Annons:

390 miljoner år gammal skog hittad

Publicerad mars 20, 2024 – av Sofie Persson
De första skogarna såg helt annorlunda ut jämfört med de vi kan se idag.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

198 650 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

I England har forskare hittat rester av en 390 miljoner år gammal skog. De fossila träden, som liknade palmträd, är de äldsta som någonsin påträffats.

Fossila skogar har tidigare hittats i New York City i USA, där man bland annat hittat fossiler från ormbunkssläktet Archaeopteris, som man beräknar växte för cirka 386 miljoner år sedan. De spåren av skogarna har tidigare räknats som de äldsta som hittats på jorden.

Nu har paleontologer från Cambridge och Cardiff University funnit fler exemplar av tidiga träd i staden Minehead i England. De beräknas vara ungefär fyra miljoner år äldre än de som hittats i USA, vilket gör fynden till de äldsta spår av skog man någonsin påträffat. Forskarna tror att där det nu blivit sandstensklippor vid kusten tidigare funnits en skog som växte för 390 miljoner år sedan, något man tar upp i en artikel som publicerats i Journal of the Geological Society.

Skogen härstammar från den så kallade devonperioden, mellan 419 miljoner och 358 miljoner år sedan, då man tror att livet började utvecklas på allvar på land. I slutet av den perioden dök också de första fröbärande växterna upp och de tidigaste landdjuren.

Annons:

Devonperioden förändrade livet på jorden i grunden, säger medförfattaren professor Neil Davies från Cambridges Department of Earth Sciences i ett pressmeddelande. Den förändrade också hur vatten och land interagerade med varandra, eftersom träd och andra växter hjälpte till att stabilisera sediment genom sina rotsystem, men lite är känt om de allra tidigaste skogarna.

"Märklig skog"

Ett av fynden är Calamophyton, som är ett av de tidigaste kända trädsläktena och liknar dagens palmer något. Däremot var stammarna ihåliga i mitten och trädet saknade blad men hade istället hundratals kvistliknande strukturer. De blev också endast mellan två och fyra meter långa. När träden växte tappade de sina grenar och lämnade då massor av växtavfall som gav näring åt ryggradslösa djur på skogsbotten. Det som också är unikt med fynden är att de bevarats så som de en gång växte.

Det var fantastiskt att se dem så nära sitt hem. Men den mest avslöjande insikten kommer från att för första gången se dessa träd i de positioner där de växte. Det är vår första möjlighet att direkt se ekologin i denna tidigaste typ av skog, att tolka den miljö där Calamophyton-träden växte och att utvärdera deras inverkan på det sedimentära systemet, säger medförfattaren Dr Christopher Berry from Cardiff’s School of Earth and Environmental Sciences.

Professor Davies förklarar att skogarna inte såg ut som de gör idag, det fanns inget gräs eller annan undervegetation. Under denna period kunde växter växa tätt på land för första gången i jordens historia och avlagringarna som följde efter att Calamophytons tappade grenar påverkade i sin tur hur floderna flöt genom landskapet, vilket var första gången som flodernas lopp kunde påverkas på detta sätt.

Det här var en ganska märklig skog - inte som någon skog du skulle kunna se idag, säger Davies.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Finland tillåter vargjakt nästa år

Publicerad Idag 08:32 – av Redaktionen

Den finska regeringen presenterade på torsdagen ny lagstiftning som tillåter stamvårdande vargjakt nästa år. 65 vargar ska skjutas nästa år.

Naturresursinstitutet uppskattade tidigare i höstas att det finns cirka 430 vargar i Finland och att den har ökat med 46 procent det senaste året. Den kraftiga ökningen har gjort att regeringen nu vill tillåta jakt för att minska problemen.

Jord- och skogsbruksminister Sari Essayah motiverar beslutet med att vargarna rör sig allt närmare bebyggda områden.

Målet är en lagstiftning som på ett hållbart och långsiktigt sätt kan minska på de problem som vargen orsakar, säger hon till finska statskanalen Yle.

Annons:

Martin Hägglund, ordförande för viltrådet i Egentliga Finland, välkomnar förslaget.

Det finns för mycket varg i vissa delar av Finland. Därför har vi problem som vi måste åtgärda, säger han.

Men miljöorganisationen Natur & Miljö är kritisk. Enligt verksamhetsledaren Jonas Heikkilä är vargstammen inte tillräckligt livskraftig för jakt. Han menar att vargstammen bör ligga på omkring 500 individer för att klassas som livskraftig.

Nu känns det bara som att regeringen driver igenom regionalpolitik, säger han.

Lagändringarna möjliggörs genom att EU:s ministerråd i somras nedgraderade vargens skyddsstatus från strikt skyddad till skyddad. Ändringarna ska träda i kraft i januari 2026 efter behandling i riksdagen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Kemikalieinspektionen skärper skyddet mot PFAS

Publicerad Igår 12:59 – av Redaktionen

38 växtskyddsmedel ska omprövas av Kemikalieinspektionen för att skydda grundvattnet från PFAS-ämnen. Åtgärden följer Danmarks beslut att förbjuda över 30 preparat av samma anledning.

Kemikalieinspektionen tar nu krafttag för att skydda framtidens grundvatten genom att ompröva växtskyddsmedel som innehåller PFAS-ämnen som kan brytas ner till trifluorättiksyra, TFA. Denna vattenlösliga substans kan inte renas bort med dagens teknik.

TFA är ett PFAS-ämne som är mycket lättrörligt i mark och som inte bryts ner i miljön. Ämnet har påträffats i grundvatten över stora delar av Europa.

TFA bedöms på lång sikt utgöra ett allvarligt hot mot grundvattnet och kan inte renas bort med dagens teknik. Eftersom TFA bildas från godkända växtskyddsmedel som innehåller PFAS-ämnen, måste vi agera, säger Mats Allmyr, strategisk rådgivare på Kemikalieinspektionen, i ett pressmeddelande.

Annons:

Danmarks Miljöstyrelse tog initiativet i somras och återkallade 33 växtskyddsmedel för att skydda grundvattnet då verksamma ämnen i preparaten visade sig bilda TFA. Enligt EU:s växtskyddsmedelsförordning innebär det att Sverige också måste ompröva sina produktgodkännanden av motsvarande produkter.

Kemikalieinspektionen tar nu ett helhetsgrepp och omprövar både de växtskyddsmedel som Danmark återkallat och som även finns i Sverige, samt övriga svenska preparat som innehåller något av de verksamma ämnena diflufenikan, flonikamid, fluazinam, fluopyram, mefentriflukonazol samt tau-fluvalinat.  Totalt rör det sig om 38 svenska växtskyddsmedel.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Skogsstyrelsen JO-anmäls för bristande kontroll

Publicerad november 19, 2025 – av Redaktionen

Flera miljöorganisationer har lämnat in en JO-anmälan mot Skogsstyrelsen för bristande kontroll av avverkningsanmälningar. Enligt anmälan leder myndighetens underlåtenhet till att naturskogar med skyddade arter avverkas i strid med lagen.

Anmälan till Justitieombudsmannen kommer från Naturskyddsföreningen, Greenpeace, Skydda Skogen, BirdLife Sverige och Jordens Vänner.

I de över 240 rättsfallen som anmälan bygger på har mark- och miljödomstolarna återkommande konstaterat att Skogsstyrelsen inte utrett artskydd och försiktighetsmått tillräckligt. Domstolarna har också slagit fast att avverkning i naturskogar riskerar att orsaka irreversibla skador på skyddade arter.

Skogsstyrelsens bristfälliga arbete leder till att naturskogar med höga naturvärden huggs ner. Det är helt oacceptabelt att en myndighet systematiskt bryter mot reglerna som finns för att skydda naturen, säger Beatrice Rindevall, ordförande i Naturskyddsföreningen, i ett pressmeddelande.

Annons:

Statistik visar att Skogsstyrelsen endast kräver hänsyn till skyddade arter och andra försiktighetsmått i drygt en procent av alla avverkningsanmälningar. Situationen har lett till att privatpersoner och miljöorganisationer själva granskar avverkningsanmälningar, dokumenterar naturvärden och överklagar Skogsstyrelsens beslut till domstol.

Att ideella krafter på det här viset ser sig tvingade att utföra myndighetsarbete är en rättsosäker och ojämlik ordning. Det skapar också konflikter mellan ideella och markägare vilket är både påfrestande och olyckligt, säger Kjell Carlsson, ordförande i BirdLife Sverige.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Norge misslyckas med att utrota vildsvin

Publicerad november 18, 2025 – av Redaktionen

Trots att norska myndigheter vill bli av med alla vildsvin i landet förblir populationen stabil. Enligt nya siffror från Norsk institutt for naturforskning (NINA) lever mellan 450 och 700 vildsvin i gränsområdena mot Sverige – och migrationen från svenska skogar gör det nästan omöjligt att nå noll.

Siffrorna kommer från NINA:s senaste övervakning av vildsvinsbeståndet under jaktsäsongen 2024/2025. Norge har sedan en tid tillbaka försökt minska populationen, främst på grund av de skador som vildsvin kan utgöra. Men populationen håller sig varje år på stabil nivå.

— Vildsvin kan skada grödor och sprida sjukdomar till tamgrisar, vilket kan skada industrin. Det är därför Norge vill utrota arten, säger Inger Maren Rivrud, forskare vid NINA, till norska statskanalen NRK.

Bakom Norges svårigheter att bli av med vildsvinen ligger framför allt det stora beståndet på andra sidan gränsen. I Sverige finns över 300 000 vildsvin, och där skjuts nästan 120 000 djur varje år utan att populationen minskar nämnvärt.

Annons:

Den svenska biologen Marcus Öhman har tidigare föreslagit att vildsvinskött borde serveras i offentliga institutioner som en del av lösningen. För Norge innebär det svenska beståndet att djuren ständigt vandrar in över gränsen.

Även om vi blir av med alla i Norge kommer vildsvin fortfarande att komma från Sverige. Att hålla populationen på noll kommer att vara nästan omöjligt, säger Rivrud.

Norska livsmedelsverket och Miljöverket har tidigare föreslagit att ett staket ska byggas längs gränsen i de områden där flest vildsvin vandrar in. Men enligt Rivrud krävs också omfattande jaktinsatser för att populationen ska minska.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.