Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar
Att bo i stadsmiljöer kan ge upphov till psykiska problem. Detta är någonting som varit känt sedan länge och det har även klarlagts att vistelser i naturen kan främja hälsan. I en ny tysk studie har man tittat på aktiviteten i amygdala, där bland annat stress regleras. Man kan fastslå att en timmes promenad i ett naturområde minskar denna aktivitet - vilket i sig kan minska stressnivåerna.
– Detta är ett viktigt fynd eftersom det för första gången visar ett samband mellan exponering för naturen och förändring i stressrelaterade hjärnregioner, säger doktoranden Sonja Sudimac.
Tidigare studier har visat att det kan finnas negativa psykiska effekter av att bo i en stad. Exempelvis har en studie från 2012 visat att det finns en högre risk att utveckla schizofreni om man bor i en stadsmiljö.
En annan studie från 2011 menar att de som bor i städer har en ökad aktivitet i amygdalan, vilket är den del i hjärnan man tror reglerar känslor, inklusive rädsla och stress.
I en ny studie från Lise Meitner Group for Environmental Neuroscience vid Max Planck Institute for Human Development i Tyskland ville forskarna titta på om högre nivåer av psykiska sjukdomar i stadsmiljöer var relaterade till att man har mindre tillgång till naturen eller om det handlar om att vissa människor helt enkelt känner sig dragna att bo i vissa typer av miljöer.
63 personer mellan 18 och 47 år deltog i studien som gick ut på att studera hjärnans aktivitet efter att ha tillbringat tid i naturen och i en stadsmiljö. Först fick alla deltagare titta på bilder av män och kvinnor med ansiktsuttryck som först visade rädsla och sedan neutralitet. Därefter fick deltagarna göra en övning med en tidsgräns som skulle vara lite svårare än vad de klarade av. Samtidigt mätte man hjärnans aktivitet i en funktionell MRI-skanning.
Sedan fick 31 deltagare ta en promenad på en livlig gata i centrala Berlin medan 32 av deltagarna istället tog en promenad i ett naturområde i staden. Promenaden var en timme för alla och utfördes under dagtid på sensommaren/hösten 2019. Alla deltagare fick med sig mobiler som skulle följa deras promenader samt även armband som mätte bland annat hjärtfrekvens. Efter promenaden mätte man åter hjärnaktiviteten när de fick utföra samma övningar som tidigare.
Då fann man att för de som promenerat i naturmiljön hade aktiviteten i amygdalan sänkts vid båda övningarna.
– Resultaten av vår studie visar att efter bara en timmes promenad i naturen, minskar aktiviteten i hjärnregioner som är involverade i stressbearbetning, säger Sonja Sudimac, doktorand vid Lise Meitner Group for Environmental Neuroscience. Detta är ett viktigt fynd eftersom det för första gången visar ett samband mellan exponering för naturen och förändring i stressrelaterade hjärnregioner.
För de som promenerade i stadsmiljö minskade inte aktiviteten, men den ökade heller inte under tiden. Detta menar man kan innebära att stadsmiljö inte nödvändigtvis bidrar till att aktiviteten i den delen av hjärnan ökar och därmed kanske inte heller orsakar stress, som tidigare studier visar. Däremot visar också resultaten att trots den fysiska aktiviteten så minskade heller inte stressen.
Fynden menar Sudimac skulle kunna fungera som en förebyggande metod mot psykiska sjukdomar och hjälpa mot andra negativa mentala effekter av att bo i en stadsmiljö. Detta exempelvis hoppas hon kan bidra till att man planerar in fler gröna områden inom stadskärnorna.
– Eftersom mer än hälften av världens population bor i städer, samt att urbaniseringen ökar snabbt, är det viktigt för stadsbor att ha en näraliggande park eller skog där de kan ladda upp sig från den stressiga stadsmiljön, säger Sudimac.
På frågan om kortare promenader kan ha samma effekt på hjärnaktiviteten i naturen vet man inte i nuläget, däremot vet man sedan tidigare att exempelvis enbart 15 minuters naturpromenad kan sänka stresshormonet kortisol jämfört med en promenad i stan. Tidigare forskning har även fastställt att om man tillbringar två timmar i veckan i naturen har det flera fysiska och psykiska hälsofördelar, något som Nya Dagbladet tidigare skrivit om.
Nästa del i forskningsstudien, som pågår just nu, är att göra samma studie på mödrar och deras bebisar. I framtiden vill man även testa olika naturområden samt ta in fler olika etniska grupper.
