MORGONDAGENS DAGSTIDNING –
Donera Annonsera Om Nya Dagbladet Kontakt
Globe
Nya Dagbladet
Senaste nytt
Annons:

https://nyadagbladet.se/utrikes/tusentals-migranter-stormar-ceuta-myndigheter-kraver-nationellt-nodlage/

Utrikes

Tusentals migranter stormar Ceuta – myndigheter kräver nationellt nödläge

Migrationskrisen i Europa

Uppdaterad juli 31, 2026, Publicerad juli 31, 2026 – av Emil Fjellstedt
Montage med klättrare, folkmassa och gränsanläggning i Ceuta
Montage med en klättrare vid gränsstängslet, folkmassor och gränsanläggningen i Ceuta.
2 min läsning
Emil Fjellstedt
emil.fjellstedt@nyadagbladet.se
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 43 620,00 SEK 58% Mål: 75 000,00 SEK
Läs artikeln och bidra

Tusentals migranter tog sig på torsdagen in i den spanska enklaven Ceuta från Marocko. Nu beskriver Ceutas myndigheter situationen som ett humanitärt och socialt nödläge och kräver att staten stänger gränsen.

Enligt nyhetsbyrån EFE fortsatte människor att ta sig in via gränsområdet Tarajal, efter att situationen först lugnat sig under dagen. Myndigheterna hade inte offentliggjort någon slutlig siffra för hur många som tagit sig in just den dagen.

Under de närmast föregående tio dagarna hade mellan 1 500 och 2 000 personer redan kommit till Ceuta, enligt den lokala regeringen. Stadens mottagningssystem är överbelastat.

Ceuta kräver stängd gräns

Ceutas lokala myndigheter kräver att den spanska regeringen stänger gränsen mot Marocko. Staden kräver även att staten tar ett samlat ansvar för situationen.

Annons:

Krisen kommer samtidigt som Pedro Sánchez regering driver en extraordinär legalisering av personer som vistas utan tillstånd i Spanien. Närmare 1,2 miljoner ansökningar hade registrerats vid utgången av juni. NyD har tidigare rapporterat att antalet på längre sikt kan uppgå till tre miljoner om familjeåterföreningar räknas in.

Spaniens inrikesdepartement har svarat att reglerna för nationellt nödläge inte är avsedda för migrationskriser. Departementet uppgav samtidigt att fler resurser och personal sätts in för gränskontroll och humanitär hjälp.

Mottagningscentret CETI är dimensionerat för 512 personer, men enligt EFE befann sig omkring 800 personer där. Fler än tusen personer väntade utanför.

Emil Fjellstedt
emil.fjellstedt@nyadagbladet.se

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

https://nyadagbladet.se/norden/christian-zedig-dod-danska-politiker-rasar/

Norden

Lågt straff efter Christian Zedigs död – danska politiker rasar mot domen

Migrantvåldet

Publicerad oktober 8, 2026 – av Jan Sundstedt
Montage med ett infällt porträtt av Nkumba Ludovic Tshiembe till vänster och ett danskt avspärrningsband med texten POLITI framför en byggnad.
Nkumba Ludovic Tshiembe döms till ett års fängelse för misshandeln som ledde till Christian Zedigs död. Polisavspärrningen är en arkivbild.
4 min läsning
Jan Sundstedt
jan.sundstedt@nyadagbladet.se

Den svenske polisen Christian Zedig dog efter att ha blivit misshandlad i samband med en VM-match i fotboll på en sportbar i Köpenhamn. Gärningsmannen Nkumba Ludovic Tshiembe fick endast ett års fängelse för dådet, och nu kräver danska politiker från regeringen till Dansk Folkeparti hårdare straff.

Köpenhamns tingsrätt dömde på onsdagen 31-årige Nkumba Ludovic Tshiembe till ett års fängelse för misshandel av tvåbarnspappan Christian Zedig.

Nkumba Ludovic Tshiembe får dessutom ett års förbud mot att vistas i nattlivet under vissa tider, rapporterar danska TV2.

Christian Zedig, 32, var ledig polis från Eksjö och var den 30 juni i Köpenhamn för att se VM-matchen i fotboll mellan Norge och Elfenbenskusten på storbildsskärm.

Annons:

När ett bråk i samband med matchen utbröt försökte han gå emellan och blev då misshandlad av Nkumba Ludovic Tshiembe.

Tshiembe erkände gärningen när rättegången inleddes och sade sig ha accepterat domen men protesterade mot fortsatt häktning.

Historik av våldsbrott

Nkumba Ludovic Tshiembe är tidigare dömd för flera våldsdåd, bland annat mordförsök och våldtäkt. Han kom till Danmark från Kongo-Kinshasa som spädbarn och är dansk medborgare.

Rätten konstaterar i sin dom att man tagit hänsyn till hans historik av aggressivt och konflikteskalerande beteende, samt den tidigare brottsligheten och att Christian Zedig dog.

Åklagaren Søren Harbo yrkade på minst ett års fängelse, försvaret på högst tio månader. I somras hade åklagarsidan aviserat åtta till tio månader.

Danmark fördubblade i februari straffen för grovt våld, men straffskärpningen gäller inte den bestämmelse som Nkumba Ludovic Tshiembe dömdes enligt.

Ministern vill skärpa straffen

Justitieminister Nicolai Wammen (S) kallar straffet i sådana fall "oacceptabelt lågt".

— Jag har mycket svårt att hitta ord för hur arg det gör mig att en svensk polis och familjefar utsattes för en så meningslös våldshandling att han miste livet, säger han till danska TV2.

Wammen vill lägga fram ett lagförslag om skärpt straff för misshandel enligt den mildare danska våldsbestämmelsen när våldet leder till döden och gärningsmannen tidigare har dömts för personfarlig brottslighet.

Beskedet är inte heller nytt: statsminister Mette Frederiksen aviserade straffskärpningar i augusti i år. Någon ny straffnivå har i dagsläget dock inte presenterats.

I somras pekade Frederiksen också på Nkumba Ludovic Tshiembes bakgrund som en faktor.

— Det kan inte vara så att en man kommer från Kongo, och att han kan gå ner till Islands Brygge och slå en annan människa med ett knytnävsslag och slippa undan med en potentiellt mild dom, sade Frederiksen enligt TT.


Dansk Folkepartis rättspolitiske talesman Anders Vistisen säger till TV2 att domen visar en "blødsøden", alltså överdrivet mild lagstiftning.

— Den här mannen har slagit ihjäl en människa, och ändå ska vi hysa honom i all evighet. Det är helt outhärdligt, säger Vistisen. Partiet vill dessutom kunna frånta kriminella deras medborgarskap.

DF:s Morten Messerschmidt uttrycker att han inte har ord för "hur orättvis en dom det här är": "12 månader för att slå ihjäl en familjefar på en fotbollsfest".

Även techmiljardären Elon Musk reagerade på X och kallade straffet "skandalöst".

Familjen Zedigs skadeståndskrav på närmare 1,9 miljoner danska kronor avgörs senare. Christian Zedig efterlämnar hustru och två barn.

Jan Sundstedt
jan.sundstedt@nyadagbladet.se

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

https://nyadagbladet.se/utrikes/grekland-vill-lata-eu-lander-stoppa-asylansokningar-vid-massankomster/

Utrikes

Grekland vill låta EU-länder stoppa asylansökningar vid massankomster

Migrationskrisen i Europa

Publicerad oktober 2, 2026 – av Emil Fjellstedt
Migranter sitter vid en mur nära stranden Trampolín i Ceuta, Spanien.
Migranter samlas nära stranden Trampolín i Ceuta den 15 augusti 2026, efter att säkerheten skärpts vid gränsen mot Marocko.
2 min läsning
Emil Fjellstedt
emil.fjellstedt@nyadagbladet.se

Grekland vill att EU-länder ska kunna stoppa asylansökningar tillfälligt när tiotusentals människor kommer på en gång. Förslaget lades fram på torsdagen i Luxemburg och fick genast stöd av flera tunga medlemsländer.

Greklands migrationsminister Thanos Plevris presenterade förslaget när EU:s inrikesministrar möttes i Luxemburg. Han anser att EU:s migrationspakt, som trädde i kraft i juni, har förbättrat möjligheterna att hantera flödena men inte gått tillräckligt långt, rapporterar Reuters.

— I sådana fall bör det finnas förstärkt gränsövervakning och ett stopp för asyl, säger Plevris.

Inget är beslutat. Aten vill att EU:s kommande krisramverk ska få en särskild undantagsregim som bara kan utlösas i exceptionella lägen: snabbt ökande irreguljära ankomster, hårt tryck på lokal infrastruktur och belägg för att flödena organiseras eller underlättas av länder utanför EU, skriver Euronews.

Annons:

Utlöses regimen ska asylansökningar kunna stoppas tillfälligt, återvändandet gå snabbare och gränsbyrån Frontex kliva in direkt.

Ceuta blev exemplet

Grekland pekar på Ceuta. Spanien uppskattar att över 72 000 migranter tog sig in i den spanska enklaven i Nordafrika i slutet av juli. De flesta har återvänt, men omkring 10 000 är kvar.

Aten har redan prövat metoden på egen hand. Landet stoppade handläggningen av asylärenden i en månad i mars 2020 och i tre månader i juli 2025, efter båtankomster från Libyen. Polen införde en liknande åtgärd mot gränspassager från Belarus i mars 2025.

Stöd från Berlin och Wien

Diskussionen vid mötet blev kort. Polen, Tyskland, Österrike och Danmark visade stöd, och Nederländernas migrationsminister Bart van den Brink vill att lägen som det i Ceuta ska hanteras som gränsbevakning, inte som asyl.

— Vi måste hitta ett lagligt sätt att inte släppa in dem i asylprocessen, säger van den Brink.

— Normala asylprocedurer kan inte genomföras när det står klart att en massankomst inte är en humanitär situation utan orsakad av smuggling och desinformation, säger Tysklands inrikesminister Alexander Dobrindt.

— Om 70 000 människor, särskilt unga män, kommer på en dag har det uppenbarligen ingenting med asyl att göra, och då kan man inte arbeta med de tidigare reglerna, säger Österrikes inrikesminister Gerhard Karner.

Belgiens migrationsminister Anneleen Van Bossuyt sa att det inte bör finnas några tabun.

Det ska prövas i det krisramverk som kommissionen har aviserat.

Emil Fjellstedt
emil.fjellstedt@nyadagbladet.se

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

https://nyadagbladet.se/utrikes/antalet-forsta-uppehallstillstand-i-eu-okade-med-tio-procent/

Utrikes

Antalet första uppehållstillstånd i EU ökade med tio procent

Migrationskrisen i Europa

Publicerad september 15, 2026 – av Emil Fjellstedt
EU-flagga vid en gotisk byggnad.
EU-länderna utfärdade 3,9 miljoner första uppehållstillstånd till medborgare utanför unionen under 2025.
2 min läsning
Emil Fjellstedt
emil.fjellstedt@nyadagbladet.se

EU-länderna utfärdade 3,9 miljoner första uppehållstillstånd till medborgare utanför EU under 2025, 10,1 procent fler än året innan. Arbete var det största enskilda skälet – och den kategori som ökade snabbast, enligt EU:s statistikmyndighet.

Ökningen motsvarar 355 350 fler tillstånd än 2024. Siffrorna gäller uteslutande första uppehållstillstånd, och inte samtliga beviljade eller giltiga tillstånd under året. Personer som fått tillfälligt skydd i EU-länder på grund av Rysslands krig mot Ukraina ingår inte i statistiken; de redovisas separat.

Arbete stod för 1,3 miljoner tillstånd, eller 33,6 procent, och familjeskäl för 1,1 miljoner, 28,1 procent. Övriga skäl, där internationellt skydd ingår, svarade för 0,9 miljoner eller 22,8 procent, medan studier stod för 0,6 miljoner eller 15,5 procent.

Jämfört med 2024 ökade de arbetsrelaterade första tillstånden mest, 16,1 procent. Familjeskäl ökade med 14,1 procent och studier med 9,0 procent. Kategorin övriga skäl, inklusive internationellt skydd, minskade marginellt med 0,9 procent.

Annons:

Ukrainare fick flest första tillstånd

Ukrainska medborgare fick flest första tillstånd, 335 100. Därefter följde indiska medborgare med 227 600 och marockanska med 202 100. Att Ukraina toppar listan ska inte förväxlas med EU:s separata statistik över tillfälligt skydd, som inte räknas in här.

Det totala beståndet är en annan mätstorhet. Vid slutet av 2025 innehades 27,8 miljoner giltiga uppehållstillstånd av medborgare utanför EU, enligt Eurostats sammanställning. Där var familjeåterförening det vanligaste skälet med 32,4 procent.

Rangordningen i beståndet skiljer sig också från årets utfärdade tillstånd. Marockanska medborgare hade 2,2 miljoner giltiga tillstånd, turkiska 2,0 miljoner och ukrainska 1,7 miljoner.

Emil Fjellstedt
emil.fjellstedt@nyadagbladet.se

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

https://nyadagbladet.se/utrikes/manniskosmugglare-ceutas-utdragna-kris/

Utrikes

Människosmugglare slår mynt av Ceutas utdragna kris

Migrationskrisen i Europa

Publicerad september 7, 2026 – av Jan Sundstedt
Migranter sitter vid en mur nära stranden Trampolín i Ceuta, Spanien.
Migranter samlas nära stranden Trampolín i Ceuta den 15 augusti 2026, efter att säkerheten skärpts vid gränsen mot Marocko.
2 min läsning
Jan Sundstedt
jan.sundstedt@nyadagbladet.se

Migrantkrisen i Ceuta fortsätter. Hänsynslösa människosmugglare har utnyttjat situationen med priser upp till 9 000 euro per person och överfarter som utsätter människor för livsfara.

Mer än en månad efter massövergången och kaoset den 30–31 juli fortgår krisen i den spanska enklaven Ceuta, rapporterar RTVE.

Tusentals migranter finns kvar och sover eller rör sig på gatorna. Familjer i Ceuta överväger att hålla barn hemma inför skolornas höststart.

Människosmugglare har samtidigt erbjudit vägen vidare till det spanska fastlandet för svindlande belopp. Polisen redovisade den 21 augusti fem gripna i två separata utredningar.

Annons:

Enligt Spaniens inrikesministerium har spansk polis avslöjat och slagit sönder två misstänkta nätverk. Ett av nätverken krävde omkring 9 000 euro per person.

Via mellanhänder rekryterade nätverket migranter som hade simmat till Ceuta. Före avfärden höll nätverket dem i bostäder, garage eller andra väntplatser.

Andra tog sig vidare i egenköpta kajaker eller gömda i färjor och lastbilar.

8 000 euro – utan flytväst

I en separat transport den 14 augusti färdades sju passagerare omkring 40 kilometer under cirka fem timmar, i en båt som mätte fem gånger två meter. Enligt ett vittne betalade passagerarna 8 000 euro var, sammanlagt 56 000 euro.

Ombord saknades flytvästar. Flera passagerare kunde knappt simma eller inte simma alls, enligt ministeriets redogörelse. Båten färdades i nattmörker och tät dimma innan bränslet tog slut ute till havs.

Ett annat polisunderlag, som El Confidencial återger, anger att 148 personer nådde Cádiz- och Málagakusterna i 29 båtar mellan 30 juli och 19 augusti.

Fram till den 24 augusti hade polisen upptäckt 150 migranter på det spanska fastlandet, som enligt uppgifter betalat i snitt 5 000 euro för den riskfyllda resan.

Genomsnittet gäller inte de två separata smugglingsutredningarna med priser upp till 9 000 euro. Alla migranter reste heller inte med samma nätverk.

Tre utredningar granskar krisen

Tre större rättsliga utredningar granskar nu krisen, rapporterar El Confidencial den 7 september.

Spaniens nationella domstol, Audiencia Nacional, utreder om någon organiserat massövergången från Marocko. En domstol i Ceuta driver ytterligare två utredningar om krishanteringen och angrepp mot militärer.

Inför skolstarten har den spanska regeringen beslutat att stärka polisnärvaron vid skolor och skoltransporter.

För familjerna i Ceuta kvarstår frågan om barnen ska våga gå till skolan under rådande omständigheter.

Jan Sundstedt
jan.sundstedt@nyadagbladet.se

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Senaste nytt

Annons: