Annons:

Därför följer svenskarna ryska medier

Uppdaterad februari 21, 2023, Publicerad februari 20, 2023 – av Sofie Persson
Runt sju procent av svenskar läste RT eller Sputnik News innan EU-censuren av kanalerna infördes.

Svenskar tar del av ryska medier som RT och Sputnik bland annat eftersom man känner missnöje med etablerade medier. Andra är framförallt nyfikna och vill ”hålla koll” på vad olika medier skriver om.

I en ny studie vid Försvarshögskolan har man undersökt svenskars konsumtion av ryska medier och varför man tar del av dem.

I studien, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften International Journal of Press/Politics, har man intervjuat 43 svenska män och kvinnor under perioden 23 mars och 13 april 2022 i åldrarna 18 och uppåt som angett att man läser ryska medier som RT och Sputnik.

Forskarna kan konstatera att det finns ett flertal olika anledningar till att man läser ryska medier, som man delar in i fyra olika grupper:

Annons:

Den första gruppen kallar man ”avlägsna observatörer” och syftar på personer som inte anser sig dela ryska mediers perspektiv, men vill se vad ”den andra sidan” läser samtidigt som man anser att konventionell mainstreammedia är det bästa alternativet.

Den andra gruppen är de ”motvilliga”, som anser sig vara skeptiska till ryska medier men ändå tar del av dem eftersom man bedömer att de rapporterar om sådant som inte framgår på annat håll.

Den tredje gruppen kallar man ”medianihilisterna”, som man beskriver som en grupp som generellt tycker att all media är lika dålig och att det därför är lika bra att läsa både mainstreammedia och alternativmedia för att få en god överblick.

Den sista gruppen är ”etablissemangskritikerna”, som anser att bland annat ryska medier generellt rapporterar bättre än mainstreammedier som man ser som undermåliga och partiska representanter för maktetablissemanget i stort.

De två största grupperna tycks vara medianihilisterna och de avlägsna observatörerna som utgör en tredjedel vardera av alla svarande, medan etablissemangskritikerna och de motvilliga är något färre - cirka 14 procent vardera.

Sedan februari 2022 är ryska medier förbjudna inom EU, liksom även på plattformar som Google och Facebook. Enligt en studie från 2022, som slutfördes före EU-censuren och publicerats i Information, Communication & Society, konsumerade omkring sju procent av svenskarna ryska medier vid tillfället.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Videospel ger små plus för minnet

Publicerad Idag 08:02 – av Markus Andersson
Person spelar videospel på en bärbar dator.
Forskarna fann små positiva samband mellan videospel och flera kognitiva förmågor, men effekten var minst i de kontrollerade försöken.

De som spelar videospel klarar vissa tanketester något bättre. När forskarna själva styrde spelandet var förändringarna minst – och då förbättrades bara minnet tydligt.

Forskare från Shanghai Normal University gick igenom 133 studier med 14 245 deltagare, publicerade från januari 2005 till augusti 2025. En del följde hur mycket människor spelade till vardags. Andra jämförde personer som redan spelade med personer som inte gjorde det. En tredje grupp var försök där forskarna lät deltagarna spela under en bestämd tid.

Den nya genomgången visar också små kopplingar till intelligens och förmågan att orientera sig. Kön, ålder, hälsa, speltyp, försökens längd eller kultur gav inga tydliga skillnader.

Sambanden var starkare när spelare jämfördes med personer som inte spelade, och svagare när forskarna själva styrde spelandet. Forskarna säger att spelande kan ha betydelse, men inte att materialet bevisar någon stark och allmän förbättring av tankeförmågan.

Spelarna kan redan ha varit snabbare

Att den som spelar mycket också lyckas något bättre på vissa test betyder inte att spelen skapade skillnaden. Människor med snabbt fokus eller god orienteringsförmåga kan lika gärna söka sig till spelen. Hemmiljö, utbildning och hälsa kan påverka både vanorna och testresultaten.

När forskarna styrde spelandet blev resultaten mindre. Minnet stack ut, medan övriga förmågor gav svagare eller osäkrare utslag. Studierna hade olika upplägg, byggde ibland på deltagarnas egna uppgifter och saknade ofta långtidsuppföljning.

Träning ger ofta smala färdigheter

Invändningen är inte ny. En stor genomgång i Psychological Bulletin från 2018 fann små eller obefintliga förbättringar och inget stöd för att spelträning stärker tankeförmågan brett. Deltagarna blev ofta bättre på det de hade tränat – och på närliggande uppgifter – men inte på tänkandet i stort.

En svenskledd barnstudie från 2022 följde amerikanska 9–10-åringar under två år. De som spelade mer än andra ökade mer i intelligens. Karolinska Institutet beskrev skillnaden som omkring 2,5 IQ-poäng. Barnen lottades inte till mer eller mindre spelande, så studien visar ett samband – inte att spelen orsakade ökningen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Mannen trodde att han räddat en tamkatt – det var en okänd vildkattsart

Den biologiska mångfalden

Publicerad Idag 07:21 – av Emil Fjellstedt
Två bilder av en liten prickig vildkatt, tilcayo, sittande bland löv i skog.
Tilcayo är den första levande kattart som fått ett nytt vetenskapligt namn på mer än hundra år.

Forskare har namngivit en ny vildkatt i Bolivias molnskog: Leopardus tilcayo. Det är första gången på mer än hundra år som en levande kattart får ett nytt vetenskapligt namn.

Namnet tilcayo är hämtat från lokalbefolkningens eget ord för den lilla katten, som lever i Yungas – bältet av molnskog på Andernas östsluttning.

Katten är mindre än en genomsnittlig tamkatt: omkring 46 centimeter lång och väger cirka 1,4 kilo. Pälsen är ljusbrun med oregelbundet formade rosetter, enligt Paola Nogales-Ascarrunz, en av forskarna bakom beskrivningen.

Slutsatsen vilar på genetik. Forskarlaget jämförde 38 hela arvsmassor från katter i släktet Leopardus, flera av dem hämtade ur museisamlingar, och kom fram till att det som hittills kallats tigerkatter i själva verket är fem skilda arter, enligt en studie i Current Biology. Tilcayolinjen skilde sig från de övriga för omkring 1,4 miljoner år sedan.

Samtidigt är underlaget om djuret självt magert: två levande individer har undersökts, utöver ett litet antal bilder från kamerafällor. Vad katten äter och hur många som finns kvar i det vilda är i stort sett okänt. Spillningen innehåller rester av små gnagare, och kamerorna antyder att den främst rör sig nattetid.

En av de två individerna är en hane på omkring tio år som sedan 2016 lever på djurhemmet Senda Verde. En man hade hittat honom som unge vid en väg och tagit hem honom i tron att det var en tamkatt.

Yungas hör till regionens mest hotade ekosystem, pressat av skogsskövling, jordbruk, anlagda bränder och gruvdrift. IUCN räknar i dag tigerkatter som två sårbara arter. Delas de upp i fem blir varje linje mindre – och därmed mer sårbar. Forskarna har lämnat sitt underlag till IUCN inför kommande bedömning.

Även i en så uppmärksammad djurgrupp som kattdjuren finns det fortfarande nya arter att upptäcka, säger Eduardo Eizirik, studiens seniorförfattare.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

30 kemikalier hittades i barnkläder

Barns hälsa

Publicerad september 15, 2026 – av Redaktionen
Barn i blå jacka springer på en höstig gångväg.
I studien hade mörka polyesterplagg högst halter av de undersökta kemikalierna, medan ljusa bomullsplagg hade lägst.

Barnkläder kan följa EU-reglerna och ändå innehålla ämnen som faller utanför lagstiftningen. I en studie från Stockholms universitet visade det sig att mörka polyesterplagg innehöll flest av de undersökta kemikalierna.

Kemister vid Stockholms universitet genomförde studien inom forskningsprogrammet Mistra SafeChem, som leds av IVL Svenska Miljöinstitutet. De undersökte 60 hudnära barnplagg som hade köpts i Stockholmsområdet under 2022.

Forskarna letade efter 50 kemikalier i de 60 plaggen och hittade 30, enligt studien i tidskriften Contact Dermatitis. Alla plagg följde ändå EU:s regler. Förklaringen är att reglerna inte omfattar alla kemikalier – flera av ämnena som hittades saknar därför gränsvärden.

Ett exempel är arylaminer, en grupp ämnen som kan förekomma i samband med textilfärgning. EU har satt gränsvärden för 22 sådana ämnen, och inget av dem hittades i plaggen. Däremot fann forskarna flera närbesläktade arylaminer som inte omfattas av samma regler.

Material och färg gjorde tydlig skillnad. Fem mörka plagg av hundra procent polyester innehöll de mest komplexa blandningarna, med 15–19 av de eftersökta ämnena per plagg. Mörk polyester hade också de högsta halterna. Ljusa bomullsplagg hade i regel ett eller två ämnen och de lägsta halterna.

Resultaten visar att materialval spelar stor roll för vilka kemikalier som finns i textilier och hur länge de stannar kvar i materialet. Det visar också på komplexiteten i utvecklingen av säkrare och mer hållbara material och behovet av tvärvetenskapliga angreppssätt, säger Patrik Andersson, programchef för Mistra SafeChem.

Tvätt och svett gav olika bild

Forskarna valde ut tio plagg med flest ämnen och högst halter. De tvättades 1, 5 och 10 gånger. I syntetplaggen fanns de flesta ämnena kvar efter tio tvättar. Några uppmätta halter steg, men studien kunde inte avgöra varför. Bomullsplagget innehöll minst antal ämnen och tvättades renast.

Ett separat svettförsök gav samtidigt en motbild. Forskarna tillsatte 24 ämnen till obehandlad bomull och polyester och mätte hur mycket som avgavs till konstgjord svett. Bomullen avgav i de flesta fall minst tre gånger mer än polyestern. Bara dessa två fibertyper testades. Mängden i tyget och avgivningen till svett behöver alltså inte följa samma mönster.

Att vi hittar ämnen som inte omfattas av dagens lagstiftning visar att vi behöver fortsätta ta fram metoder och bygga kunskap om vilka kemikalier som finns i textilier, säger han.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Månen skymmer Venus mitt på dagen

Publicerad september 14, 2026 – av Emil Fjellstedt

Mitt på dagen i dag glider månen in framför Venus över större delen av Sverige. Fenomenet syns lågt i sydost, kräver fri sikt och sannolikt kikare – och just kikaren gör solen till dagens verkliga risk.

Kring lunchtid kan stora delar av landet se hur månen skjuter sig framför den klart lysande planeten. I södra och mellersta Sverige döljs Venus helt bakom månskivan, medan det längst i norr bara blir en nära passage där planeten aldrig försvinner ur sikte.

Fenomenet kallas månockultation och betyder helt enkelt att månen passerar rakt framför en annan himlakropp och skymmer den en stund. Sett från jorden kan det enligt NASA följas från delar av Asien, Afrika, Europa och västra Ryssland.

Svårigheten är att hitta det hela. Månen står lågt över horisonten i sydost, mitt i fullt dagsljus, vilket gör skådespelet knepigt att få syn på. Den som vill se något behöver alltså fri sikt mot sydost, utan hus, träd eller kullar i vägen.

En vanlig kikare kan hjälpa. Men samtidigt står solen uppe, och därför gäller dagens viktigaste råd: Rikta aldrig kikare eller teleskop mot solen. Ett ögonblick räcker för allvarlig ögonskada.

Ett enkelt knep är att ställa sig så att en husvägg skymmer solen medan månen fortfarande syns. Sedan glider Venus fram igen på andra sidan månskivan – och den korta himmelsföreställningen är över.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.