Annons:

Tyska utrikesministern: ”Vi är i krig med Ryssland”

Kriget i Ukraina

Uppdaterad januari 26, 2023, Publicerad januari 26, 2023 – av Isac Boman
Tysklands utrikesminister Annalena Baerbock i ett möte med Nato i maj 2022.

Tysklands utrikesminister Annalena Baerbock (Allians 90/De gröna) uttryckte under ett sammanträde att det är viktigt att fortsätta försvara Ukraina och leverera vapen. Hon säger vidare att det viktigaste är att vi "står tillsammans" - eftersom Europa är i "krig mot Ryssland".

Under tisdagen hade Europarådets parlamentariska församling ett sammanträde där Baerbock anförde att EU behöver investera ännu mer vapen och pengar till kriget i Ukraina.

Ja, vi måste göra mer för att försvara Ukraina, ja, vi måste göra mer även på stridsvagnsfronten, sade Baerbock.

Utrikesministern fortsatte och menade att det viktigaste var att EU gjorde detta tillsammans och inte frånskyller sig ansvar eftersom man "utkämpar ett krig mot Ryssland, inte varandra".

Annons:

Men det viktigaste och mest avgörande är att vi gör det tillsammans och att vi inte skyller på varandra i Europa, för vi utkämpar ett krig mot Ryssland och inte mot varandra, sade hon.


Tysklands förbundskansler Olaf Scholz har dock tidigare uttryckt att man vill stödja Ukraina, men samtidigt göra allt för att undvika en direktkonfrontation med Ryssland. Den tidigare kanslern Angela Merkel gick dock nyligen ut och erkände att Tyskland varit involverat i att rusta upp Ukraina med siktet inställt på ett krig mot Ryssland. Minsk-fördragen som man var med om att förhandla fram gjordes aldrig i god tro, utan endast för att ”köpa tid” inför konflikten, menade Merkel.

Det ryska utrikesministeriets talesman Maria Zacharova kommenterade Baerbocks utspel i relation till vad Merkel tidigare avslöjat.

Om vi lägger ihop detta med Mekrels avslöjanden om att de byggde upp Ukraina och inte räknade med Minsk-fördragen så pratar vi om ett krig mot Ryssland som planerats i förväg. Kom inte senare och säg att vi inte varnade er, säger Zakharova, rapporterar RT.

Det är inte första gången som Baerbock gör extrema uttalanden i relation till kriget. Under förra året menade hon bland annat att sanktionerna mot Ryssland skulle stå fast "oavsett vad väljarna tycker" om saken.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Zelenskyjs tidigare pressekreterare nekades tillträde till Europaparlamentet

Kriget i Ukraina

Publicerad Igår 16:18 – av Emil Fjellstedt
Julija Mendel talar framför en samling mikrofoner utanför en byggnad i Kiev.
Julija Mendel vid en pressbriefing utanför presidentkansliet i Kiev den 3 juni 2019, samma dag som hon tillträdde som Volodymyr Zelenskyjs pressekreterare.

Julija Mendel, Volodymyr Zelenskyjs tidigare pressekreterare, nekades enligt egen uppgift under onsdagen tillträde till Europaparlamentet i Strasbourg – samma dag som hon skulle tala vid ett sidomöte om diplomati i stället för eskalering i kriget i Ukraina. Själv kopplar hon avvisningen till de personliga sanktioner Zelenskyj undertecknade tre dagar tidigare.

Sidomötet tillkännagavs av Alternativ för Tyskland (AfD) och var inplanerat till klockan 18. I centrum stod ett tal av Mendel om kriget i Ukraina och hur konflikten kan avslutas. Det var inget officiellt plenarärende.

Samma dag höll EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen sitt State of the Union-tal i plenisalen. På eftermiddagen debatterade ledamöterna EU:s stöd till Ukraina.

På eftermiddagen skrev Mendel på X att hon nekats tillträde till Europaparlamentet på dagen för sitt tal, och att hon tillskriver det Zelenskyjs sanktioner. Europaparlamentet har inte bekräftat något skäl. Hon skrev samtidigt att talet ändå skulle hållas; om det genomfördes har inte kunnat verifieras.

Sanktioner tre dagar före talet

Den 13 september undertecknade Zelenskyj ukas nr 901/2026 om personliga sanktioner. Presidentkansliet namnger Mendel bland tio ryska och ukrainska personer som enligt Kiev sprider desinformation och rysk propaganda. Enligt ukrainska och internationella medier gäller restriktionerna i tio år och omfattar frysta tillgångar, förbud mot kapitalutförsel och indragna statliga utmärkelser. Hon är den enda ukrainska medborgaren på listan.

Mendel var Zelenskyjs pressekreterare 2019–2021 och har därefter blivit en av hans mer profilerade kritiker. Samma dag som dekretet skrev hon att sanktioner mot ukrainska medborgare är grundlagsstridiga och att Zelenskyj använder dem mot den som förespråkar fred.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Lettlands importcensur mot Ryssland slår även mot klassiker

Kriget i Ukraina

Publicerad september 8, 2026 – av Emil Fjellstedt
Bokformad installation i den stora hallen på Lettlands nationalbibliotek i Riga
Lettlands importförbud gäller trycksaker med ursprung i Ryssland eller Vitryssland, oavsett innehåll. Bilden visar Nationalbiblioteket i Riga.

Lettlands regering vill stoppa vad den betecknar som rysk "propaganda" men stänger samtidigt importvägen för klassisk litteratur i utgåvor från Ryssland och Vitryssland. Böckernas innehåll spelar ingen roll. Det ursprungsbaserade förbudet får därmed en censurliknande verkan även mot klassisk litteratur – samtidigt som bokhandlare räknar med fortsatta leveranser via andra EU-länder.

Importförbudet trädde i kraft den 1 september 2026, efter regeringens godkännande av den slutliga varulistan den 25 augusti. Böcker, tidningar och andra trycksaker omfattas, enligt lettiska public service LSM. Regleringen gäller till den 1 juli 2027 och ska omprövas årligen.

Även varor med ursprung i Ryssland eller Vitryssland som importeras från andra tredjeländer omfattas. En omväg genom ett land utanför EU gör alltså inte importen tillåten. Förbudet går utöver EU:s gemensamma sanktioner och omfattar varor som ännu inte täcks av dem.

Ursprungslandet avgör – inte vad boken innehåller

Utrikesministeriet anger tre syften: att skydda Lettlands säkerhetsintressen, minska Rysslands och Vitrysslands exportintäkter och begränsa inflödet av vad ministeriet betecknar som ryskt "propagandamaterial". I AFP:s uppföljning beskriver ministeriet åtgärden som ett skydd mot vad det kallar "desinformation" och "krigspropaganda".

Men regeringen skiljer inte en klassiker från vad den betecknar som en "propagandaskrift". Kulturpolitiskt fungerar stoppet som en bred importcensur: även utgåvor av klassisk rysk litteratur träffas om de har ursprung i något av de två länderna. Det är inte författarskapet eller språket som avgör vilka böcker som stoppas vid importen.

Juridiskt är detta ett importförbud efter varans ursprung, inte innehållsgranskning eller ett titel-för-titel-förbud. Det förbjuder varken ryska språket, innehav av böcker eller försäljning ur befintliga lager.

Bokhandlarna räknar med omvägar och prispåslag

Bokhandlaren Rihards Jerums uppger för Meduza att leveranser kan tullklareras i ett annat EU-land och därefter röra sig inom unionen. Han framhåller också att försäljningen inte är förbjuden. Bokhandlarnas bedömning är därmed att böckerna kan fortsätta nå lettiska hyllor, men genom andra leveransvägar.

Arina Lindanen, ägare till Vilki Books i Riga, väntar sig krångligare logistik och omkring 1–2 procent högre priser. Både hon och Jerums beskriver stark efterfrågan på ryskspråkiga klassiker och uppger att sådana utgåvor ofta inte trycks kommersiellt utanför Ryssland och Vitryssland. Jerums nämner Fjodor Dostojevskij och Michail Bulgakov som ständiga försäljningsframgångar.

Det motsäger utrikesministeriets besked att varorna inte är unika och att tillräckliga alternativ finns på andra marknader. Utrikesminister Baiba Braže har enligt Meduza medgett att priser kan stiga, men anser att böcker kan ersättas med produkter från andra länder.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Lavrov: Trump ser frågan om Ukrainas Natomedlemskap som avslutad

Kriget i Ukraina

Publicerad september 8, 2026 – av Redaktionen
Sergej Lavrov i blå kostym vid ett möte.
Enligt Sergej Lavrov ser Donald Trump frågan om Ukrainas Natoanslutning som avslutad.

MOSKVA (Xinhua) -- Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov sade på tisdagen den 8 september att USA:s president Donald Trump betraktar frågan om Ukrainas medlemskap i Nato som avslutad.

Rysslands president Vladimir Putin har tidigare sagt att ett ukrainskt Natomedlemskap kommer att skapa hot mot Ryssland och inte kommer att öka Ukrainas egen säkerhet. Putin har också tidigare betonat att detta hot var en av orsakerna till konflikten mellan Ryssland och Ukraina.

Trump sade för det första att man ska glömma att ens försöka dra in Ukraina i Nordatlantiska alliansen. Han sade att detta stod klart långt före Putins uttalanden. Frågan är avslutad, och det finns ingen anledning att försöka blåsa liv i den igen, sade Lavrov i ett tv-program.

Ryssland är redo att fortsätta samtalen med USA om Ukraina, sade han.

De erkänner de grundläggande förhållandena och försöker vara till nytta utifrån dem. Jag anser att detta förtjänar stöd.

Lavrov tillade att Rysslands diskussioner med USA:s sändebud Steve Witkoff och Jared Kushner i Moskva utgår från Trumps ståndpunkt att inte ta in Ukraina i Nato och att erkänna verkligheten på marken.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Rapport: Bedrägerier och slöseri slukade 1,2 miljarder dollar av Ukrainas vapenpengar

Kriget i Ukraina

Publicerad september 7, 2026 – av Emil Fjellstedt
Ukrainska soldater avfyrar en bandgående 2S7 Pion-artilleripjäs.
Ukrainska soldater avfyrar en 2S7 Pion. Enligt NYT:s genomgång fortsatte leverantörer att få nya kontrakt trots tidigare leveransmisslyckanden.

Ukrainska myndigheter förlorade omkring 1,2 miljarder dollar på bedrägerier, slöseri och misskötsel i militär upphandling under 2024, enligt The New York Times genomgång av konfidentiella statliga revisioner. Leverantörernas tidigare misslyckanden hindrade inte nya beställningar.

Förlusterna under ett enda år framgår av interna ukrainska revisioner, rapporterar The New York Times. Granskningen beskriver en militär upphandling där företag fortsatte att få kontrakt trots tidigare avtalsbrott.

Sju av Ukrainas tio största militära leverantörer fick nya beställningar trots bedrägeriutredningar, tidigare uteblivna leveranser eller att företagsledare gripits på korruptionsanklagelser.

Nya avtal utan ett enda fullgjort kontrakt

Revisorerna identifierade 18 företag som hade fått nya kontrakt trots att de tidigare inte uppfyllt sina åtaganden. Sex av dem hade inte fullgjort ett enda kontrakt.

Även valet av pris kostade stora belopp. Omkring 126 miljoner dollar gick förlorade genom att lägre anbud förbigicks och vapen köptes till överpriser.

Ett konkret exempel gällde turkisk ammunition till raketartilleri. Den köptes via en tjeckisk mellanhand för omkring 5 100 dollar styck, trots att tillverkaren uppges ha erbjudit direktleverans för omkring 4 200 dollar styck.

Oanvändbara granater – sedan fler beställningar

Det statliga företaget Pavlohrad Chemical Plant uppges ha levererat 233 000 oanvändbara granatkastargranater. Ändå fick företaget fler affärer.

Bland de nya uppdragen fanns ett kontrakt på att leverera nästan alla Ukrainas 122-millimeters artillerigranater under 2025.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.