Annons:

Skaffa växthus: Det här bör du tänka på

Publicerad juni 1, 2026 – av Redaktionen
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 49 100,00 SEK 65% Mål: 75 000,00 SEK

Att skaffa sig ett växthus är något många funderar över. Samtidigt kan frågorna och problemen hopas så att man helt enkelt avvaktar med att ta tag i saken.

Oavsett om man vill bygga själv eller köpa ett färdigt finns det dock många olika möjligheter. Här listar vi tipsen och tricksen för den som vill skaffa sig ett eget växthus.


Artikeln publicerades ursprungligen den 27 mars 2022.


När våren nu nalkas med stormsteg går särskilt många i tankarna på att skaffa sig ett växthus. Att ha ett växthus har många fördelar särskilt för svenskar eftersom vi i regel har så få sommarmånader och ett växthus kan hjälpa till att förlänga sommaren – om än på ett litet område. Främst kanske de flesta vill skaffa sig växthus på grund av de förbättrade odlingsmöjligheterna det innebär.

Annons:

När man bestämt sig för att skaffa sig ett växthus står valet mellan att bygga själv eller att köpa ett fabrikstillverkat. Som Gröna Rader noterar finns det för- och nackdelar med bådadera.

Billigare att bygga själv – men tar längre tid

Ofta blir prislappen något lägre när man bygger själv än köper ett färdigt växthus. En annan fördel är att man kan bygga precis som man själv vill ha det. Dock är det mer tidskrävande och kan vara svårt för någon som har begränsad erfarenhet av bygge. Då kan det vara fördelaktigt att kosta på sig ett fabrikstillverkat, som är enklare att sätta upp.

Välj ett större än du tänkt

Det vanligaste felet många gör är att välja ett alldeles för litet växthus. En grundregel är att inte ha mindre än 10 kvadratmeter, tipsar Land. Små växthus blir ofta väldigt varma och svåra att arbeta i. Det är också viktigt att tänka på hur mycket man vill odla och vad. Tomater och gurka tar exempelvis mycket plats. Sedan kanske man vill ha en sittplats eller plats för annat i växthuset. Som regel får man bygga upp till femton kvadratmeter innan man behöver bygglov.

 

Foto: Jinx McCombs/CC BY-ND 2.0

 

Grund

Grunden är viktig för att växthuset ska stå säkert året om, annars är det lätt att det får tjälskador under vintern. Om möjligt ska man välja en plats där man kan plana ut marken och det är viktigt att ta bort eventuella stenar. Det kan stå på marknivå eller ha en murad sockel av exempelvis tegel eller lättbetong, oavsett vilket bör jorden vara väldränerad.

Är det lerjord bör man lägga grov sand i ett 30–40 centimeter djupt lager under syllen för att minska risken för tjälskador på växthuset. Det kan också vara fördelaktigt att ställa det på en större sandbädd på cirka en meter eller mer, samt att sanden går utanför växthusets väggar – då blir östersidan ett utmärkt ställe att odla på. Dock ska man i så fall använda natursand som inte är för grov eller finkornig.

Det kan också ha sina fördelar att ha en upphöjd grund eftersom odlingsbädden då värms upp tidigare under våren.

Material

Om man väljer att bygga själv är det bästa tipset att använda sig av gamla fönster, eftersom det är någonting man kan hitta billigt eller i många fall gratis – kanske har man redan några liggande hemma. Därefter kan man bygga ett regelverk till fönstren och då är det viktigt att tänka på att använda sig av lärkträ eller tryckimpregnerat trä främst på den nedersta regeln eftersom den utsätts för mest fukt. Ska man använda sig av ett annat material är det viktigt att ytbehandla med exempelvis linoljebaserade produkter.

Taket och de delar som fönstren inte täcker kan sedan byggas av plast. Då kan man få ett relativt billigt och bra växthus. Kom ihåg att göra dörren tillräckligt bred för en skottkärra, det kommer att behövas. Den bör också placeras på norrsidan, så man kan använda södra gaveln till odling.

 

Foto: hsvall/Pixabay

 

Läge

Ur odlingssynpunkt är det bäst att placera växthuset med gavlarna i norr och söder. Det ska helst inte vara någonting som skuggar mot ljuset, förutom eventuellt något lövträd som kan skugga lite under högsommaren. Det bästa är att välja en plats med både morgon- och kvällssol, men har man inte det är morgonsol att föredra. Middagssol är inte lika viktigt för växthuset, förutom möjligen under den tidiga våren. Kom också ihåg att placera det så att det inte är i vägen för exempelvis snöröjning på vintern.

Luftning

Luftning är en viktig del av växthuset för att temperaturen ska kunna regleras, och det räcker inte med endast en dörr som står öppen, det behöver finnas luckor i taket som man kan öppna. Det är bättre att ha flera små än några få stora luckor och de bör stå för ungefär 20 procent av takets totala yta. Det finns automatiska luftanordningar att införskaffa, men man kan också bara öppna luckan genom att ställa dit en kloss eller liknande så att luften kommer in.

Glöm inte vattnet

Det går åt mycket vatten i ett växthus. Kan man dra in vatten är det en stor fördel och det finns även färdiga bevattningssystem att köpa. Det man också kan göra är att ha hängrännor på växthuset så man kan forsla regnvatten till tunnor. På det viset behöver man inte bära vatten längre sträckor.

En annan sak att tänka på är om man vill ha el i sitt växthus eller inte. Om man har det kan man använda växthuset även under kallare perioder.

Läsaromröstning

Har du planer på att skaffa ett växthus?

Röstning stängd

Ja, i år! 0%
0 röster
Ja, men inte i år. 21%
3 röster
Jag är sugen, men inte bestämt mig än. 0%
0 röster
Har redan ett! 57%
8 röster
Nej. 21%
3 röster

14 röster totalt

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Efter stoppet – nu får 72 vargar skjutas

Publicerad Igår 09:59 – av Jan Sundstedt
Två vargar i en skogsglänta.

Länsstyrelserna har beslutat att 72 vargar får fällas under vinterns licensjakt. Jakten startar 2 januari 2027.

Flest vargar får fällas i Örebro län, 36. I Västra Götaland och Västmanland är kvoten 12 vargar vardera. Dessutom får 6 vargar fällas i ett revir som delas av Dalarna och Västmanland, och 6 vargar i reviret Ulva i Södermanland, skriver länsstyrelsen i Södermanland.

Jakten börjar 2 januari 2027 och pågår som längst till och med 15 februari. Länsstyrelsen kan avlysa den tidigare.

Vintern 2026 blev det ingen licensjakt. Länsstyrelsernas beslut stoppades i domstol efter överklaganden, och enligt länsstyrelsen i Södermanland upphävde kammarrätten dem.

Den senaste inventeringen, vintern 2025/2026, visade cirka 355 vargar i Sverige. Efter det kommande jaktuttaget beräknar myndigheterna att stammen ligger på cirka 362 vargar den 1 oktober 2027. I beräkningen ingår licens- och skyddsjakt, annan dödlighet och tillväxt. Utan jakt är prognosen cirka 472.

Siffrorna för 2027 är alltså en prognos med osäkerhet, inte räknade djur. Konfidensintervallet för 362 vargar är 243 till 537.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Älgstammen ökar för tredje året i rad

Den biologiska mångfalden

Publicerad oktober 13, 2026 – av Markus Andersson

Sveriges älgstam växer för tredje året i rad. Efter nästan ett decennium av minskning har trenden vänt, visar Sveriges lantbruksuniversitets (SLU) årliga beräkning.

Vid jaktstarten hösten 2025 fanns omkring 320 000 älgar i landet, skriver SLU, som gör beräkningen på uppdrag av Naturvårdsverket.

Under jaktåret 2025/26 fälldes 62 320 älgar. Det motsvarar 19,5 procent av stammen vid jaktstart.

Enligt den nya rapporten har stammen vuxit med 18,5 procent på tre år. Utvecklingen skiljer sig mellan regionerna, och osäkerheten i beräkningarna är störst i Götaland.

Jägarnas älgobservationer är den viktigaste källan för beräkningarna. Inför jakten 2026 förlängs perioden för rapporteringen med en månad.

Bakom ökningen ligger jägarnas egna val.

— Trenden med en ökande älgstam beror på att jägarna medvetet skjutit färre älgar de senaste åren. Nu ökar avskjutningen igen, men den kompenserar inte för hur många kalvar som föds, säger Fredrik Widemo, forskare vid SLU och en av rapportens författare.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Rekordflyttning av talgoxar i Finland

Publicerad oktober 12, 2026 – av Markus Andersson
Talgoxe på en grangren.
Talgoxarnas höstflyttning har slagit finländskt dagsrekord vid Hangö fågelstation. Arkivbild.

Talgoxarna har inlett en rekordartad höstflyttning i Finland. Vid Hangö fågelstation slogs det finska dagsrekordet två dagar i rad.

Förra veckan räknade observatörerna över 11 000 flyttande talgoxar, vilket var nytt finskt rekord. Redan på onsdagen var flyttningen ännu intensivare med över 20 700 talgoxar, skriver fågelskyddsorganisationen BirdLife Finland.

Höstflyttningen började veckan före den 5 oktober. Redan under helgen den 3–4 oktober räknades tusentals mesar per dag vid fågelstationen längst ut på Hangö udd.

Mesarnas flyttning kulminerar normalt just vid udden. Fåglarna undviker att flyga över stora vattenytor och leds till slut ut mot spetsen av halvön.

Samma onsdag passerade även 5 500 blåmesar och 45 nötväckor. Nötväckornas vandring visar ännu inga tecken på att avta. På drygt två veckor har över 140 nötväckor flyttat förbi Hangö fågelstation.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Havssköldpaddan ger hopp för hotade arter

Publicerad oktober 9, 2026 – av Emil Fjellstedt
Grön havssköldpadda sedd under vattnet, med huvudet åt höger, spegling i vattenytan och ett rev i bakgrunden.
Grön havssköldpadda klassas globalt som livskraftig efter årtionden av skyddsarbete, men vissa delpopulationer är fortfarande hotade. Arkivbild från Hawaii 2008.

Den gröna havssköldpaddan räknas inte längre som hotad. Efter årtionden av skydd flyttades arten från starkt hotad till livskraftig på den internationella rödlistan.

Omklassningen gjordes av Internationella naturvårdsunionen, IUCN, som presenterade sin uppdaterade lista över hotade arter vid organisationens världskongress i Abu Dhabi. Enligt WWF har den globala populationen vuxit med omkring 28 procent sedan 1970-talet.

Grön havssköldpadda, Chelonia mydas, lever i tropiska och subtropiska hav. Lokalsamhällen har skyddat honor, ägg och boplatsstränder, samtidigt som fisket har ställt om till metoder som minskar bifångsten.

— Det här är ett strålande exempel på att arter kan få det bättre bara vi gör rätt saker, säger Eirik Lindebjerg, chef för klimat och natur på WWF Norge, till NRK.

Arbetet är ändå inte avslutat. Vissa delpopulationer hotas fortfarande av fiskeredskap som snärjer djuren, överfiske och förlorade livsmiljöer.

Även andra arters bestånd har ökat. Antalet vilda tigrar växte från cirka 3 200 år 2010 till omkring 5 700 år 2025.

Bestånden av blåfenad tonfisk i Atlanten och Stilla havet har återhämtat sig efter årtionden av överfiske och räknas inte längre som hotade.

I södra Afrika är elefantbestånden stabila eller växande i områden där lokalsamhällen leder förvaltningen av marken.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.