Alla som driver företag vet att företaget ibland kan behöva en injektion av kapital. Du kanske behöver pengar till en investering eller för att kunna expandera. Denna injektion av pengar kan komma från olika håll. Du kanske själv kan skjuta till pengar eller du kanske kan få pengar från investerare. Vanligaste sättet för ett företag att skaffa kapital är dock genom ett företagslån.
Företagslån
Det är sällan enkelt för företag att få låna pengar. De enda företagen som har lätt att få lån är väletablerade företag och dessa företag har oftast inte samma behov av att låna pengar som nyare företag. Nyetablerade företag har sällan inventarier de kan använda som säkerhet för lån. De lån som står till buds för dessa företag är därför företagslån utan krav på säkerhet.
Det är oftast inte storbankerna som erbjuder lån utan säkerhet. Det är i regel mindre nischbanker som satsat på denna typ av lån. Tidigare har det varit svårt att hitta dessa långivare men tack vare internet är de idag enkla att hitta. Dessa lån kan vara lite dyrare än lån med säkerhet men behöver du snabbt pengar till ditt företag är de utmärkta.
Framåtblickande eller bakåtblickande
Traditionella långivare blickar bakåt när de överväger att låna ut pengar till ett företag. De vill titta på årsredovisningar från flera år tillbaka för att få en bild av företagets lönsamhet. Banker vill inte ta risker och är ditt företag nystartat kommer du därför troligen inte beviljas ett företagslån av dem. Behöver du låna finns det istället helt andra aktörer.
Annons:
Nischbanker som specialiserat sig på företagslån till nyetablerade företag granskar företag på ett delvis annorlunda sätt. De blickar framåt stället för bakåt. Dessa långivare vill också titta på din årsredovisning. De är dock mer intresserade av din affärsplan. För att få ett företagslån utan säkerhet måste du övertyga långivaren om att ditt företag snabbt kommer att växa och bli lönsamt.
PTK, LO och Svenskt Näringsliv kom på måndagen överens om pension, försäkring och omställning. Tjänstemän med ITP 1 ska få tjänstepension under fler år än tidigare.
Uppgörelsen berör över två miljoner privatanställda arbetare och tjänstemän. Ändringen i ITP 1 gäller bara de tjänstemän som har just den tjänstepensionen.
PTK meddelar att inbetalningarna från 1 januari 2028 börjar vid 24 års ålder i stället för 25.
Inbetalningarna fortsätter sedan till 67 i stället för 66, så den som börjar jobba tidigt eller jobbar längre får fler år med tjänstepension.
Annons:
ITP 2 lämnades utanför förhandlingarna, eftersom pensionsnivån där redan är bestämd på förhand.
Uppgörelsen om pension, försäkring och omställning berör både arbetare och tjänstemän inom det privata näringslivet. Foto: Perawit Boonchu/iStock.
Förbättrat skydd mot arbetsskador
Arbetsskadeförsäkringen TFA blir bättre när självrisken och gränsen för minsta utbetalning tas bort, samtidigt som ersättningen vid kortare skador och förlorad inkomst förbättras.
Föräldrapenningtillägget flyttas till en försäkring, vilket gör det tryggare att byta jobb eftersom tid hos flera arbetsgivare inom Svenskt Näringslivs avtalsområden kan räknas ihop.
Tjänstemän får också lättare att tillgodoräkna sig tidigare anställningar när de söker stöd från omställningsorganisationen TRR eller avgångsersättning, ett ekonomiskt stöd vid arbetslöshet.
Avgångsersättningen ska dessutom inte längre ha någon nedre åldersgräns, som i dag ligger på 40 år.
Parterna ska också tillsammans se över hur avtalen om pension, försäkring och omställning kan utvecklas vidare.
Uppgörelsen är gjord mellan de centrala organisationerna, och i måndagens pressbesked framgår att varje fackförbund nu ska ta ställning tillsammans med sin motpart på arbetsgivarsidan.
Först när de berörda förbunden och arbetsgivarna har skrivit under är avtalen helt klara.
Enligt en YouGov-undersökning beställd av låneföretaget Plus1 uppgav var tredje tillfrågad barnfamilj att de skjutit upp räkningar efter sommaren. Genrebild.
Räkningar som får vänta och sparande som går åt oplanerat: I en undersökning beställd av ett låneföretag beskriver barnfamiljer en ansträngd ekonomi efter sommaren.
YouGov genomförde undersökningen på uppdrag av låneföretaget Plus1, som redovisade resultaten. Totalt svarade 1 011 vuxna i ett urval som är riksrepresentativt och viktat efter kön, ålder och geografi. Hur många av dem som var barnfamiljer anges inte.
Bland barnfamiljerna uppger 33 procent att de har skjutit upp räkningar efter sommaren. Sammanlagt 26 procent har behövt använda ett sparande som inte var avsett för det, och 23 procent är oroliga för sin privatekonomi.
Bara 10 procent säger sig både ha god överblick över ekonomin och sakna behov av förändring. Bland alla svenska konsumenter är motsvarande andel 36 procent.
Annons:
Siffran visar inte hur många som saknar överblick. Däremot har 90 procent av barnfamiljerna pekat ut minst ett område de vill förbättra. Vanligast är att minska onödiga småutgifter, vilket 52 procent vill.
Elpriserna i Sydsverige väntas bli rekordhöga måndag till onsdag, efter att nytt årshögsta noterades förra veckan. Orsaken är inte minst nedstängda kärnkraftverk och rekordhöga gaspriser. Norr om Dalälven är priserna fortsatt låga.
I elområde SE4 låg fredagens snittpris på elbörsen Nord Pool på 3,20 kronor per kilowattimme, rapporterar SVT.
Snittet hittills i november är nästan 3 kronor, vilket är nytt årshögsta. Det tidigare rekordet sattes i oktober med 1,57 kronor.
— Måndag–onsdag ser ut att bli ännu dyrare än priserna vi såg i förra veckan, då det ser ut att bli helt vindstilla i Tyskland, säger Johan Sigvardsson, analytiker på Bixia.
Annons:
Nästan hälften av den nordiska kärnkraften är avstängd, vilket stryper överföringen mellan elområdena och gör Sydsverige mer beroende av import.
Flera reaktorer ska enligt plan återstartas i november, vilket väntas dämpa priserna i SE3 och SE4.
I grannländerna pressar höga gaspriser, kopplade till Irankriget, ytterligare upp elpriset.
I elområdena SE1 och SE2 ligger novembersnittet på 17 respektive 11 öre per kilowattimme, då det i dessa områden finns ett stort överskott av el.
Siffrorna avser endast börspriset, inte hela elräkningen. Efter diverse skatter, pålagor samt moms blir räkningen minst dubbelt så hög.
Demokraternas valseger i mellanårsvalet följdes på torsdagen av ett kraftigt börsras, och samma dag lovade OpenAI att självt betala sin elförbrukning vid framtida egna anläggningar. Oro för skenande elräkningar och AI-jättarnas påverkan på vatten och åkermark har gjort frågan om datacenter till en amerikansk stridsfråga.
Torsdagen den 5 november föll tekniktunga Nasdaq Composite 5,52 procent. Omkring 2 500 miljarder dollar i börsvärde försvann från Nasdaq under den blodiga börstorsdagen.
Chipjätten Nvidia sjönk drygt 9 procent, och flera datacenteroperatörer tappade över 14 procent. Raset spred sig till hela marknaden, där breda S&P 500 föll 4,36 procent.
På fredagen hämtade sig AI-aktierna framför allt på Wall Street delvis efter torsdagens kraftiga börsras.
Annons:
Nasdaq Composite steg 1,1 procent och Nvidia 2,8 procent, rapporterar nyhetsbyrån AP. Breda S&P 500 steg 0,3 procent men slutade ändå veckan 2,7 procent lägre.
Genrebild. Foto: scyther5/iStock.
Datacenterkritiker framgångsrika i mellanårsvalet
I Texas, där Google, Meta, Oracle och OpenAI har investerat stort i datacenter, vann demokraten Gina Hinojosa guvernörsvalet.
Hon gick till val på ett tillfälligt byggstopp för nya datacenter och på att slopa skattelättnader för bolagen som bygger dem, och hon kräver också hårdare regler för anläggningarnas vatten- och elförbrukning.
— Datacentren är ett fysiskt uttryck för en regering, en guvernör som går de besuttnas ärenden och lämnar folket att klara sig själva, sade Hinojosa.
Motståndet har även växt på den republikanska landsbygden. Flera län har gått till domstol för att stoppa byggen och pekar på föroreningar, vattenförbrukning och förlorad jordbruksmark.
I en mätning från ABC News, Washington Post och Ipsos sade 69 procent av de boende i Texas nej till nya datacenter i sina lokalsamhällen.
Daniel McCoslin är marinkårsveteran och republikan i Centerville i sydöstra Texas. Inför valet berättade han för ABC News att ett planerat datacenter nära familjens gård fick honom att vilja rösta emot guvernören Greg Abbott.
— Han måste bort, sade McCoslin i intervjun.
Greg Abbott, som en gång ville göra Texas till AI-branschens "epicentrum", utlyste i september ett byggstopp för nya datacenter på landsbygden.
Demokratiska datacenterkritiker som bland annat krävde byggstopp vann även i Georgia, rapporterar Reuters.
Serverkorridor i ett datacenter (genrebild). Foto: Brett Sayles/Pexels.
Stigande elpriser bidrog till att göra de strömslukande datacentren till en politisk fråga i valrörelsen, säger eToro-analytikern Jakub Rochlitz till Fox Business.
— Marknadens tolkning är att utbyggnaden av AI-infrastrukturen blir långsammare och dyrare, säger Rochlitz.
Torsdagen den 5 november publicerade OpenAI ett nationellt åtagande gentemot lokalsamhällena. Löftena gäller framtida anläggningar som bolaget självt äger och driver.
OpenAI: Vi betalar
OpenAI lovar att betala hela kostnaden för elen och den infrastruktur som krävs. Finansiella garantier ska skydda andra elkunder om ett projekt försenas, krymps eller ställs in.
Varje anläggning ska få en vattenplan, med sluten eller vattensnål kylning som förstahandsval. Vatten- och elförbrukningen ska redovisas per anläggning.
Bolaget lovar också att avstå från sekretessavtal med offentliga företrädare, med undantag för snäva skydd av säkerhetsinformation, företagshemligheter och annan känslig affärsinformation.
Vid det planerade bygget i Effingham County i Georgia får elbolaget Georgia Power strypa leveransen till OpenAI med upp till 1 000 megawatt när efterfrågan är hög.
Frivilliga åtaganden är "en viktig utgångspunkt", skriver bolaget, som vill att delstaternas tillsynsmyndigheter tvingar stora elkunder att själva bära kostnaderna de belastar elnätet med.
