Den radikala nationalismen i Tyskland bedöms vara på frammarsch som en konsekvens av den storskaliga invandringen. 300 poliser och 300 anställda på underrättelsetjänsten ska nu fokusera på att jaga och bekämpa förmenta högerextremister i Tyskland.
Satsningen beror delvis på att tyska myndigheter ser oroat på att anställda inom polisen och militären i allt högre utsträckning sympatiserar med nationalistiska organisationer och ideal. Därför ska man också fokusera på att söka upp och kartlägga påstådda extremister som arbetar inom offentlig sektor.
– Tyskland måste bli mer aktivt i kampen mot högerextremismen, menar inrikesministern Horst Seehofer enligt Vice, och pekar på attentatet mot synagogan i Halle, där två personer dödades.
Man vill också arbeta bredare för att bekämpa nationalism i Tyskland. Istället för att bara kartlägga individer så ska fokus läggas på hela nätverk och bekantskapskretsar som kan vara av intresse.
Annons:
En anledning till att nationalismen är på frammarsch i Tyskland bedöms vara Angela Merkels beslut 2015 att släppa in över en miljon asylsökare i landet, något som många tyskar reagerat på med ilska och bestörtning.
I dagsläget menar tyska myndigheter att det finns omkring 32 000 högerextremister i landet och att hälften av dessa ska bedömas som farliga. Robert Ludecke, talesperson för den "antirasistiska" gruppen Amadeu Antonio Foundation med den före detta Stasimedarbetaren Anetta Kahane som medgrundare, menar att det är hög tid att Tyskland bekämpar inhemsk nationalism.
– Alldeles för länge har den tyska säkerhetstjänsten fokuserat enbart på islamistisk terror samtidigt som högerextremt våld fått för lite fokus.
Tyska myndigheters agerande möter dock kritik bland annat för att den nya satsningen i praktiken inte handlar om att bekämpa våldsamheter och politisk brottslighet utan om att bekämpa politiska dissidenter och individer som den tyska regimen ser som besvärliga. På sociala medier oroar många sig för att en redan begränsad tysk yttrandefrihet nu kommer att inskränkas ytterligare.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
USA för i praktiken ett krig mot Rysslands AI-utveckling genom Ukraina, menar den amerikanske analytikern Brian Berletic. I en ny analys pekar han på drönarangreppen mot teknikjätten Yandex datacenter, samtidigt som Washington erbjuder Moskva en dieselaffär.
För Berletic, som analyserar geopolitik på Youtubekanalen The New Atlas med drygt 300 000 prenumeranter, handlar angreppen om betydligt mer än ett enskilt mål. Han kallar datacentren den artificiella intelligensens ryggrad och jämför angreppen med att bomba laboratorierna i ett annat lands kärnvapenprogram.
— Om man vill stoppa artificiell intelligens slår man mot datacentren. Och det är exakt vad USA nu gör, förstås genom proxy. Det här är bara en provkörning för vad de i slutändan vill göra mot Kina, säger Berletic.
Analysen tar avstamp i uppgifter om att ukrainska drönare träffat två av Yandex fem datacenter. I Sasovo i Rjazanregionen är verksamheten enligt bolaget "helt avbruten", medan delar av anläggningen i Kaluga sydväst om Moskva har tagits ur drift. Sasovo rymmer två av de tre superdatorer som används för att utveckla bolagets AI-modell. Om de klarade sig är okänt.
Annons:
Yandex, ofta kallat "Rysslands Google", driver landets mest använda sökmotor och appar för taxi och matbeställning med tiotals miljoner användare. Bolaget uppger att vissa funktioner i dess AI-chattbot tillfälligt slutat fungera. Volodymyr Zelenskyj beskriver attackerna som ett svar på ryska angrepp mot ukrainska datacenter.
Ex-Googlechefen och drönarna
Berletic lyfter fram Eric Schmidt, tidigare vd för Google. I ett TED-föredrag i maj 2025 resonerade Schmidt om hur en rival som hamnar efter i kapplöpningen mot superintelligens till sist kan se bombning av motståndarens datacenter som enda utväg. Schmidt framställde USA som den part som skulle behöva skydda sig.
Berletic läser föredraget tvärtom. Enligt honom var resonemanget projektion, en beskrivning av vad USA självt planerade att göra mot Ryssland och Kina.
Schmidt är inte bara teoretiker. Drönarbolaget Perennial Autonomy grundades och finansierades av honom. Bolagets delvis AI-styrda kamikazedrönare Hornet används av Ukraina mot ryska försörjningskonvojer efter ett leveransavtal sommaren 2025. Vilka drönare som träffade Yandex framgår däremot inte av rapporteringen.
Berletic menar att etiketten "ukrainsk" döljer vem som egentligen ligger bakom angreppen.
— När de säger att ukrainska drönare slår mot ryska datacenter talar de om drönare som konstruerats och byggts i USA och Europa, förts över till Ukraina och styrs med amerikansk underrättelse, övervakning och spaning för att ta sig förbi luftvärnet. Det här är amerikanska angrepp mot ryska datacenter, säger han.
Proxyn tar smällarna
Kärnan i Berletics analys är asymmetrin. Ryssland kan enligt honom svara med att lägga Ukraina i ruiner, men de amerikanska datacenter som driver USA:s egen AI-utveckling förblir orörda. Ingen diskuterar ens att angripa dem.
— Det är hela poängen med att ha en proxy: att de tar skadorna och att du skördar alla fördelar av det pågående kriget. Du försvagar Rysslands AI-förmåga, och dina egna datacenter är helt oskadda, säger Berletic.
Han vänder sig mot både etablerade medier och delar av alternativmedierna, som enligt honom fastnar i att räkna skador mellan Ryssland och Ukraina. Ur ett amerikanskt perspektiv spelar den balansen ingen roll, menar han. Om Moskva och Peking inte tänker slå tillbaka direkt mot USA måste de i stället se till att kunna ta förlusterna och ändå dra ifrån.
Berletic medger att han inte vet om de lyckas.
— Jag har inte alla siffror framför mig. Jag ser inte vad Moskva, Peking och Teheran ser. De har tillgång till information som jag inte har. Kanske är de övertygade om att de vinner till slut, men det är ett stort om, säger han.
Diesel från Putin, drönare mot Ryssland
Samma vecka som datacentren brann presenterade Donald Trump ett avtal om rysk diesel. Enligt Trump har Vladimir Putin gått med på att omedelbart släppa 300 000 ton till den amerikanska och globala marknaden, följt av 500 000 ton i november och ytterligare en miljon ton därefter. Det amerikanska finansdepartementet ska som en del av avtalet ha pausat sanktionerna mot rysk dieselexport till den 7 april.
Zelenskyj kallade avtalet en gåva till Putin. EU:s utrikeschef Kaja Kallas skrev att pausade sanktioner ger Moskva "mer intäkter för att föra krig".
Berletic avfärdar hela grälet som teater. Enligt honom gör Zelenskyj som Washington säger, och avtalet är bara den senaste i en rad tillfälliga lättnader. Redan i maj förlängde USA ett undantag från sanktionerna mot rysk olja.
— Ingen borde läsa in för mycket i det amerikansk-ryska energiavtalet. Det har gjorts gång på gång och lett till ingenting. Allt det gör är att köpa USA utrymme och tid att omgruppera, säger han.
Samtidigt fortsätter angreppen mot rysk energi. Rysslands dieselproduktion har fallit med nästan 30 procent efter ukrainska drönarattacker mot raffinaderier, enligt Internationella energiorganets uppskattningar. Berletic hänvisar till amerikansk rapportering om hur CIA och den amerikanska militären gav den ukrainska drönarkampanjen mot ryska oljeanläggningar och tankfartyg en kraftig skjuts.
Inte heller pumppriserna lär påverkas mer än tillfälligt, menar Berletic. Grundorsaken är enligt honom USA:s krig mot Iran och hoten mot sjöfarten från Mellanöstern. Investeringsstrategen Tim Armitage på Quilter Cheviot säger att den första leveransen motsvarar mindre än en dags amerikansk dieselförbrukning och inte kommer att göra någon märkbar skillnad.
Två boxare i clinch
Varför spelar då Ryssland och Iran med? Berletic svarar med en bild från boxningsringen, där två utmattade tungviktare hänger på varandra för att hämta andan inför nästa rond.
— Det motsvarar två utmattade boxare som lutar sig mot varandra mitt i matchen. Ett femårigt barn kanske frågar om de har blivit vänner nu. Svaret är nej. De samlar kraft inför fortsatta strider, säger Berletic.
Enligt honom har USA inga som helst avsikter att häva sanktionerna permanent. Moskva, Peking och Teheran vet det, menar han, och tar varje andrum för att rusta upp. Avgörandet ligger enligt Berletic i hur pausen används: den som utnyttjar tiden bäst är också den som på lång sikt går segrande ur konflikten.
Berletic menar att Washington inte kan vinna mot Ryssland, Kina och Iran. Faran ligger enligt honom i de desperata åtgärder USA kan ta till för att ändå försöka ändra utgången.
— De vet att de inte kan vinna, och de är beredda att ta till desperata och farliga åtgärder för att försöka ändra utgången trots alla sina nackdelar, säger Berletic.
I sin knappt halvtimmeslånga genomgång på The New Atlas går Berletic igenom angreppen mot Yandex, Schmidts föredrag och dieselavtalet steg för steg. Se hela analysen nedan.
US-Directed Strikes on Russian AI & Energy Centers As False US Diplomacy Floated
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Nederländerna förlänger David Ickes inreseförbud i Schengenområdet med ytterligare två år, enligt Icke själv. Den brittiske författaren uppger att han därmed stängs ute i sex år sedan 2022, och att förbudet kan bli permanent om han inte byter åsikter.
Beskedet kom enligt Icke på måndagen i ett brev från Nederländernas minister för asyl och migration, som han uppger är vice premiärministern Bart van den Brink. Icke skriver att han fortfarande betraktas som en "potentiell fara för allmän ordning" och en "känd spridare av konspirationsteorier".
Han skriver också att det har gjorts klart att han förblir utestängd på obestämd tid om han inte ändrar sina åsikter. Förbudet är registrerat i Schengens gemensamma informationssystem SIS och gäller därför i samtliga Schengenländer, Sverige inräknat.
Icke har publicerat utdrag ur brevet i en egen engelsk översättning från nederländskan. Enligt hans återgivning motiverar ministeriet beslutet med att "öppet och okritiskt diskutera konspirationsteorier kan leda till social acceptans av antisemitism, främlingsfientlighet ... och rasism".
Annons:
Som belägg för att han inte har ändrat sig pekar brevet enligt Icke på två videor från den 1 oktober 2026. Den ena är ett samtal med hans advokat Jeroen Pols om rättsprocessen. Av det framgår, enligt brevet, att Icke "inte har någon kontroll över sina idéer, föreställningar och beteenden".
Icke kallar beslutet ett angrepp på åsiktsfriheten.
"Om det hade skrivits i Kina eller Nordkorea skulle ingen bli förvånad, men det här är Nederländerna och EU", skriver han.
Från demonstration till svartlistning
Förbudet går tillbaka till 2022, då Icke bjöds in att tala vid en demonstration i Amsterdam mot regeringens coronapolitik. Stadens borgmästare, polis och åklagare uppmanade då arrangörerna att ställa in hans medverkan med hänvisning till "antisemitiska och sårande uttalanden", rapporterade BBC.
Tre motdemonstrationer anmäldes. Amsterdampolisen skrev en rapport om att det inte kunde uteslutas att hans besök skulle leda till ordningsstörningar. Utifrån rapporten och uttalanden i hans böcker, tal och dokumentärer registrerade ministern honom i SIS i två år, enligt Nederländernas högsta förvaltningsdomstol Raad van State.
Icke uppger att förbudet infördes under Mark Rutte 2022 och därefter har förnyats två gånger: under den regering där Geert Wilders parti ingick 2024 och nu under Rob Jetten 2026. "Höger eller vänster spelar ingen roll", skriver han. Själv beskriver han det hela som att han gick med på att tala i 20 minuter vid ett fredsmöte och sedan åka hem.
Icke stängdes 2020 av från Facebook och Twitter för sina coronauttalanden.
Yttrandefriheten prövas i Luxemburg
Icke har överklagat registreringen och hävdar att den saknar grund, eftersom han inte är misstänkt för något brott. Raad van State ställde i juli 2025 frågor till EU-domstolen och pausade målet i väntan på svar.
Målet, C-469/25, förs under det fingerade namnet Henssen. Enligt EUR-Lex vill den nederländska domstolen veta om EU-förordningen uttömmande anger när ett land får registrera en utlänning i SIS, och om ett "potentiellt" hot mot allmän ordning alls räcker.
Den tredje frågan gäller vad som ska vägas in. Domstolen frågar uttryckligen om avsaknad av brottsmisstanke, yttrandefriheten, det sociala sammanhanget och proportionaliteten ska spela roll.
EU-domstolen höll muntlig förhandling i målet den 29 september, bekräftar domstolen. Dess besked tolkar EU-rätten men avgör inte förbudet. Den slutliga domen fäller Raad van State, och enligt Icke väntas svaret från Luxemburg först den 28 januari.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Kreml avvisar Volodymyr Zelenskyjs krav på 60 dagars total vapenvila inför ett ukrainskt presidentval. Moskva erbjuder i stället att avstå från anfall under själva valdagen, och bara då.
Beskedet kom på måndagen från Kremls talesperson Dmitrij Peskov, som enligt ryska RT sade till journalister att Kievs krav inte handlar om val utan om att vinna tid för att rusta upp och omgruppera armén.
— Om man i Kiev verkligen vill hålla val kommer Ryska federationens president att vara beredd att ge order om att inte genomföra anfall mot Ukraina just på valdagen, sade Peskov.
— I själva verket vill de inte hålla val i Kiev, det är helt uppenbart. De behöver 60 dagars vapenvila inte för att hålla val, utan för att omgruppera, hämta sig efter sina förluster och fortsätta kriget, fortsatte han.
Annons:
Det rör sig om ett villkorat erbjudande. Något beslut om anfallsuppehåll har inte fattats, och Ukraina har inte utlyst något val.
Trump vill byta president i Kiev
Zelenskyjs krav kom i en intervju med amerikanska ABC på söndagen, sedan Donald Trump tackat Vladimir Putin för en affär om rysk diesel och samtidigt gått till angrepp mot den ukrainske presidenten.
— Zelenskyj kunde ha avslutat det här kriget många gånger, många, många gånger. Och han väljer att inte göra det. Jag tycker att det är dags för Ukraina att få en ny president, sade Trump.
Zelenskyj svarade i ABC-intervjun att frågan avgörs av ukrainarna själva, och vände sedan bollen tillbaka till Washington.
— Så snälla, säg till Putin: ge oss två månader, 60 dagars uppehåll. Total vapenvila i 60 dagar, så organiserar vi val, sade Zelenskyj.
Moskva betraktar Zelenskyj som illegitim. Enligt den ryska linjen gick hans mandatperiod ut för mer än två år sedan utan att nytt val utlysts, med hänvisning till krigslagarna.
Lavrov: Europa skulle skicka vapen
Peskov anklagade också Kiev för att ha försökt störa Rysslands parlamentsval i september, bland annat genom angrepp mot civil infrastruktur. Utrikesminister Sergej Lavrov sade att Zelenskyj inte förtjänar något andrum.
— Målet är mycket enkelt: att köpslå om tid för att få ett andrum. Under den perioden skulle Europa kunna förse honom med nya vapen för att fortsätta det terroristiska kriget mot det ryska folket, sade Lavrov vid en presskonferens i Moskva med Libanons utrikesminister Youssef Rajji.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Hackare tog kontroll över kylsystemen i hundratals franska livsmedelsbutiker under natten till måndagen. Kylar och frysar tvingades in i en avfrostning som inte tog slut, och kedjorna har fått kassera färska och frysta varor för miljonbelopp.
Attacken riktades mot styrprogramvara från danska Danfoss, som butikerna använder för att fjärrstyra kylutrustningen. Normalt avfrostas frysar en kort stund varje natt. Den här gången beordrades enheterna att bli varma och förbli varma.
Intermarché och lågprismärket Netto uppger att 180 butiker drabbades och att ytterligare omkring 100 kopplades bort från internet i all hast. Coopérative U meddelar att över 100 av kedjans butiker angreps. Även Carrefour, Monoprix och E.Leclerc har drabbats. Carrefour uppger att kylarna i 80 av kedjans 6 000 butiker hackades.
Coopérative U:s vd Dominique Schelcher skrev på X att det är "extremt allvarligt och saknar motstycke" att angripa utrustning som är avgörande för fransmännens livsmedelsförsörjning.
Annons:
Maten fick kastas
Mousquetaires-gruppen, som äger Intermarché, uppger att drabbad kylutrustning värmdes till 50 grader under sex timmar.
Personal som kom till butikerna på måndagsmorgonen möttes av varm luft från frysarna. Två butiker i Alsace redovisar enligt tv-kanalen BFMTV förluster på sammanlagt 270 000 euro. Intermarché varnar för att försäkringarna kanske inte täcker den här typen av skador.
Åklagarmyndigheten i Paris har inlett en förundersökning om IT-brott. Utredningen ska bland annat fastställa sambandet mellan attacken och de bränder som har rapporterats i vissa butiker.
Gamla system utan säkerhetsstöd
De flesta drabbade enheterna var äldre modeller eller aktuella modeller med föråldrad firmware, uppger Danfoss. Styrsystemet AK-SM800 förklarades uttjänt 2021 och AK-SC355 fasades ut 2016. Inget av dem får längre säkerhetsuppdateringar. Även nyare AK-SM800A-system drabbades, men de körde gammal programvara.
Bolaget betonar att det länge har uppmanat kunderna att uppdatera systemen och byta ut de äldsta.
Redan i augusti publicerade säkerhetsföretaget Claroty en granskning av AK-SM 800A. Forskarna hittade tusentals styrgränssnitt som gick att nå direkt från internet, samt en dold inloggning med en daglig kod som kunde användas för att kringgå lösenordet. Danfoss åtgärdade bristerna i en ny programvaruversion. Det är inte känt om angriparna utnyttjade just dessa sårbarheter.
EU:s jordbrukskommissionär Christophe Hansen fördömde attacken på X: "Livsmedelsförsörjningen kräver mer uppmärksamhet på alla nivåer, eftersom livsmedel som vapen har blivit en verklighet."
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
