Att donera blod till sjukvården kan tveklöst hjälpa sjuka, men det är omdiskuterat huruvida det är hälsosamt för givaren. En del forskning tyder på att det kan vara bra för hjärtat, minska cancerrisken och till och med ge huden en föryngring. Samtidigt pekar annan forskning mot helt andra håll.
För att bli blodgivare i Sverige måste man vara 18 år, väga minst 50 kilo, vara frisk och ha ett svenskt personnummer med giltig ID-handling. Vidare kan exempelvis mediciner och sexuella kontakter spela roll för om man får bli blodgivare eller inte. Män får ge blod högst fyra gånger per år och kvinnor tre till fyra gånger per år, beroende på hur mycket järn som finns lagrat i kroppen.
Viktiga saker att tänka på innan blodgivning är att man känner sig helt frisk, ätit, druckit och sovit ordentligt. Hård träning kan vara olämplig både före och efter blodgivning, eftersom man då förlorar vätska.
Hälsokontroll
Vid första besöket hos en blodcentral får man göra en hälsodeklaration och blir även testad för diverse sjukdomar. Alla testas för hiv, hepatit, HTLV I + II och syfilis. Vidare testas hemoglobin, det vill säga blodvärdet, hur mycket järn som finns i kroppen och man tittar även på hur blodkropparna ser ut. Som bloddonator får man inte ha för lågt blodvärde.
Blodet testas vid varje tillfälle man ska ge blod.
Bra för hjärtat
I en äldre studie från 1998 menar forskare att det fanns indikationer på att bloddonatorer hade 88 procent mindre risk att drabbas av hjärtattack, jämfört med de som inte donerade blod. Främst visade fynden på att det gällde medelålders män. En annan studie, från 2013, indikerar att regelbunden blodgivning skulle kunna vara bra för att förebygga hjärtsjukdomar genom att det bland annat sänkte kolesterolet, om man jämförde med icke-blodgivare.
– Det bidrar definitivt till att minska kardiovaskulära riskfaktorer, säger läkaren Robert DeSimone vid NewYork-Presbyterian/Weill Cornell Medical Center i en artikel av Columbia University.
DeSimone menar att om en blodgivarens hemoglobin är för högt finns ökad risk för blodproppar, hjärtattack och även stroke. Genom blodgivning sänks blodvärdet och därmed dessa risker.
– Intressant nog är dessa fördelar mer betydande hos män jämfört med kvinnor. Vi tror att det kan bero på att kvinnor har menstruationscykler, så de gör det naturligt utan att donera blod, säger han.
En mindre studie, där 292 bloddonatorer deltog, indikerade att bloddonation möjligen skulle kunna hjälpa mot högt blodtryck.
”Denna positiva effekt av blodgivning kan öppna nya dörrar för samhällets hälsovård och kostnadsminskningar vid behandling av hypertoni”, står att läsa i studien från 2015.
Risk för järnbrist
I en studie från 2017 har man tittat på just blodtryck och bloddonation. Där undersöktes blodtrycksmätningar från personer som donerat blod vid New York Blood Center. Resultaten visade att de som hade väldigt högt eller lågt blodtryck vid en donation oftast hade mer normala värden nästa gång de donerade. Detta verkade inte bero på själva blodgivningen utan på att kroppen naturligt justerar extrema värden tillbaka till det normala, enligt studien.
I ytterligare en studie från 2017 undersökte man hur blodgivning påverkar blodfetter. Där jämfördes män som hade donerat blod en gång med män som hade donerat blod många gånger. Resultaten visade att de män som donerat blod många gånger hade högre nivåer av vissa blodfetter, som kan vara dåliga för hjärthälsan. Däremot fann inte forskarna att dessa förändringar i blodfetterna ökade risken för att utveckla hjärt-kärlsjukdomar., men att det fanns en liten koppling till ökad risk för hjärtsjukdomen kranskärlssjukdom.
En tredje studie menar att blodgivare ”inte förvänta sig några hälsofördelar” av donationen, men har berättigade förväntningar på att ”inte skadas” under processen. Däremot menar forskare till studien att regelbunden blodgivning kan öka risken för både järnbrist och anemi, något man menar bör uppmärksammas mer. Särskilt yngre personer och kvinnor är mer i riskzonen om man är blodgivare.
Minska oxidativ stress
Forskare testade blod från 96 frivilliga före och efter blodgivning och mätte nivåer av olika ämnen som visar på antioxidativ aktivitet, vilket innebär att motverka eller neutralisera effekter av oxidanter, eller fria radikaler, samt inflammation. Fria radikaler bildas naturligt i kroppen när man omvandlar mat till energi, men även genom yttre påverkan som rökning och solstrålning, och kan skada celler. Inom sammanhanget blodgivning innebär det förmågan hos blodet eller specifika ämnen i blodet att neutralisera fria radikaler och därmed minska skadan de kan orsaka.
Resultaten visade att efter blodgivning hade blodgivarna lägre nivåer av vissa inflammationsmarkörer, samt även höga nivåer av antioxidantenzym, vilket tyder på att blodgivning kan minska oxidativ stress och inflammation, enligt studien.
Om man har höga järnnivåer kan det också vara fördelaktigt att ge blod, eftersom blodgivning minskar järnhalten i kroppen. Däremot är det ovanligt att ha överskott av järn utan snarare mer vanligt inom västvärlden att ha järnbrist.
Föryngra huden
En studie från 2022 indikerar att blodgivning kan vara föryngrande för huden. Hos äldre möss kunde man se att bloddonationer ökade hudens tjocklek och även kollagenhalten. Vidare såg man att antalet senescenta celler minskade, alltså celler som slutat dela sig och förlorat förmågan att genomgå celldelning.
”Våra resultat tyder på att lämplig bloddonation kan främja återbildningen av kollagen och förbättra hudens åldrande”, skriver forskarna.
Minskar PFAS
Så kallade ”evighetskemikalier”, som finns i bland annat hushållsartiklar och kläder, är en stor och komplex ämnesgrupp på mer än 10 000 identifierade ämnen. Gemensamt är att de är mycket svåra att bryta ner och förorenar vatten, jord, luft och även den mänskliga kroppen. Studier har visat att dessa ämnen kunnat återfinnas i bröstmjölk och blod.
I en studie från 2022 har forskare i Australien och Storbritannien registrerat höga PFAS-nivåer hos brandmän. Brandmän exponeras ofta för PFAS i sin yrkesutövning då det finns höga halter av ämnena i det brandskum som används, vilket gör att nivåerna ofta är höga inom yrkesgruppen. Under ett år donerade en grupp brandmän plasma var sjätte vecka, en annan grupp donerade blod var tolfte vecka medan den tredje fungerade som kontrollgrupp. Där framkom att de som donerade blod reducerade sina PFAS-nivåer med 10 procent och de som donerade plasma fick 30 procent minskade nivåer. Nivåerna höll sig nere i minst tre månader efter studiens slut.
