Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
171 300 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
Nedräknare
0Dagar
0Timmar
0Minuter
En ny undersökning visar att över hälften av svenskarna upplever att de inte kan uttrycka sina åsikter fritt. Samtidigt anser ungefär var femte person att andra inte bör få uttrycka åsikter de själva ogillar.
– Det finns stora problem med politisk intolerans och självcensur i Sverige, menar medförfattaren Sten Widmalm.
I världen blir ”fel” åsikter alltmer motarbetade, bland annat på sociala medier där politiskt motiverad censur i olika former motiveras med att man motarbetar ”desinformation”. I Sverige är samma utveckling särskilt påtaglig visar en ny enkätundersökning gjord av Uppsala universitet och SOM-institutet i Göteborg.
Thomas Persson, docent och universitetslektor vid Statsvetenskapliga institutionen, leder forskningsprojektet ”Det öppna samhället” tillsammans med Sten Widmalm, professor i statskunskap vid Uppsala universitet, som gjort en mätning av den politiska toleransen i Sverige. De är också redaktörer till den nya antologin ”Skör demokrati”, som undersöker samma ämnesområde.
Annons:
Resultatet visar att den politiska intoleransen är stor i Sverige där en ansenlig del av befolkningen själva anser att ”fel” åsikter inte bör få delta enligt traditionella demokratiska spelregler. Deltagarna i studien fick välja ut en grupp i samhället som de ogillade. I topp kom Sverigedemokrater (som 22,8 procent ogillade), därefter vaccinmotståndare (17,4 procent) och på tredje plats abortmotståndare (16,8 procent). Var tredje person ansåg att andra i någon av de ogillade grupperna inte borde få delta i demonstrationer, var femte att de inte borde få uttrycka sina åsikter överhuvudtaget. Hela 64 procent ansåg att en person i en ogillad grupp inte borde få bli statsminister.
Forskarna pekar i sammanhanget på att många människor helt enkelt verkar ha svårt att greppa vad ett demokratisk system baserat på grundlagsskyddade rättigheter egentligen går ut på.
– Då har man inte riktigt förstått vad demokrati går ut på. Vi måste kunna ha meningsskiljaktigheter utan att vi drar in varandras rättigheter, så länge det inte handlar om en grupp som vill lägga ned demokratin, säger Widmalm.
Vidare visade undersökningen på det faktum att många människor i Sverige är rädda att uttrycka sina åsikter offentligt.
– Mycket av det här har aldrig undersökts förut, men nu vet vi att det finns stora problem med politisk intolerans och självcensur i Sverige, konstaterar Widmalm.
På frågan om hur väl påståendet: ”I dagens politiska klimat kan jag inte öppet uttrycka mina åsikter eftersom andra kan tycka att de är stötande” svarade varannan att de instämde, vilket Widmalm menar är en väldigt hög siffra.
– Det betyder att vi har väldigt strikta åsiktskorridorer. Folk är helt enkelt rädda för att prata med okända om sina åsikter. Det kan vara svåra frågor, som immigration, integration, skolan och sjukvården.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Tusentals demonstranter marscherade genom centrala London på lördagen för att protestera mot den brittiska regeringens planer på att införa obligatoriskt digitalt ID.
Systemet ska enligt planerna träda i kraft 2029 och bli obligatoriskt för alla som arbetar i Storbritannien.
Under stränga polisrestriktioner tågade demonstranterna från Marble Arch till Whitehall på lördagseftermiddagen, ropande slagord och viftande med banderoller mot det kommande ID-systemet som beskrivits som något hämtat från en dystopisk roman.
Premiärminister Keir Starmer tillkännagav i september att ett digitalt ID-system ska införas 2029 och bli obligatoriskt för personer som arbetar i Storbritannien. Åtgärden motiveras som ett led i den påstådda kampanjen för att bekämpa den illegala invandringen till landet.
Annons:
"Sista valet någonsin"
I spetsen för marschen gick den tidigare konservative parlamentsledamoten Andrew Bridgen, som uteslöts från det konservativa partiet 2023 efter att ha jämfört de experimentella covid-19-vaccinerna med förintelsen under andra världskriget.
I en annons för protesten på arrangören Mass Non-Compliances webbplats stod det: "Om du accepterar digitalt ID nu kan det bli det sista verkliga val du någonsin gör".
Storbritanniens polismyndighet Metropolitan Police förbjöd demonstranterna att avvika från den i förväg planerade rutten och krävde att de skulle hålla sig till vänstra sidan av gatan.
Planerna på digitala ID-handlingar har redan mött omfattande kritik från olika politiska läger.
Den konservative tidigare ministern Sir David Davis, som också motsatte sig liknande förslag under Tony Blairs Labourregeringen, varnade för konsekvenserna.
— Även om digitala ID-handlingar och ID-kort låter som moderna och effektiva lösningar på problem som illegal invandring, är sådana påståenden i bästa fall vilseledande. De system som är inblandade är djupt farliga för den brittiska befolkningens integritet och grundläggande friheter.
Tory-ledaren Kemi Badenoch har avfärdat planerna som "ett knep som inte kommer att göra något för att stoppa (migrant)båtarna".
Reform UK:s ledare Nigel Farage har också sagt att han är "bestämt emot" planerna och Liberaldemokraterna har meddelat att de inte skulle stödja obligatoriska digitala ID-handlingar där människor "tvingas lämna över sina privata uppgifter bara för att klara sitt dagliga liv".
: WE RALLIED IN CENTRAL LONDON AGAINST DIGITAL ID – AND IT WAS INCREDIBLE
Grassroots action like this is vital. Respect to the organisers for bringing this demonstration together.
This is just the beginning. We, the people, will not allow authoritarian, technocratic,… pic.twitter.com/M2bqDe3Pjd
Frihetsaktivisten Montgomery Toms varnar på X att "detta bara är början".
"Vi, folket, kommer inte att tillåta auktoritära, teknokratiska, globalistiska antidemokratiska krafter, vare sig inom parlamentet eller icke-valda organ som WEF, FN och EU, att beröva oss vår frihet", förkunnade han, och fortsatte:
"Jag kommer aldrig att acceptera ett digitalt ID. Jag skulle hellre förlora allt än att ge upp våra av Gud givna friheter!"
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Alex Karp, vd för Palantir, talar vid World Economic Forum i Davos 2023. Karp sitter också i Bilderberggruppens styrkommitté tillsammans med Peter Thiel.
Palantirs vd Alex Karp hävdar att företaget på egen hand förhindrat "fascismens" återkomst i Europa. Det amerikanska AI-företaget, med ett marknadsvärde på över 400 miljarder dollar, har byggt upp ett globalt nätverk av övervaknings- och krigsteknologi – från europeiska polisdatabaser till israeliska målanvisningssystem.
— Döden och smärtan som tillfogas våra fiender kommer mestadels från Palantir, säger Karp själv. Nu sitter företaget djupt inbäddat i Västvärldens regeringar, med kontrakt värda mångmiljardbelopp – och där den demokratiska kontrollen är obefintlig.
Vid en konferens i Miami i februari 2024 gick Karp, vd:n för AI-företaget Palantir Technologies, upp på scenen med ett anmärkningsvärt påstående. Karp, son till en judisk far och afroamerikansk mor, hävdade att "otaliga terrorattacker" stoppats av Palantirs teknologi i Europa. Sedan fortsatte han:
— I all blygsamhet, om de inte stoppats skulle ni ha en helt annan politisk verklighet i Väst. Och det är ett faktum. Jag älskar när jag får höra rop emot mig i europeiska städer... Fortsätt att skrika åt mig... den enda anledningen till att det inte gåsmarschar mellan mig och er är min produkt. Säg tack.
Annons:
Med "gåsmarschar" menade Karp den marschstil som användes av tyska nationalsocialister och italienska fascister under 1900-talets första hälft. Budskapet var glasklart: hans företags övervakningsteknologi hade räddat Europa från "fascismens återkomst" – och européerna borde vara tacksamma.
Men det djärva påståendet har aldrig bekräftats eller stötts av några bevis. Inga konkreta exempel. Inga verifierbara händelser. Ingen oberoende granskning. Karps utspel vilar på frånvaron av attacker – händelser som aldrig inträffade.
Jewish Palantir CEO Alex Karp claims their AI technology has stopped multiple major terror attacks across Europe
He claims without this technology, every European nation would elect a far-right government, implicitly admitting that migrants are trying to kill Europeans https://t.co/4sjgJoc8ANpic.twitter.com/EC2IP0VuEJ
I ett tal slutet av 2024 sammanfattade Karp sin affärsmodell till en mening: "Döden och smärtan som tillfogas våra fiender kommer mestadels, men inte uteslutande, från Palantir".
Från nödkontrakt till permanent övervakning
Covid-19-krisen öppnade dörrarna och i mars 2020 gav NHS i Storbritannien Palantir ett nödkontrakt för symboliska ett pund. Men det som började som akut krishjälp växte snabbt: först 23,5 miljoner pund för två år – utan att andra företag fick konkurrera om kontraktet.
I november 2023 följde ett sjuårskontrakt värt 330 miljoner pund. Det har beskrivits som det största enskilda NHS IT-kontraktet någonsin.
Den officiella berättelsen om en akut krishantering sprack 2021. Granskande journalistik av The Bureau of Investigative Journalism blottlade att Palantir jagat NHS-kontrakt sedan sommaren 2019 – månader innan covid-19 ens existerade.
Den 2 juli 2019 bjöd Palantir UK:s chef Louis Mosley Lord David Prior, NHS Englands ordförande, på middag med demonstrationer i San Francisco som lockbete. I oktober 2019 rapporterade Mosley om "mycket positiva möten" med Matthew Gould, chef för NHS digitala transformationsenhet. När coronakrisen väl slog till föll kontraktet på plats inom dagar.
NHS covid-19-datalager byggdes upp snabbt under coronakrisen. Idag används den insamlade datan för 339 olika ändamål. 75 av dessa ändamål lades till efter augusti 2022 – långt efter att "pandemins" värsta fas var över.
I mars 2020 lovade NHS-chefer att radera eller återlämna all data när den så kallade folkhälsokrisen upphört. Så har inte skett. Datalagret används fortfarande, nu bland annat för programmet Homes for Ukraine, allmän NHS-verksamhet och analys av sjukvårdspersonalstrejker.
Sam Smith från medConfidential slog fast att patienter behöver kunna lita på att deras känsliga information behandlas konfidentiellt, och att NHS England släppt in Palantir utan att fråga allmänheten eller förklara hur informationen används eller skyddas.
Den digitala dödskedjan
Vid World Economic Forum i Davos 2023 talade Alex Karp utan omsvep:
— Vi byggde Foundry, som användes för att distribuera covid-vaccin och rädda miljoner liv. Vi byggde den digitala dödskedjan. Det är kategoridefinierande produkter.
Foundry är Palantirs civila dataanalysplattform – ett AI-system som kan integrera och analysera massiva datamängder i realtid. Under coronakrisen användes det för att koordinera vaccinlogistik över hela USA.
Alex Karp bragging that his company's technology "single-handedly" stopped the rise of the far-right in Europe pic.twitter.com/vDFOpvJPTZ
Den digitala dödskedjan är något helt annat. Ingen metafor. Brutal verklighet.
Det är Palantirs militära AI-plattform som kopplar samman sensorer, drönare, satelliter och underrättelsedata med vapensystem – i realtid. Systemet identifierar mål, analyserar hot och rekommenderar eller utför attacker snabbare än någon mänsklig operatör kan. Det är krigföring styrd av artificiell intelligens, där tiden från upptäckt till eldgivning räknas i sekunder istället för timmar.
Palantirs Project Maven-kontrakt med Pentagon – värt över 13 miljarder kronor fram till 2029 – driver aktiva stridsoperationer i Irak, Syrien, Jemen och stödjer ukrainska operationer. I januari 2024 slöt Palantir ett "strategiskt partnerskap" med Israels försvarsministerium för "krigsrelaterade uppdrag".
Granskande reportage av +972 Magazine och Local Call avslöjade hur AI-målanvisningssystem fungerar i den skarpa verkligheten. Israels system kallat Lavender pekade ut 37 000 palestinier som misstänkta militanter under de tidiga veckorna av kriget i Gaza.
Mänsklig granskning av dessa AI-genererade mål: 20 sekunder – precis tillräckligt länge för att bekräfta att målet var av manligt kön. Israeliska underrättelsekällor erkände en 10 % felfrekvens. Ändå behandlade officerare AI:ns bedömningar som slutgiltiga.
Över 64 000 palestinier har dödats i Gaza, majoriteten kvinnor och barn. En före detta israelisk underrättelseofficer kallade operationerna "en massmordsfabrik". Tretton före detta Palantir-anställda bröt tystnaden i maj 2025 med en sällsynt offentlig tillrättavisning. De fördömde företagets "alltmer våldsamma retorik".
Palantir is airing TV ads promoting suicide drone swarms. "Battles are won before they begin."
För att förstå Palantir måste man förstå dess vd. Alexander Caedmon Karp, född 1967, växte upp i ett "vänsterorienterat" hem i Philadelphia där föräldrarna släpade honom till arbetardemonstrationer. Han doktorerade i nyklassisk samhällsteori från Goethe-universitetet i Frankfurt, där han grävde sig ner i Frankfurtskolans marxistiska kritiska teori.
Hans doktorsavhandling 2002 dissekerade hur vissa talmönster smickrar publiken att tro att de deltar i intellektuell övning, medan de i själva verket aktiverar anti-intellektuella känslor. Kritiker pekar idag på att detta perfekt beskriver Karps egen retorik.
Karp kallar sig själv "socialist och progressiv", och påstår att han röstade på Hillary Clinton, Biden och Kamala Harris. Samtidigt ser han "woke"-tänkande som "den centrala risken" för Palantir och USA. Om AI-bolagets värderingar har han slagit fast: "Vi har en konsekvent pro-västlig syn, att Väst har ett överläget sätt att leva och organisera sig".
Han arbetar från en lada i New Hampshire, har aldrig lärt sig köra ("Jag var för fattig. Och sedan blev jag för rik"), praktiserar Tai Chi och Qigong och har aldrig gift sig.
Den radikale Frankfurt-skola-filosofen blev miljardären som skryter om "död och smärta". En man som studerade maktens kritik byggde istället infrastrukturen för övervakningsstaten – medan han själv hävdar att han försvarar demokratin.
Karp har själv tjänat mångmiljardbelopp på Palantir. Foto: faksimil/Fortune
Explosiv tillväxt och politiskt inflytande
Palantirs finansiella tillväxt har varit explosiv. Aktien har skenat 1 700 % sedan börsintroduktionen 2020. Marknadsvärdet nådde 430 miljarder kronor 2025. Alex Karps förmögenhet exploderade 2024 när Palantir-aktien sköt i höjden – och värdeökningen på hans förmögenhet uppgick till cirka 68 miljarder kronor och hans sammanlagda nettoförmögenhet bedöms idag överstiga 120 miljarder kronor.
Trump-administrationen 2025 öppnade dörrarna till högsta regeringsnivåer. Peter Thiel, Palantirs medgrundare och styrelseordförande, är mångårig Trump-supporter som mentorerade vicepresident JD Vance. Både Karp och Thiel sitter i Bilderberggruppens styrkommitté – de slutna mötena där NATOs ledning, europeiska statschefer och techbiljonärer diskuterar AI och försvarspolitik utan offentlig insyn.
Ingen demokratisk kontroll
Koncentrationen av övervakningskraft i ett privat företag med nästan ingen demokratisk ansvarighet skrämmer medborgarrättsorganisationer världen över. Privacy International pekade ut "konsekventa bekymmer" om bristande transparens och varnade för "algoritmisk bias och diskriminering, samt brister i meningsfull mänsklig kontroll".
Med kontrakt som spänner från NHS-patientdata till israeliska målanvisningssystem, från prediktiv polisiering i europeiska städer till vad före detta anställda kallar "den digitala dödsmaskinen", står Palantir som en oroande konsolidering av makt.
Ett företag vars filosof-vd är en av världens rikaste män samtidigt som kritiker anklagar företaget för medverkan till krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten. Ett företag som påstår sig försvara demokratin – genom att bygga infrastrukturen för den moderna övervakningsstaten.
Nya Dagbladet har tidigare granskat techmogulen och riskkapitalisten Peter Thiel, precis som Karp, en av medgrundarna till Palantir – mannen vars investeringar och protegeér byggt maktstrukturer som sträcker sig från Silicon Valley till Vita huset, från övervakningssystem till krigsföring.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Bulgariskfödde Lubomir Arsovs animerade kortfilm "Kingdom" är en visuellt rik och meditativ resa genom mörker och motstånd. Med ett starkt bildspråk och suggestiv musik tar filmen med tittaren på en inre resa bortom samtidens kaos.
Lubomir Arsovs Kingdom från 2024 är en stark audiovisuell upplevelse som vågar stanna kvar i samtidens skuggor men också erbjuder en gnista av hopp.
Med sina 14 minuter bjuder filmen på en meditation kring personligt och kollektivt uppvaknande, där den kreativa kraften i konst och musik får ta plats som ledstjärnor.
Arsov, född i Bulgarien och numera bosatt i Kanada, är känd för sina intensiva och symboltyngda verk. Hans tidigare film In Shadow (2017) har fått stor uppmärksamhet för sitt mörka och poetiska porträtt av det västerländska samhällets skuggsida.
Annons:
Den filmen, som Nya Dagbladet tidigare uppmärksammat, har blivit något av en kultklassiker i sin genre. Med Kingdom fortsätter Arsov på samma spår, men med en tydligare ton av frigörelse och transformation.
Visuellt präglas Kingdom av en säregen stil där eld, skuggspel och maskerade figurer skapar en suggestiv atmosfär. Bildspråket är både rått och detaljrikt, och filmen saknar helt dialog – berättelsen förmedlas i bilder och ljud.
Kompositören Daniel Dubb står för den stämningsfulla ljudbilden som med minimalistiska, men kraftfulla rytmer förstärker känslan av en inre resa. Något som för tankarna till Vangelis musik i den klassiska filmen Blade Runner (1982).
Ambitionen med filmen tycks vara att inte bara skildra svårigheter och motgångar utan också den kraft som kan tändas inom varje människa för att möta dem.
Modig, poetisk och intensiv
Kingdom rör sig i gränslandet mellan myt och samtid, och bjuder in till tolkningar snarare än att ge svar. Den är både utmanande och inspirerande, där betraktaren uppmanas att konfrontera både egna och samhälleliga skuggor.
Man kan som tittare definitivt uppskatta filmens modiga uttryck och poetiska stil, samtidigt som den av vissa kanske kan upplevas som något kryptisk och intensiv. För den som är van vid klassisk berättarteknik kan det krävas flera genomspelningar för att ta till sig allt.
Lubomir Arsovs konstnärskap, som präglas av en vilja att utforska andliga och kulturkritiska teman genom animation, gör Kingdom till en unik film i sin genre. Den är långt ifrån mainstream och kräver både tid och engagemang från sin publik, men belöningen är en stark konstupplevelse som kan väcka nya tankar och insikter.
Att kombinera visningen av Kingdom med In Shadow ger en djupare förståelse för Arsovs intentioner och tematik – en påminnelse om att kampen mellan ljus och mörker är både individuell och universell.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Telegrams medgrundare Pavel Durov uppger att franska underrättelsetjänsten försökte få honom att censurera oppositionskanaler inför presidentvalet i Moldavien – i utbyte mot hjälp i hans franska rättsfall.
I ett inlägg på sociala medier berättar Pavel Durov om ett utpressningsförsök från fransk underrättelsetjänst som ska ha ägt rum för ungefär ett år sedan, när han satt gripen i Paris anklagad för bristande kontroll över kriminellt innehåll på Telegram-plattformen.
"För ungefär ett år sedan, när jag var strandsatt i Paris, kontaktade den franska underrättelsetjänsten mig genom en mellanhand och bad mig hjälpa den moldaviska regeringen att censurera vissa Telegram-kanaler inför presidentvalet i Moldavien," skriver han.
Efter granskning av kanalerna som flaggats av franska och moldaviska myndigheter identifierade Telegram-teamet några som tydligt bröt mot plattformens regler, och dessa togs bort. Men sedan kom det oväntade erbjudandet.
Annons:
"Mellanhanden informerade mig sedan om att fransk underrättelsetjänst i utbyte för detta samarbete skulle 'säga goda saker' om mig till domaren som hade utfärdat min arresteringsorder i augusti," avslöjar Durov.
About a year ago, while I was stuck in Paris, the French intelligence services reached out to me through an intermediary, asking me to help the Moldovan government censor certain Telegram channels ahead of the presidential elections in Moldova.
Durov beskriver erbjudandet som "oacceptabelt på flera nivåer" och pekar på allvarliga problem oavsett om påståendet var sant eller falskt.
"Om myndigheten faktiskt kontaktade domaren – utgjorde detta ett försök att blanda sig i den rättsliga processen. Om de inte gjorde det, och bara påstod sig ha gjort det, så utnyttjade de min rättsliga situation i Frankrike för att påverka politisk utveckling i Östeuropa – ett mönster vi också har observerat i Rumänien," konstaterar han.
Kort därefter mottog Telegram-teamet en andra lista med så kallade "problematiska" moldaviska kanaler. Men denna gång var situationen annorlunda.
"Till skillnad från den första var nästan alla dessa kanaler legitima och följde helt våra regler. Det enda de hade gemensamt var att de uttryckte politiska ståndpunkter som ogillades av de franska och moldaviska regeringarna," förklarar Durov.
Vägrade ta bort politiskt innehåll
Telegram-chefen uppger att de denna gång vägrade följa den franska underrättelsetjänstens krav.
"Vi vägrade agera på denna begäran. Telegram står för yttrandefrihet och kommer inte att ta bort innehåll av politiska skäl," slår Durov fast.
Han avslutar med ett löfte till Telegrams användare om transparens kring framtida påtryckningsförsök.
"Jag kommer att fortsätta avslöja varje försök att pressa Telegram till att censurera vår plattform. Håll utkik".
Anklagelserna kommer mitt under Moldaviens avgörande parlamentsval, där president Maia Sandus mycket EU-vänliga parti ställs mot oppositionsblocket BEP som förespråkar landets neutralitet och anklagar regeringen för att tysta oppositionella röster.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
