Barn födda under nedstängningspolitiken fick lägre IQ

Coronapolitikens skadeverkningar

publicerad 18 augusti 2021
- av Isac Boman

En färsk amerikansk studie visar nu att barn som fötts under nedstängningspolitikens tidevarv har märkbart lägre verbala, motoriska och kognitiva förmågor jämfört med barn som föddes tidigare.

De första åren i ett barns liv är kritiska när det kommer till den kognitiva utvecklingen, påtalar den vänsterliberala tidningen The Guardian som skriver om det nya fenomenet. I och med den internationellt förda coronapolitikens linje att stänga ner företag, förskolor, skolor och lekplatser förändrades även de allra minsta barnens liv drastiskt.

Resultatet av begränsad stimulans och mycket mindre interaktion med världen utanför än tidigare tycks ha lett till att barn födda under nedstängningspolitikens era har fått vad som beskrivs som chockerande låga resultat på de test som skapats för att mäta kognitiv utveckling, konstaterar studiens författare Sean Deaoni vid Browns universitet.

Decennier före coronakrisen har IQ-resultaten för barn mellan tre månader och tre år legat på runt 100 på de standardiserade testen. För barn födda under pandemin har denna siffra störtdykt till 78, enligt analysen.

– Det är inte subtilt överhuvudtaget. De ser vanligtvis inte sådant här utanför de allvarliga kognitiva störningarna, konstaterar Deoni.

Studien genomfördes på 672 barn från Rhode Island där 188 var födda efter juli 2020 och 308 var födda innan januari 2019. 176 av barnen var födda mellan januari 2019 och mars 2020. Inget av barnen hade några funktionsnedsättningar.

Resultaten visade också att barn från socioekonomiskt svaga bakgrunder gjorde sämre ifrån sig på testen och det huvudsakliga skälet där bedömer man vara bristen på stimulans och interaktion i hemmet.

Deoni menar att föräldrarna är stressade över den samhälleliga situationen och att barnen fått mycket mindre interaktion än vad de hade fått innan coronapolitiken slog igenom.

Det är oklart huruvida de lägre IQ-resultaten kommer att ha någon långsiktig effekt på barnen när de blir större, men enligt Deoni är de första åren viktiga och om barnet utsätts för stimulans och interaktion under den tidiga delen av sitt liv så blir det lättare att fortsätta utvecklas. Det blir också svårare att förändra sina kognitiva förmågor ju äldre man blir.

Sir Terence Stephenson, professor i barnhälsa vid Londons University College, beskriver de nya fynden som intressanta eftersom mycket fokus har lagts på skolbarns utbildning och hur dessa påverkats av coronapolitiken medan spädbarns utveckling inte alls fått samma uppmärksamhet.

Föräldrarnas stressnivåer beskrivs som en annan nyckelfaktor till barnens stagnerande utveckling då många föräldrar både har arbetat heltid och samtidigt haft sina barn hemma. Enligt Stephenson är det därför inte heller konstigt att fattiga familjer har drabbats värst då den ekonomiska stressen också varit värst för dessa.


Välkommen att diskutera! NyD vill uppmuntra till en saklig och kvalitativ debatt vilken genomsyras av god ton och respekt för andra åsikter. Du är själv juridisk ansvarig för vad du skriver. Läs våra fullständiga kommentarsregler här.