Annons:
Annons:
Ur arkivet

Så bekämpar du ohyra på naturlig väg

Publicerad 19 maj 2024 · Återpublicerad 2 augusti 2025 – av Redaktionen
Persiljevatten, kisel och såpa är tre metoder för att få bort ohyran.
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 83 500,00 SEK 111% Mål: 75 000,00 SEK

Skadedjur och ohyra drabbar växter både inomhus och ute, och kan vara mycket svåra att få bort. Vill man undvika giftiga bekämpningsmedel finns det däremot mer "husmoderliga" och naturliga knep att ta till.

Små djur ingår som en naturlig del i odlingskretsloppet där ohyra är en del av odlingen och nästan omöjliga att undvika till hundra procent. För att minska angrepp på växter är det i första hand bra att förebygga, något man gör genom att se till att växten har det så bra som möjligt. Starka, livskraftiga plantor har en bättre motståndskraft mot ohyra och även sjukdomar, än svagare plantor. Se till att växterna får bra mängd vatten och näring, vill man vara extra noga kan man läsa på om enskilda växters vatten- och näringsbehov. Skydda dem så gott det går från påfrestande miljöer som kyla, starkt solljus och hårda vindar. Det är också fördelaktigt att hålla koll på plantorna dagligen, eller så ofta som möjligt, för att tidigt upptäcka angrepp.



Isolera krukväxten och tvätta händerna

Isolera alltid krukväxten från de andra om angrepp upptäcks, så minskar det risken för spridning. Om man köper växter på en trädgårdsbutik kan det också vara bra att isolera växten innan den introduceras med resterande växter i hemmet. Växter från butiker kan ofta ha ohyra, därför kan man med fördel undersöka den noga först.

Var också noga med hygienen, har man hållit på med en drabbad planta så tvätta händerna innan man tar i en annan planta. Städa också noga runt omkring där den angripna växten stått. Allmänt är det också fördelaktigt att städa kring sina plantor och även rengöra sina redskap för att förebygga angrepp och spridning.

Annons:

Kläm och duscha

Bladlöss, som är bland de vanligaste ohyran, kan man klämma ihjäl och man kan också duscha eller spraya plantan med vatten för att få bort dem. Att duscha plantan kan också hjälpa mot lättare angrepp av spinnkvalster. Vill man inte använda händerna kan det också fungera bra med en klädroller.

På vissa växter, som exempelvis tomater och gurkplantor, kan man också ta bort blad som är drabbade av ohyra för att reducera mängden. Det är bara bra för tomaterna då de får mer solljus med mindre blad.

Såpavatten

Blanda ungefär en deciliter såpa med fem deciliter vatten, spraya eller torka sedan bladen med blandningen. Vid sprayning kan det vara bra att skydda jorden, så blandningen endast hamnar på själva bladen. Såpa är naturligt och gör ingen skada på varken växter eller miljö., därför kan det också användas på ätliga växter. Efter behandlingen är avslutad, om ohyran försvinner, räcker det att skölja bladen innan man äter dem. Såpan gör så att ohyran klibbar ihop sig och sedan dör, så det är ingenting man kan använda i förebyggande syfte utan endast när man drabbats av ohyra, enligt sajten Blomfantast. Spraya inte när plantorna står i solen då det kan bränna bladen. Upprepa en gång i veckan och var noga med att spraya på själva ohyran.

Neemolja ska kunna fungera som ett hormonstörande medel för insekter som livnär sig på blad och andra växtdelar. Det är biologiskt nedbrytbar och är inte giftig för husdjur, fåglar, fiskar och andra vilda djur, och är effektiv mot en mängd vanliga trädgårdsinsekter, samt är en naturlig svampdödande, enligt sajten Treehugger. Blanda två teskedar neemolja och en tesked mild flytande tvål som tillsammans med en liter vatten och sedan sprayas på de drabbade växtbladen. Neemolja kan också användas i förebyggande syfte genom att spraya bladen på växter som ofta angrips av skadedjur, innan de faktiskt angrips.

Vitlök och tomatplantor

Vitlöksspray ska kunna hjälpa mot ohyra. För att göra vitlöksspray, ta två hela lökar (inte bara två klyftor) och mixa dem i en mixer eller matberedare med en liten mängd vatten. Låt blandningen stå över natten, sila sedan ner den i en burk och blanda med valfri vegetabilisk olja (det går också bra utan olja), en tesked mild tvål och fyll på med vatten. Blanda sedan ungefär en deciliter med en liten vatten och spraya på plantorna. Det ska även fungera att stoppa ner vitlöksklyftor i jorden för att förhindra ohyra, det ska även fungera med lagerblad som också har en stark doft som avskräcker.

En liknande blandning kan man göra med chili och då kan man blanda en matsked chilipulver med en liter vatten och några droppar mild flytande tvål som man sprayar på plantorna. Det är inte helt klart om vitlöksspray och chilispray verkligen är insektsbekämpningsmedel eller om de snarare är insektsavstötande, men oavsett vilket kan de användas för att bekämpa insektsangrepp i trädgården.

Om man odlar tomatplantor kan man klippa av lite blad och lägga i vatten över natten. Tomatplantor tillhör familjen nattskuggväxter och innehåller alkaloider som kan hjälpa till att bekämpa bladlöss och annan ohyra.

Apelsinvatten ska vara hjälpsamt mot särskilt bladlöss, enligt Ahmer vid Härnösands stadsodling. Ett trick han lärde dig från en handelsträdgård i Syrien. Där ska man använda skalet från två till tre apelsiner och sedan mixa skalet i en mixer. Sedan ska man koka skalen med en till två liter vatten en stund innan man låter det kallna och kan spraya det på växterna.

– Det här är testat och fungerar jättebra, säger han till skattefinansierande SVT.

Vissa växter kan vara känsligare än andra för olika behandlingar, testa därför alltid på en liten del av plantan först och vänta 24 timmar för att se så den inte påverkas negativt.

Persiljevatten

Avkok på persilja kan hjälpa till att få bort bladlössen, som sägs ogilla persilja. Ta en näve persilja och koka upp med vatten. När avkoket svalnat använder man det outspätt till att vattna de angripna växterna. Det ska även fungera bra mot blomflugor.

Kiselgur

Även kallat diatomaceous earth på engelska och det är ett pulver tillverkat av fossila kiselalger. Detta material verkar inte genom att förgifta eller kväva insekterna, utan i stället genom sina slipande egenskaper och sin förmåga att absorbera lipider (ett vaxartat ämne) från insekternas exoskelett, vilket sedan torkar ut dem. Man sprider ut det kring växterna och är särskilt bra mot sniglar. Dock måste man strö på nytt efter varje regn eftersom det försvinner med vattnet.

Gul färg och potatis

Generellt sätt dras insekter till gul färg. I naturen signalerar färgen ofta om tillgång på mat och därför också flera pollinerande blommor faktiskt har gul färg för att locka med nektar. Även ohyra dras ofta till gul färg och det är därför klisterfällor ofta är gula.

Sorgmyggor är vanligt förekommande bland krukväxter och ser ut som blomflugor. Det är svårt att se skillnaden men sorgmyggor är tunnare än vanliga blomflugor. Problemet är att när de lägger ägg i jorden så äter larverna ofta på rötterna, vilket i sig gör att växten ofta dör. Om man drabbats av sorgmygg kan man inte stoppa dem från att lägga ägg, men man kan försöka göra miljön icke-välkomnade. Låt jorden torka ut mellan gångerna, eftersom de gärna lägger ägg i fuktig jord, och sätt ner några tändstickor med svavel i jorden. Lägg även ut gula klisterlappar för att fånga så många sorgmyggor som möjligt.

Det går även fint att göra en blandning av vatten, ättika och diskmedel och ställa ut i små koppar. Man kan ha i exempelvis honung som lockar myggen mer och även om man har, använda gula koppar eller skålar. Det ska också fungera fint att lägga ut så kallade potatisfällor, enligt Sara Bäckmo. Där lägger man skivade råa potatisar längst upp i jorden på de drabbade krukorna, larverna i jorden kommer då dras till potatisen och vilja äta den istället för rötterna. Då kan man efter någon dag ta bort potatisen, med larverna på, och lägga dit en ny.

Sterilisera jorden

Ohyra kan komma med jorden man köper hem. Exempelvis kan ägg från sorgmyggor gömma sig där i och kläcks senare. Det man kan göra för att förebygga det är att sterilisera jorden innan man planterar med den, enligt Farbror Grön. Sätt ugnen på 120 – 150 grader och fyll sedan en ugnsplåt med jord. Ta bara så mycket jord som ska användas och låt den värmas i ugnen i en till två timmar. Ta sedan ut jorden och låt svalna innan användning. Detta ska kunna ta död på eventuella ägg som gömmer sig.

Samodla

En gammal tradition är att samodla olika växter för att hjälpa dem stärka varandra, enligt Wexthuset. Exempelvis kan starkt doftande växter göra att vissa skadedjur blir vilseledda, och blommande växter kan locka nyttodjur. För vissa skadedjur kan mörka blad vara avstötande och vissa växter, som ärter och bönor, kan ge mer näring till jorden. Lök och morot ska exempelvis fungera bra att odla tillsammans då morotsflugan blir förvirrad av lökdoften och lökflugan av morotsdoften. Bladlöss gillar bladgrönsaker som exempelvis sallat och mangold, vilket gör tagetes och ringblommor bra att samodla med eftersom dessa har en stark doft som bladlöss avskyr.  Blommande tagetes, ringblommor och blomsterkrasse attraherar många nyttoinsekter som parasiterar på bladlöss. Tagetesrötterna håller jorden frisk från rundmaskarn som gärna äter på potatis och andra rotfrukter.

Vitlökens starka doft kan hålla sniglar borta från jordgubbar och rosor. Lök är också är rikt på svavel som är effektiv mot svamp och bakterier. Ska man odla sallad, eller exempelvis brysselkål, kan man odla både med ljusa blad och med mörka blad. Rapsbaggar gillar att lägga ägg i broccolins och blomkålens blommande huvuden, vilket förstör plantorna. Då kan man plantera solrosor och tagetes för att istället attrahera baggarna till deras blomkorgar. De klarar av dessa angrepp bättre.

Spika upp fågelholkar och gör ölfällor

I det förebyggande arbetet är fåglar utmärkta insektsätare. Tveka därför inte att sätta upp fågelholkar i trädgården för gratis hjälp med bekämpningen. Andra åtgärder kan vara att sätta upp så kallade snigelbarriärer med koppartejp eller koppartråd runt odlingarna. Sniglar gillar inte koppar och kommer inte korsa tejpen. Kaffesump och äggskal ska också vara bra mot just sniglar, som samtidigt ger näring till jorden. Vetekli kan man också strö runt växterna för att undvika sniglar. Vill man ta död på sniglar kan man också göra en ölfälla, för sniglar gillar nämligen öl. Ölfällan kan göras med exempelvis en PET-flaska. Skär av toppen och vänd pipen inåt, fyll på med öl och lägg flaskan på marken. Sniglarna kan krypa in men inte ta sig ut.

Nyttodjur och biologiskt bekämpning

Det går också att ta in så kallade nyttodjur i bekämpningen. Så kallade nematoder, vilket är en mikroskopisk mask kan införskaffas på de flesta trädgårdsbutiker. De är effektiva mot främst sniglar, men kan också användas på exempelvis sorgmyggor. Där köper man de i pulverform och blandar med vatten som man sedan vattnar med. De fungerar som parasiter på sitt värddjur. De förekommer inte naturligt i Sverige och det har varit diskussioner kring huruvida det är bra att använda sig av eftersom det skulle kunna skada ekosystem. I Sverige är nematoder godkända av både Kemikalieinspektionen och Naturvårdsverket.

Det kan vara klokt att bekanta sig med nyttodjur och skadedjur så man inte råkar bekämpa de goda insekterna. Andra nyttodjur som ofta finns naturligt i trädgården är exempelvis jordlöpare, getingar, stinksländor, rovstinkflyn, tvestjärtar och nyckelpigor.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Vuxna honor leder späckhuggarnas djupdyk

Uppdaterad Igår kl 12:27, Publicerad Igår 10:48 – av Emil Fjellstedt
En späckhuggares upplyfta stjärtfena omgiven av vattenstänk i det blågrå havet i Vestfjord i Norge.
Arkiv-/genrebild: En späckhuggare slår med stjärtfenan i Vestfjord i Norge; bilden visar inte de studerade djuren i Hardangerfjorden.

En vuxen hona var oftast först att dyka i de späckhuggargrupper som norska forskare studerade. Mönstret framträdde när forskarna filmade djuren med drönare i Hardangerfjorden.

Från februari till april 2025 följde forskare vid norska Havforskningsinstitutet fjordens späckhuggare ovanifrån. Marinbiologen Marie-Laure Veys bodde under fältarbetet i Ulvik, som en del av sitt masterprojekt vid institutet.

Filmerna gjorde det möjligt att känna igen 16 enskilda djur i tre familjegrupper och att avgöra exakt vilket djur som dök först. Resultaten, som publicerats i tidskriften Animal Behaviour, visar att en vuxen hona tog första steget vid 82 procent av de 45 gemensamma djupdyk som fångades på film.

Annons:

Resten av gruppen följde tätt efter: i genomsnitt gick det 14,6 sekunder från att det första till att det sista djuret försvann under ytan, något forskarna ser som ett tecken på stark sammanhållning.

— Detta stöder hypotesen att späckhuggarna inte fattar de här besluten gemensamt eller slumpmässigt. Ledarskapet hänger ihop med ålder och kön, och det är oftast en vuxen hona som fattar beslutet, säger havsforskaren Carla Freitas.

Honan som tog initiativet låg inte alltid i täten. I 40 procent av dyken kom signalen från mitten av gruppen. Enligt forskarna visar det att ledaren inte nödvändigtvis simmar först, som tidigare studier har antagit.

Materialet omfattar ett fåtal familjegrupper under en kort period.

Honornas sociala roll

Utöver dyken räknade forskarna 274 sociala samspel, där djuren rörde vid varandra eller bröt ytan i takt.

— Vanligast var detta mellan vuxna honor och kalvar, säger Freitas.

Närheten kan enligt forskarna betyda att kalvarna håller sig intill modern för att lära sig gruppens sociala normer, läten och sätt att jaga.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Nya regler för fridlysta arter – det här gäller nu

Den biologiska mångfalden

Publicerad 2 november 2026 – av Redaktionen
En europeisk igelkott i profil på löv- och mossklädd mark intill en trädstam.
Europeisk igelkott (Erinaceus europaeus), fotograferad i skogen Emmerdennen i Emmen, Nederländerna. Igelkotten omfattas nu av förstärkt skydd som även inkluderar boplatser, men skyddet innebär inte ett ovillkorligt förbud mot all markanvändning.

Sedan den 1 november gäller nya regler för nationellt fridlysta arter. Igelkotten skyddas nu även mot att dess boplatser förstörs med avsikt, samtidigt som nya undantag gör att vissa fridlysta växter inte behöver hindra jord- och skogsbruk.

Sedan den 1 november gäller regeringens ändringar i artskyddsförordningen. De nationellt fridlysta arterna är indelade i fyra nivåer: strikt, förstärkt, grundläggande och begränsat skydd.

Regeringen presenterade förändringen i somras, där man föreslog att ta upp igelkotten i artskyddsförordningen. Nu finns igelkotten med på listan och har fått förstärkt skydd, den näst högsta av de fyra nivåerna. Skyddet gäller alltså inte bara djuret självt, utan även platser där igelkotten får och föder upp ungar eller vilar. Det är förbjudet att avsiktligt döda, skada eller fånga den, och att avsiktligt ta bort dess bon eller förstöra sådana platser. Störning är förbjuden om den kan antas påverka beståndet.

Förbudet gäller handlingar som sker avsiktligt. En lövhög är inte automatiskt skyddad för att en igelkott kan tänkas ligga i den.

Annons:

Orkidéer och markanvändning

Orkidéer har i regel grundläggande skydd, vilket innebär att man inte får plocka eller gräva upp dem. Vissa orkidéer omfattas i stället av EU-skydd eller en högre skyddsnivå.

För arter med grundläggande eller begränsat skydd gäller förbuden inte om det är uppenbart att syftet med en åtgärd inte är att skada arten. Jord- och skogsbruk anses normalt ha ett annat syfte, om inte omständigheterna visar något annat.

Därför väger skyddet olika

Även arter med förstärkt skydd, som igelkotten, kan få vika när förbudet avsevärt försvårar pågående markanvändning på en fastighet. Det avgörs i det enskilda fallet.

Undantaget gäller inte arter med strikt skydd, till exempel svampen saffransticka. Den får inte plockas, grävas upp eller skadas, oavsett vad marken används till.

— De arter som är mest hotade får ett starkare skydd jämfört med tidigare, medan arter med lägre skyddsbehov i mindre utsträckning än tidigare kan leda till begränsningar av skogsbruksåtgärder, säger Marianne Karlsson, tillsynsspecialist på Skogsstyrelsen, i myndighetens information.

Arter som skyddas av EU:s naturvårdsdirektiv påverkas inte av ändringarna, och reservatsföreskrifter gäller fortfarande.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Befarades utdöd – levde nära människor

Publicerad 27 oktober 2026 – av Markus Andersson
En bangkatrögloris med stora ögon och gråbrun päls klamrar sig fast vid grenar bland gröna blad.
En räddad bangkatrögloris återutsätts på ön Bangka. Arten har länge varit känd av lokalbefolkningen trots att den saknats i den vetenskapliga dokumentationen.

Bangkatröglorisen, en giftig primat som befarades utdöd efter att länge ha saknats i den vetenskapliga dokumentationen, har hela tiden funnits kvar på den indonesiska ön Bangka. För invånarna var arten aldrig förlorad.

Länge fanns oron att arten hade dött ut. Vetenskapliga belägg från Bangka finns från 1930-talet, men sedan dess har tröglorisen bara sporadiskt dykt upp i forskningen.

Invånarna på Bangka har däremot länge känt till djuret och mött det nära sina hem, i trädgårdar, längs vägkanter och på elledningar. När de hittat trögloriser som behövt hjälp har de ringt Alobi Wildlife Rescue Center, som i över tio år har räddat och vårdat djuren på ön.

Arten hittade tillbaka till forskningen via Alobi, inte genom någon ny expedition. När Timon Glaw från djurparken Haus des Meeres i Wien besökte avelscentret Taman Safari Prigen på Java fick han höra av naturvårdaren Jochen Menner att bangkatröglorisen räknades som försvunnen, möjligen utdöd. Menner förmedlade kontakten med Alobi, som redan hade flera års dokumentation från räddningar efter larm från invånare och myndigheter.

Annons:

Alobi, Haus des Meeres och Taman Safari Prigen sammanställde sedan materialet i en ny studie i tidskriften Spixiana. Mellan 2015 och 2025 tog Alobi hand om fler än 90 individer. Av dem tillfrisknade 86, och de släpptes ut på sju platser i större skogsfragment på Bangka. Det uppger naturorganisationen Re:wild, som har uppmärksammat arbetet. Djuren har räddats i alla fyra administrativa områden på ön och i staden Pangkal Pinang.

— Bangkatröglorisen är inte förlorad, men arten är fortfarande mycket nära utrotning, säger Langka Sani, direktör för Alobi, i Re:wilds pressmeddelande.

Livsmiljön har krympt på grund av illegal tennbrytning och omfattande röjning för oljepalmsplantager. Bebyggelse, vägar och elledningar utgör ytterligare hot, och tröglorisen drabbas även av handeln med sällskapsdjur.

Studiens författare föreslår ett bevarandeprogram med skydd av livsmiljön och fortsatta kontrollerade utsättningar. Nästa steg är inventeringar, genetiska studier och uppföljning av hur de utsläppta djuren klarar sig i skogen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Odlad lax får kycklingrester i fodret

Publicerad 26 oktober 2026 – av Markus Andersson

Europas största laxproducenter går över till kycklingbiprodukter i laxfodret för att pressa kostnaderna. Vad fisken fått i sig behöver inte stå på förpackningen.

Lerøy Seafood Group har fört in bearbetade biprodukter från fjäderfä i fodret vid samtliga havsbaserade laxodlingar, medan Mowi förbereder samma sak i Norge och Skottland, rapporterar Financial Times.

Skälet är pengar. Priset på fiskmjöl har nästan fördubblats på två år, enligt FT, och råvaror från fjäderfä kostar mindre än hälften så mycket per ton. Lerøy började introducera kycklingbiprodukter i laxfodret 2025. Nu används de vid samtliga av bolagets havsbaserade laxodlingar, enligt Financial Times.

Till skillnad från ingredienser i livsmedel behöver innehållet i fiskfoder inte deklareras på konsumentförpackningen.

Annons:

Konsumenterna är skeptiska. I en undersökning från matforskningsinstitutet Nofima bland konsumenter i Frankrike och Storbritannien bedömdes kyckling klart mest negativt av fem fodertyper. Laxen värderades mer positivt när deltagarna inte fick veta vad fodret innehöll.

— Kyckling väcker stark skepsis och förknippas med onaturlighet och avsky, säger forskaren Florent Govaerts.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.