Frankrike har nyligen infört ett förbud mot cancerframkallande PFAS-kemikalier i samtliga kosmetiska produkter.

Även på EU-nivå förs diskussioner om ett liknande förbud – men det är högst oklart när ett sådant faktiskt kan komma att införas

Frankrike beskrivs som det första landet i unionen att totalförbjuda PFAS inom skönhets- och modeindustrin. Sedan februari månad får smink som innehåller kemikalierna varken importeras eller exporteras – även om vissa substanser ännu så länge är undantagna det nya regelverket.

– Jag såg filmen Dark water som handlar om en giftskandal i USA och insåg ganska snabbt att det här är samma typ av skandal som händer kring PFAS i Europa, säger den franska influeraren, dokumentärfilmaren och aktivisten Camille Étienne, 26 till tabloiden Aftonbladet.

Genom sina reportage var hon pådrivande att få igenom ett förbud och berättar att hon själv testade sitt blod och upptäckte att det innehöll de hälsovådliga kemikalierna.

– Vissa av dem är klassade som cancerframkallande av WHO:s cancerforskningsinstitut. Det tragiska är att det inte finns något sätt att bli av med PFAS som redan finns i kroppen. Det här är vår generations asbest, fortsätter hon.

Samlas i livsmedel och dricksvatten

Det har länge varit känt att PFAS kan påverka fertiliteten, orsaka leverskador, flera sorters cancer, nedsatt immunförsvar och högt kolesterol – och de stora sminkproducenterna har frekvent pekats ut som stora bovar som varit drivande i att förgifta medborgarna.

PFAS är en grupp på tusentals mycket svårnedbrytbara industrikemikalier och brukar kallas ”evighetskemikalier” eftersom de stannar kvar mycket länge i både miljön och kroppen.

Ämnena kan ansamlas i dricksvatten och livsmedel och därmed nå människor även i mycket små doser. På grund av dess långsiktiga effekter ses PFAS som ett allvarligt miljö- och folkhälsoproblem och även på EU-nivå diskuteras nu ett omfattande förbud mot PFAS i konsumentprodukter.

”Går inte att säga”

Sverige har tillsammans med länder som Norge och Danmark varit drivande i frågan som nu ska analyseras av EU:s kemikaliemyndighet och diverse kommittéer. De byråkratiska processerna förväntas dock ta mycket lång tid och något totalförbud lär inte bli verklighet i första taget – om det någonsin blir av.

– Det går inte att säga när ett förbud kan vara på plats, först ska alla användningar utvärderas, därefter följer ett samråd på SEAC:s (kommittén för samhällsekonomisk analys) utkast till yttrande. Efter det skickas RAC:s (riskbedömningskommittén) och SEAC:s yttranden tillsammans med förslaget till kommissionen som i sin tur tar fram förslag på tillägg i begränsningsbilagan i REACH-förordningen (Registration, Evaluation, Authorisation and Restriction of Chemicals), säger Jenny Ivarsson, strategisk rådgivare på Kemikalieinspektionen.

– Detta ska diskuteras och röstas bland medlemsstaterna innan vi har ett beslut, fortsätter hon.

Förslaget lämnades in redan i februari 2023.