Den lettiske premiärministern Valdis Dombrovskis har annonserat sin avgång. Orsaken är takraset förra veckan i ett köpcentrum i huvudstaden Riga vilket krävde 54 människors liv.
Uppdaterad oktober 31, 2019,
Publicerad november 27, 2013
Foto: Wikimedia/Valsts kanceleja/CC-BY-SA-2.0
Sveriges statsminister Fredrik Reinfeldt och Valdis Dombrovskis.
Via en talesperson meddelade Valdis Dombrovskis att han lämnar sitt uppdrag som lettisk premiärminister. Han menar att landet nu behöver en regering med stöd i parlamentet efter katastrofen då taket rasade in i shoppingcentrumet.
– Det här var ganska oväntat, att han meddelar att han avgår. Dombrovskis har lett landet så länge, jämfört med hur länge lettiska premiärministrar traditionellt har suttit vid makten, säger professor Daunis Auers, statsvetare vid Lettlands universitet i Riga, till nyhetsbyrån TT.
Valdis Dombrovskis kommer att sitta kvar tills en ny regering har bildats. I nuläget är det oklart vem som blir ny premiärminister.
54 personer bragtes om livet och 40 skadades i samband med takraset - som sägs bero på undermålig konstruktion av shoppingcentret i Riga.
Annons:
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Foto: Dati Bendo / European Union, 2026 / EC - Audiovisual Service, CC BY 4.0
António Costa, Volodymyr Zelenskyj och Ursula von der Leyen i Kyiv den 24 februari 2026, när europeiska ledare besökte staden på fyraårsdagen av Rysslands intåg i Ukraina. Arkivbild, inte från det aktuella talet till EU-ledarna.
Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj ber EU-ledarna om minst 70 miljarder euro extra till försvaret nästa år. Pengabristen hindrar enligt honom en fördubbling eller tredubbling av drönarproduktionen, beroende på typ.
Kravet framförde Zelenskyj i ett tal till deltagarna vid Europeiska rådets möte den 16 oktober. Delar av talet publicerade han på sin officiella Telegramkanal.
— Nästa år kommer kriget att kosta 155 miljarder euro. Och vi behöver minst 70 miljarder euro mer från er – till försvar, vapen och vår motståndskraft. Det är en realistisk summa, säger Zelenskyj.
Zelenskyj räknar med att kriget kommer att kosta 155 miljarder euro nästa år.
Annons:
Pengarna han begär är offentliga medel. Om EU-ledarna ställer sig bakom kravet är det ytterst Europas skattebetalare, inte ledarna själva, som får bära finansieringen och budgetrisken. Ett sådant stöd innebär däremot inte i sig någon redan beslutad skattehöjning.
Hur det fungerar framgår av EU:s lån till Ukraina på 90 miljarder euro för 2026–2027, som ministerrådet slutförde i april. EU lånar upp pengarna på kapitalmarknaderna med marginalen i EU-budgeten som säkerhet, och lånet är tänkt att återbetalas med ryska krigsskadestånd. Lånet är redan beslutat och gäller inte de 70 miljarder Zelenskyj nu begär.
Drönarna är hans huvudargument. Enligt Zelenskyj stoppar Ukraina det mesta av de ryska anfallen längs fronten med hjälp av drönare. Han säger också att tekniken används för att skära av ryska underhållslinjer och att ukrainska drönare bidrar till att försvaga den ryska ekonomin.
— Just nu skulle vi kunna fördubbla eller tredubbla drönarproduktionen – beroende på typ. Men vi har helt enkelt inte pengarna till det. Det är sanningen, säger Zelenskyj.
Han avslutade med en vädjan till ledarna att föreställa sig effekten av större ukrainsk kapacitet.
— Tänk er om vi kunde sätta två till tre gånger så mycket press på Ryssland som i dag, säger han.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Minst 600 000 människor i Ukraina blev på onsdagen utan ström efter en rysk robot- och drönarattack mot energianläggningar och annan kritisk infrastruktur, uppger Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.
Onsdagens angrepp riktades i huvudsak mot Kiev, den omgivande regionen och staden Charkiv i östra Ukraina.
Zelenskyj skriver att attacken orsakade omfattande skador på 26 anläggningar i elsystemet och fyra anläggningar inom olje- och gassektorn.
Kievs borgmästare Vitalij Klytjko uppger att ballistiska robotar slog mot huvudstadens energiinfrastruktur.
Annons:
Myndigheterna i Kiev redovisade under onsdagsmorgonen att fyra människor hade dödats och 25 skadats i kvällens och morgonens attacker mot staden. Tre av de döda var kvinnor i stadsdelen Desnjanskyj och en person dödades i Holosijivskyj.
Ryssland använde 128 drönare och 39 robotar av olika typer i attacken, enligt ukrainska flygvapnets sammanställning.
Flygvapnet uppger också att luftförsvaret oskadliggjorde 115 drönare och fyra robotar och att flera robotar inte nådde sina mål. Nedslag registrerades på 22 platser, medan vrakdelar från nedskjutna projektiler föll på åtta platser.
Osäkert kring Trumps energivapenvila
Rysslands försvarsministerium meddelade på onsdagen att dess styrkor hade träffat sju ukrainska energianläggningar och ett datacenter i en massiv attack under natten.
USA:s president Donald Trump skrev i ett inlägg på sociala medier i söndags: "Med omedelbar verkan råder en ENERGIVAPENVILA i kriget mellan Ryssland och Ukraina. Båda parter har gått med på det. Bryt inte mot den!"
Moskva har dock inte bekräftat någon färdig överenskommelse, och Kremls Dmitrij Peskov sade på måndagen att kontakterna fortsätter.
Ukraina har ställt sig bakom initiativet men efterfrågat detaljer, rapporterar Politico.
SpaceX
Rymdföretaget SpaceX har dessutom begränsat hur snabbt Starlink-terminaler i Ukraina får förflytta sig, uppgav den ukrainske presidentens rådgivare Serhij Beskrestnov på onsdagen.
Gränsen gäller det militära tjänstepaketet Starshield och ligger på 100 miles i timmen, omkring 160 kilometer i timmen.
"Våra försvarsstyrkor fick ingen förvarning om en sådan begränsning, och det ledde till störningar i ett antal uppdrag", skriver Beskrestnov på Telegram, och antyder att åtgärden kunde ha samband med det "rådande politiska läget".
Elon Musk poängterar att Starshield ägs och kontrolleras av USA:s regering och att begränsningar beslutas av den amerikanska militären och ytterst av presidenten.
Den ukrainske ministern Mychajlo Fedorov uppgav att anslutningen för terminaler i upp till 160 kilometer i timmen höll på att återställas och krävde att Starshield-gränsen slopas helt.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Arkivbild: Starlink-terminal i Capioví, Misiones, Argentina. Ukrainska rådgivare uppger att terminaler i militärtjänst tappat kontakten i hög hastighet, medan vanliga terminaler fungerar.
Ukrainas militär har fått Starlink-terminaler i rörelse strypta utan förvarning, uppger presidentrådgivaren Serhij Beskrestnov. Flera uppdrag har avbrutits, och Kiev ser politiska skäl bakom.
Beskrestnov, som ger president Volodymyr Zelenskyj råd i militär teknik, skriver på Telegram att SpaceX natten till onsdagen införde en hastighetsgräns för terminaler i rörelse. Gränsen gäller enligt honom det "militära paketet" Starshield och ligger på 100 miles i timmen, omkring 160 km/h.
Det är satellituppkopplingen som faller bort när terminalen rör sig fortare än gränsen. Drönarnas fart begränsas inte. "Våra försvarsstyrkor fick ingen förvarning om begränsningen, och det ledde till att en rad uppdrag stördes", skriver Beskrestnov.
Aktivisten Serhij Sternenko, som har nära band till militären och först larmade om avbrottet, skriver att förbindelsen började försvinna i hastigheter över 160 km/h och att "en rad viktiga uppdrag" stoppades. Vanliga satellitterminaler fungerar enligt honom fortfarande. Senare har gränsen enligt Sternenko sjunkit ytterligare, rapporterar The Guardian.
Annons:
En anonym källa uppger för New York Post att bortfallet gör det omöjligt att använda drönare, flygplan och helikoptrar i hög hastighet, och att det även påverkar arbetet mot ryska Shahed-drönare. Enligt samma källa har Ukraina kontaktat bolaget för att få en förklaring. Någon förklaring från SpaceX har inte publicerats.
Starlinks egen supportsida anger redan 100 mph som gräns för användning i rörelse på flera civila abonnemang. Vad Ukrainas militära avtal säger framgår inte av sidan.
Rådgivarna ser politik bakom
Beskrestnov anser att åtgärden "inte kan vara en slump" utan hänger samman med det politiska läget. Sternenko bedömer att SpaceX "troligen" agerat på begäran av Trumpadministrationen. Båda är bedömningar, inte belagda orsaker.
Avbrottet kom efter en vecka då Donald Trump krävt ledarbyte i Kiev, vilket NyD rapporterade. Elon Musk skrev därefter på X att Zelenskyj "har gått för långt" och att det är dags för Ukraina att få en ny ledare, enligt New York Post. Polen betalar enligt tidningen omkring 50 miljoner dollar om året för Ukrainas Starlink-tillgång. Polens utrikesminister Radosław Sikorski frågade på onsdagen Musk på X om han "leker politik med sina produkter igen".
Musk har samtidigt närmat sig Trump igen efter förra årets konflikt. Relationen har återhämtat sig enligt flera källor, och Musk har besökt Vita huset de senaste veckorna och deltog i statsmiddagen i september, rapporterar Fox News. I torsdags tilldelade Trump Musk National Medal of Science och kallade honom sin vän, skriver AFP. Musk har ingen känd formell roll i administrationen.
De tillgängliga källorna belägger inte att Musk eller Trump personligen fattade beslutet om begränsningen.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Common Consultancys kontroll av AfD- och MAGA-konton på Facebook visade ingen motsvarighet till den påstådda kollapsen efter angreppen mot Yandex datacenter.
Drönarangreppen mot Yandex datacenter skulle ha tystat de "ryska propagandabottar" som påstods ligga bakom stödet för AfD och MAGA i sociala medier. Politiker och medier förde berättelsen vidare. När danska analytiker prövade den mot data fanns ingen kollaps att hitta.
Själva angreppen är belagda. Natten mot den 8 oktober skadades Yandex datacenter i Sasovo så svårt att det stängdes helt. Morgonen därpå träffades anläggningen i Kaluga, skriver Yandex, som ofta kallas Rysslands Google.
Snart cirkulerade en kurva. Nätövervakaren Cloudflare registrerade en brant nedgång i botaktivitet från Yandex nätverk den 8 och 11 oktober, samma dagar som två av angreppen, skriver The Guardian. Tekniksajten Tom's Hardware rubricerade att rysk "desinformationsbottrafik" nästan hade eliminerats över en natt.
Kurvan som spreds efter angreppen gäller trafik från Yandex nätverk, inte ett mått på politiska kommentarer i sociala medier. Faksimil: Cloudflare/Jeremiah Fowler.
Sedan kom diagrammet som gav berättelsen dess politiska udd. Det påstods visa att "ryska bottar" postade 56 procent mindre till stöd för AfD. Någon källa angavs inte. Uppgifterna sträckte sig fram till den 15 oktober, trots att diagrammet spreds flera dagar tidigare, uppger tidskriften Hungarian Conservative. Informatikprofessorn Raphael Wimmer i Regensburg misstänkte att det var AI-genererat.
Annons:
Det källösa diagram som spreds som belägg för minskad aktivitet hos "ryska bottar". Tidsaxeln sträcker sig till den 15 oktober trots att bilden spreds tidigare. Faksimil: Tomáš Zdechovský/X.
Från Threads till nyhetsredaktionerna
Den gröne kommunpolitikern Robin Schlingheider delade diagrammet på Threads och den tjeckiske EU-parlamentarikern Tomáš Zdechovský på X, rapporterar netzpolitik.org. När Wimmer frågade Schlingheider var siffrorna kom ifrån ska han ha blivit blockerad. Inte heller netzpolitik.org hade fått svar på sin fråga om källan när sajten publicerade sin granskning.
Österrikiska Der Standard och tyska Focus förde ändå berättelsen vidare, enligt netzpolitik.org. På några dagar hade ett diagram utan avsändare blivit en nyhet om att AfD:s stöd på nätet styrdes från Ryssland.
Jarosław Wolski, som också spridit uppgiften, raderade sitt inlägg och bad på tisdagen om ursäkt för falsk information som nått miljoner, enligt Hungarian Conservative.
Den danska kontrollen
Den danske analytikern Valdemar Osted på Common Consultancy tog berättelsen på orden. "Det går en historia: efter drönarangreppen mot Yandex datacenter rasade kommentarerna på AfD- och MAGA-konton. Så vi kontrollerade. Vi ser det inte", skriver han.
Analytikerna följde 76 AfD-politiker och 136 MAGA-konton på Facebook. Varje inlägg ställdes mot kontots normala resultat vid samma ålder på inlägget, samma veckodag och samma tid på dygnet.
Efter angreppen låg AfD-politikernas inlägg mellan minus 8 och plus 5 procent mot det normala, MAGA-kontona mellan plus 4 och plus 10 procent. Enligt Common Consultancy är det vanliga dagliga svängningar.
Den utlovade kollapsen fanns inte i siffrorna. För MAGA-kontona pekade kurvan snarast uppåt: nya inlägg fick 480 000 till 560 000 kommentarer om dagen efter angreppen, mot omkring 370 000 i slutet av september. Kontrollen omfattar Facebook under de två till tre första dygnen efter angreppen.
Common Consultancys kontroll visar ingen tydlig nedgång efter angreppen: kommentarerna på de granskade AfD- och MAGA-kontona låg inom normala variationer. Grafik: Common Consultancy.
Sökrobotar, inte opinioner
Kurvan som satte igång alltihop gällde Yandex webbrobotar, programmen som indexerar webbplatser åt sökmotorn. Den samlade ryska bottrafiken minskade inte märkbart, enligt netzpolitik.org.
— När Cloudflares data visar ett brant fall i "bot"-trafik betyder det inte automatiserade trollkonton i sociala medier, utan programvara som gör automatiserade webbanrop i stor skala, säger internetinfrastrukturexperten Michał Woźniak till The Guardian.
Den tyska analysorganisationen CeMAS kunde inte se någon nedgång i det den klassar som oäkta gilla-markeringar och delningar. Valents vd Amil Khan säger till The Guardian att analysbolaget inte sett någon förändring i postningsmönstren och att Yandex datacenter saknar praktisk koppling till den verksamhet som ryktet handlade om.
Ett drev med förhistoria
Mobiliseringen mot "rysk propaganda" i sociala medier har en förhistoria. Nya Dagbladet granskade 2023 nätverket NAFO, North Atlantic Fella Organization, som grundades i maj 2022 av Kamil Dyszewski. Enligt granskningen ägnade sig gruppen åt memes mot vad den kallar rysk propaganda och åt insamlingar till den ukrainska krigsapparaten, bland annat Georgiska legionen.
Ukrainas försvarsdepartement tackade den 28 augusti 2022 offentligt nätverket för dess kamp mot "Kremls propaganda och troll". Granskningen beskrev också medlemmarnas stöd för Ukraina och Nato samt anklagelser om samordnade trakasserier och massrapportering av oliktänkande via Discord och Twitter. Bland måltavlorna fanns MAGA-anhängare, Tulsi Gabbard och Tucker Carlson.
En kurva över en rysk sökmotors webbrobotar och ett diagram utan avsändare räckte för att politiskt engagemang kring AfD och MAGA skulle skrivas om till rysk fjärrstyrning. När påståendet väl prövades mot verkliga konton fanns det utlovade bortfallet helt enkelt inte där.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
