MORGONDAGENS DAGSTIDNING – lördag 22 mars 2025

lördag 22 mars 2025

Botaniker tar bort ”rasistiska namn” på växtarter

publicerad 28 juli 2024
– av Jan Sundstedt
Erythrina caffra ska nu istället kallas för Erythrina affra - som påstås vara mindre stötande.

I samband med ett sex dagar långt möte i Madrid har över 200 växtarter fått nya namn då de gamla påstods vara olämpliga och rasistiska. Beslutet är en del av en större reform av botanisk nomenklatur som initierats av forskare från hela världen.

Som en del av den Internationella Botaniska Kongressen, som detta år arrangeras i Madrid, har över 100 forskare röstat för att ändra namn på växtarter vars vetenskapliga benämningar innehåller ”rasistiska referenser, rapporterar The Guardian.

Mötet hålls vart sjätte år och syftar främst till att samla hundratals botaniker för att ändra koder och namn på växtarter.

Gideon Smith, från Nelson Mandela University i Sydafrika, är en av initiativtagarna: – Vi är mycket nöjda med den permanenta utrotningen av rasbeskrivningar från den botaniska nomenklaturen, kommenterar han.

(”Förändringen föreslogs av växttaxonomen Prof Gideon Smith, från Nelson Mandela University i Sydafrika, och hans kollega Prof Estrela Figueiredo. De har kämpat för denna reform i flera år”.)

200 arter påverkas

Ett exempel är ordet ”caffra”, emellanåt använt som en mindre smickrande term gentemot svarta människor i bland annat Sydafrika, som nu ersätts med ”affra”, och enligt utsago således bättre ”reflekterar växternas afrikanska ursprung”.

Totalt påverkas mer än 200 arter, inklusive kustkorallträdet som nu heter Erythrina affra istället för Erythrina caffra.

Förändringen markerar första steget i en aldrig tidigare skådad reform av nomenklaturreglerna. Sandy Knapp från Londons naturhistoriska museum, som ledde nomenklatursessionen, kommenterar:

Detta är ett absolut monumentalt första steg för att ta itu med en fråga som har blivit ett verkligt problem inom botaniken och även inom andra biologiska vetenskaper, menar Sandy Knapp.

Hitlers skalbagge

Frågan om att ta bort ”caffra” från artnamnen väcktes ursprungligen av Gideon Smith och hans kollega professor Estrela Figueiredo. De har under flera år kämpat för att få det internationella systemet för vetenskapliga namn på växter och djur att anpassas så att ”stötande” namn kan tas bort och ersättas.

Forskarnas beslut inkluderade även skapandet av en särskild kommitté som ska besluta om namn på nyupptäckta växter, svampar och alger. Denna kommitté kommer att ha mandat att underkänna namn som anses nedsättande för en specifik grupp eller ras.

Samtidigt kvarstår kontroversen kring vissa arters vetenskapliga namn, som i ett antal fall refererar till historiska individer. Exempelvis bär en ögonlös skalbagge namnet Anophthalmus hitleri, uppkallad efter Adolf Hitler.

Hitler skalbagge
Anophthalmus hitleri. Foto: Michael Munich, CC BY-SA 3.0

Internationella kommissionen för zoologisk nomenklatur har hittills inte velat förändra sitt regelverk för att hantera detta påstådda problem, och betonar att även nya namn kan komma att anses ”kränkande” i framtiden. På andra sidan står ett antal forskare som hävdar att det finns ett stort behov av förändringar.

Vi har tagit ett litet steg, men inte mer än så. Vi behöver göra fler ändringar i regelboken. Men man kommer aldrig någonstans förrän man börjar ta steg, och det har vi äntligen gjort. Det känns mycket bra att mer än 60 procent av våra internationella kollegor står bakom förslaget, avslutar Knapp.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Svenskarna väljer bort barn – även i ”goda tider”

publicerad 10 mars 2025
– av Redaktionen
På många sätt har det aldrig varit enklare att bilda familj än idag - ändå avstår allt fler från detta.

Födelsetalen i hela Västvärlden sjunker kraftigt och i Sverige föds det numera bara 1,43 barn per kvinna – vilket är den lägsta siffra som någonsin uppmätts.

Ofta hävdas det att det föds få barn på grund av ekonomisk oro och ”dåliga tider” – men den förklaringsmodellen stämmer inte längre, enligt forskare.

Det är förvisso korrekt att det historiskt har funnits ett tydligt samband mellan ekonomiskt välstånd och barnafödande, och att det fötts betydligt fler barn under högkonjunkturer än under perioder av massarbetslöshet och ekonomiska kriser.

För cirka 15 år sedan började forskarna dock notera att barnafödandet sjönk markant trots att befolkningens ekonomi var god och många hade en hög ekonomisk standard.

– Något intressant händer i Sverige kring år 2010 då fertiliteten minskar trots att vi har ekonomisk tillväxt, sjunkande arbetslöshet, och dessutom nollränta vilket innebär att pengar är mer eller mindre gratis. För många innebär detta höjda realinkomster, säger forskaren Maria Stanfors, vid Ekonomisk-historiska institutionen vid Lunds universitet.

– Alla mått som man brukar ha som konjunkturindikatorer utvecklas positivt men fertiliteten sjunker. Det pekar kanske på att fertilitetsminskningen inte har med realekonomiska förhållanden att göra utan förklaras av något annat.

Ingen positiv ”jämställdhetseffekt”

Varför svenskarna och andra europeiska folk även i ekonomiskt goda tider föder allt färre barn är en komplex fråga med många förklaringsmodeller och tänkbara orsaker, men trenden ser liknande ut i hela den industrialiserade världen.

Inte heller har svenska regeringars ”jämställdhetssatsningar” lett till ökade födelsetal – utan snarare motsatsen.

– Fertiliteten har sjunkit trots goda ekonomiska tider och familjepolitiken har inte försämrats – tvärtom. Det har funnits tankar om att den tidigare höga fertiliteten i Norden var kopplad till jämställdhet. Inte bara att kvinnor jobbar i högre utsträckning och att vi har relativt små löneskillnader utan också att män utför mer obetalt hemarbete och framför allt är mer aktiva fäder än i andra länder. Men fertiliteten har sjunkit trots detta.

Oklar framtid

– Jag tror att vi har förlorat en förståelse för det fantastiska stöd vi har vad gäller kombinationen av arbete och familj i Sverige, och vi delar fortfarande i hög grad på kostnaderna för att ha barn mer än i andra länder. Som samhälle har vi dessutom aldrig varit rikare och friskare. Förutsättningarna för att skaffa barn har egentligen aldrig varit bättre, fortsätter Stanfors.

Hon spekulerar i att nativiteten kan komma att öka ”inom en nära framtid”, men betonar att vi inte vet när detta sker – och heller inte varför. Att enskilda politiska reformer skulle påverka barnafödandets nivåer finns det enligt forskaren mycket lite stöd för.

– Att alla kvinnor oavsett ålder och familjestatus beter sig likartat gör att fertiliteten varierar. Troligtvis förklaras variationerna av flera faktorer. Givet hur viktig demografin är för samhällets hållbarhet borde det satsas mer på demografisk forskning, säger Maria Stanfors.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Rekorddonation till Lunds universitet – 400 miljoner till cancerforskning

publicerad 26 februari 2025
– av Isac Boman
Lunds universitet förvaltar idag stiftelse- och fondmedel för sammanlagt cirka 2,7 miljarder kronor.

Fru Berta Kamprads stiftelse skänker nu hela 420 miljoner kronor till Lunds universitet – pengar som öronmärks till lärosätets cancerforskning.

Det är den enskilt största donationen sedan kung Karl XI:s förmyndarregering skänkte 1200 gårdar och mark till det då nygrundade universitetet.

Berta Kamprad, Ikea-grundaren Ingvar Kamprads mor, gick bort i cancer – bara 53 år gammal. Till hennes minne startade sonen en fond och en stiftelse bildades senare med uppdraget att stödja forskning och bekämpande av cancersjukdomar.

Stiftelsen har genom åren bidragit med mer än 770 miljoner kronor till cancerforskning vid Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus, och nu får universitet alltså en rekordstor donation från den redan generösa bidragsgivaren.

– Detta är ett glädjande besked för många cancerforskare vid Lunds universitet och ett kvitto på att de väcker stort intresse utanför landets gränser. Internationella samarbeten är nödvändiga för att förbli i framkant och attrahera stora anslag ,säger Erik Renström, rektor vid Lunds universitet, i ett pressmeddelande.

Unik möjlighet

Denna specifika donation är tillägnad translationell cancerforskning, det vill säga tillämpad cancerforskning inom antikropps- och cellterapier med målsättning att förbättra sjukdomsprognos och livskvalitet för dagens cancerpatienter.

I praktiken blir mottagarna CREATE Health Translational Cancer Centre med Carl Borrebaeck, professor i immunteknologi och Kristian Pietras, professor i molekylär medicin som huvudansvariga forskare. Pengarna fördelas över en femårsperiod och kommer att gå till några befintliga seniora forskare samt till nyrekrytering.

– Vårt samarbete inom programmet L2CancerBridge kommer nu att ytterligare fördjupas med forskargruppen som leds av Douglas Hanahan som varit ledande inom translationell cancerforskning i många år. Detta är en once in a lifetime-möjlighet att driva immunonkologisk cancerforskning, säger Carl Borrebaeck.

Den allra största donationen gjordes år 1666 när Karl XI:s förmyndare donerade cirka 1200 gårdar och tillhörande jordbruksmark till lärosätet. En del av gåvorna togs senare tillbaka – men det som universitet fick behålla beräknas idag vara värt cirka 450 miljoner kronor. Sammanlagt förvaltar universitet stiftelse- och fondmedel för omkring 2,7 miljarder.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Forskare har analyserat 180 miljoner år gammal svanödla – hade slät och fjällad hud

publicerad 23 februari 2025
– av Sofie Persson
Konstnärlig illustration av svanödla.

För första gången har forskare, däribland från Lunds universitet, lyckats analysera mjukdelar från en fossilerad svanödla. Studien visar att den havslevande reptilen hade både slät och fjällad hud.

Svanödlor, eller plesiosaurer, levde i världshaven under större delen av mesozoikum (203–66 miljoner år sedan). De kunde bli upp till tolv meter långa och simmade likt havssköldpaddor med hjälp av fyra paddelformade fenor.

Svanödlornas yttre anatomi har länge varit okänd men ett forskningsteam, lett av Lunds universitet, har nu lyckats analysera mjukdelar från en 183 miljoner år gammal individ funnen i Holzmaden, Tyskland. I studien deltog även forskare från Uppsala universitet, RISE (Research Institutes of Sweden), Naturkunde-Museum Bielefeld och Urwelt-Museum Hauff.

Ovanlig kombination

Studien, som publicerats i Current Biology, visar att svanödlan hade en unik kombination av slät och fjällad hud på olika delar av kroppen.

Vi använde ett brett spektrum av tekniker för att identifiera slät hud i svansregionen och fjäll längs den bakre kanten av simfötterna, vilket ger oöverträffade insikter i utseendet och biologin hos dessa sedan länge utdöda reptiler, säger Miguel Marx, geologidoktorand vid Lunds universitet, i ett pressmeddelande.

Forskarna tror att hudens variation var anpassad efter olika funktioner. Den släta huden gav svanödlan bättre hydrodynamik vid jakt på fisk och bläckfisk, medan de fjällade simfötterna underlättade rörelse på skrovliga havsbottnar.

Plesiosauriskelett sett underifrån. Foto: Ra’ike/CC BY-SA 3.0

183 miljoner år gamla hudceller

Det är första gången mjukdelar från en fossilerad svanödla har analyserats. Genom att rekonstruera forntida djurs utseende kan forskare få insikter om evolutionära anpassningar och de krav som olika miljöer ställt på överlevnad.

Bortsett från mosaiken av slät hud och fjäll var det ett fantastiskt ögonblick att kunna visualisera cellerna i tunna sektioner av den fossilerade plesiosauriens hud. Jag blev chockad när jag såg hudceller som bevarats i 183 miljoner år. Det var nästan som att titta på modern hud, säger Marx.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Hjärnans kopplingar kan påverka sociala svårigheter hos autistiska pojkar

publicerad 23 februari 2025
– av Redaktionen
Pojkar med större avvikelser i nätverkskommunikation och svagare exekutiva färdigheter hade mer uttalade sociala utmaningar.

En ny studie från A*STAR Institute for Human Development and Potential visar att svårigheter i sociala situationer hos pojkar med autism kan kopplas till avvikande kommunikation mellan vissa av hjärnans nätverk.

Forskningsresultaten, publicerade i Developmental Cognitive Neuroscience, tyder på att variationer i kopplingarna mellan nätverk för uppmärksamhet och självreflektion är associerade med utmaningar i social medvetenhet, kommunikation och tolkning av sociala signaler.

Forskarna använde hjärnskanningar från den offentliga databasen Autism Brain Imaging Data Exchange (ABIDE), som innehåller data från fler än 800 pojkar från 5–14 år. För att skapa en normativ utvecklingsmodell analyserade de först hjärnans kommunikationsmönster hos 321 pojkar utan autism. De fokuserade på sju stora hjärnnätverk:

1. Visuellt nätverk (syn)
2. Somatomotoriskt nätverk (rörelse och känsel)
3. Dorsalt uppmärksamhetsnätverk (fokuserad uppmärksamhet)
4. Ventralt uppmärksamhetsnätverk (detektering av viktiga stimuli)
5. Limbiskt nätverk (känslor)
6. Frontoparietalt nätverk (exekutiva funktioner)
7. Default mode-nätverk (självreflektion och social kognition)

Komplexa samband

Genom att mäta kommunikationen mellan dessa nätverk i vila skapade teamet en typisk utvecklingskurva. Avvikelser från denna modell jämfördes sedan med sociala beteenden hos 418 pojkar med autism och 77 pojkar utan diagnos.

Studien visade att avvikelser i kommunikationen mellan ventralt uppmärksamhetsnätverk och default mode-nätverk var särskilt kopplade till problem inom social medvetenhet, kommunikation och förståelse. Dessa nätverk är särskilt viktiga för att upptäcka socialt relevanta signaler och tolka sammanhang.

Dessutom fann forskarna att exekutiva funktioner – som kognitiv flexibilitet (förmåga att växla mellan uppgifter) och arbetsminne – delvis förklarade sambandet mellan hjärnavvikelser och sociala svårigheter. Pojkar med större avvikelser i nätverkskommunikation och svagare exekutiva färdigheter hade mer uttalade sociala utmaningar.

Begränsningar och framtida forskning

Det bör dock noteras att studien har flera begränsningar. Data var exempelvis tvärsnittsbaserade och utgick inte från långtidsstudier. Dessutom inkluderades endast pojkar och majoriteten av deltagarna var mellan 9 och 12 år vilket innebär att resultaten är mest relevanta för just det specifika åldersspannet.

Forskarna planerar att validera resultaten med upprepade mätningar över tid och undersöka liknande samband hos andra neuropsykiatriska tillstånd som ADHD och dyslexi.

Enligt forskarna kan normativ modellering – en teknik som jämför individers hjärnkommunikation med en typisk utvecklingskurva – bli en viktig metod för precisionsdiagnostik och skräddarsydda interventioner. Att identifiera specifika hjärnrelaterade biomarkörer kan också öka förståelsen för att autism tar sig olika uttryck och kan innebära olika svårigheter för olika individer samt underlätta utvecklingen av mer effektiva stödstrategier.

Studien belyser särskilt exekutiva funktioner som ett potentiellt målområde för interventioner för att förbättra social funktion hos barn med autism.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.

Send this to a friend