Två miljoner år gammalt DNA uppges ha hittats på Grönland

publicerad 22 januari 2023
- av Sofie Persson
En digital rekonstruktion av den utdöda mastodonten.

Forskare tror att man hittat världens äldsta DNA, som uppges vara två miljoner år gammalt. Proverna hittades på Grönland och visar ett tidigare oupptäckt djur- och naturliv vilket enligt en forskare i studien där man analyserat dem, innebär ett nytt kapitel i den förhistoriska tiden.

På Grönland har forskare hittat det äldsta DNA som någonsin återfunnits. Proverna hittades på den geologiska Kap København-formationen och uppges vara omkring två miljoner år gamla. Det tidigare äldsta DNA man hittat var från en mammut i Sibirien som uppges ha varit 1,3 miljoner år gammal.

Eske Willerslev, professor vid Köpenhamns universitet och University of Cambridge, chef för Lundbeck Foundation GeoGenetics Centre, och en av ledarna i studien, menar att man nu öppnat upp ett nytt kapitel av urgammal förhistoria.

Dna kan försämras snabbt men vi har visat att vi under rätt omständigheter nu kan gå längre tillbaka i tiden än någon kunde ha vågat föreställa sig. Nu öppnar sig ett nytt kapitel av den förhistoriska tiden, ett kapitel som sträcker sig ytterligare en miljon år tillbaka i tiden och för första gången kan vi titta direkt på dna från ett två miljoner år gammalt ekosystem, säger han enligt Uppsala Universitet.

I teamet ingick 40 forskare från Danmark, Storbritannien, Frankrike, Sverige, Norge, USA och Tyskland. Där ingick svenske Ian Snowball, professor vid Institutionen för geovetenskaper vid Uppsala universitet, vars uppgift var att åldersbestämma Kap København-formationen.

Det var väldigt spännande att vara en del av arbetet och att åldersbestämma sedimentavlagringarna där det här rekordgamla DNA:t samlades in. Med hjälp av många olika kompetenser har vi tillsammans lyckats öppna ett helt nytt kapitel i evolutionens historia, säger Snowball.

Detta förhistoriska DNA har nu använts för att kartlägga ett ekosystem som existerade på Grönland för två miljoner år sedan. Klimatet ska vid den tiden ha varierat mellan arktiskt och tempererat, men trots att man vid den tiden benämner tidsepoken som istid var klimatet omkring 10 till 17 grader varmare än idag. När det var tempererat byggdes sedan den geologiska formationen upp.

Forskarna har samlat in DNA från olika djur, växter och mikroorganismer och förvånades över att se det rika djur- och växtliv som fanns då. Bland annat fann man att det vid denna tid fanns skogar av exempelvis poppelträd och granar, som idag är vanligare på lägre breddgrader. Det ska ha blandats med exempelvis björkar som fortfarande växer på Grönland idag. Djurlivet bestod av exempelvis harar och lämlar, men det fanns också djur som förvånade forskarna med spår av både mastodonter, ett idag utdött elefantdjur, och renar, djur som inte ska ha kunnat överleva där.

Renar, enligt paleontologer, borde inte ha överlevt, säger Willerslev till tidskriften Nature. De borde inte ens existera på den tiden.

Forskarna hoppas att man ska kunna göra liknande upptäckter i andra delar av världen för att i sin tur kunna få en ökad förståelse för variationen i klimatet och ekosystemen.

Våra resultat öppnar nya områden av genetisk forskning, och visar att det är möjligt att spåra ekologin och utvecklingen av biologiska samhällen från två miljoner år sedan med hjälp av forntida dna”, står det att läsa i studien.



Ladda ner Nya Dagbladets mobilapp!

Välkommen att diskutera! NyD vill uppmuntra till en saklig och kvalitativ debatt vilken genomsyras av god ton och respekt för andra åsikter. Du är själv juridisk ansvarig för vad du skriver. Läs våra fullständiga kommentarsregler här.