankrike sedan början av 2025.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.