Första avsnittet i vetenskapsserien Hjernevask: Jämställdhetsparadoxen

NyD kommer sex söndagar framöver att uppmärksamma den norska vetenskapsserien Hjernevask (hjärntvätt på svenska) som belyser samhällsforskningen ur olika perspektiv.

publicerad 14 oktober 2012

Vinna eller försvinna för Nordens viktigaste dagstidning!


19 462 kr av 100 000 kr insamlade. Stöd kampanjen via swish 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Seriens skapare är den norska komikern och tv-profilen Harald Eia med en kandidatexamen i sociologi från Oslo universitet. I serien intervjuar han forskare och vetenskapsmän för att försöka förstå centrala frågor i dagens norska samhälle.

Vetenskapen är numer det kunskapsfundament från vilket vi skapar vår förståelse av världen. Vi påverkas dagligen av vetenskapens verksamhet på alla områden av våra liv. Den påverkar politikens utformning och innehåll likväl som samhällets tekniska byggnad och sociala strävanden. Vetenskapen har således ett enormt inflytande på hur samhället struktureras och utvecklas vilket samtidigt innebär ett tungt ansvar att forskningen bedrivs ärligt och opartiskt med kunskapssökande som ledstjärna.

Då vetenskapen upphör med att söka förklara världen för att istället skapa världen efter förutbestämda ideal förmedlas en falsk världsbild som inte stämmer överens med verkligheten vilket kommer medföra allvarliga konsekvenser om denna fantasibild används som rättesnöre för samhällsutvecklingen.

Eia intervjuade norska sociologer och samhällsvetare om sexuell läggning, könsroller, uppfostran, våld, utbildning och ras. Intervjuerna blev sedan översatta till engelska och presenterades för världsledande brittiska och amerikanska forskare vilka blev ombedda att kommentera deras norska kollegors resonemang. De norska forskarna fick sedan sista ordet och möjlighet att replikera och förtydliga sina ståndpunkter.

Serien vann under 2010 “Fritt ord”-priset som utdelas av den norska stiftelsen Fritt ord vilka arbetar för främjande av yttrandefrihet och för att motverka politisk likriktning och åsiktskontroll.

I detta avsnitt behandlas jämlikhet och kön. Norge rankas i internationella undersökningar som ett av världens mest jämställda samhällen. Så hur ser det ut i verkligheten? Är det verkligen helt jämställt i det norska samhället eller finns det områden där det fortfarande finns ojämställdhet. Arbetsmarknaden är ett område där samhället gjort stora insatser för att skapa jämställdhet. Kan det fortfarande förekomma någon könsuppdelning på arbetsmarknaden? Män och kvinnors lika möjligheter i Norge borde rimligen avspegla sig i deras yrkesval som ett av världens mest jämställda länder – eller är det mer komplicerat än så?

Ladda ner Nya Dagbladets mobilapp!