MORGONDAGENS DAGSTIDNING – söndag 7 september 2025

söndag 7 september 2025

 

Turkiet publicerar officiell kravlista till Sverige

Det nya kalla kriget

publicerad 24 maj 2022
– av Sofie Persson
Recep Tayyip Erdogan, Turkiets president.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Turkiet framför nu officiellt en kravlista för att godta Sveriges Nato-ansökan. Man inkluderar bland annat att Sverige skall upphöra med stöd till de kurdiska kommunistiska milisgrupperna PKK och YPG. Finland har ännu inte fått någon kravlista.

Det var under förra veckan som Sverige och Finland lämnade in ansökningar om medlemskap i Nato. För att medlemskapen ska godkännas måste alla 30 medlemsländer godkänna ansökan. Turkiet var snabba med att föra fram att man kommer att använda sin veto-rätt för båda länder bland annat eftersom man menar att både Sverige och Finland inte tar avstånd från kurdisk terrorism. Sveriges finansminister Mikael Damberg var dock inte särskilt orolig och menade att regeringen kommer att ”använda diplomati för att reda ut eventuella oklarheter med Turkiet”.

Nu har Turkiet publicerat en officiell kravlista för att Sverige ska godkännas in i militäralliansen, skriver man i ett pressmeddelande på den turkiska regeringens hemsida. Övervägande handlar kraven om att Sverige ska ”sluta stödja och finansiera terrorism” men ett krav är också att det svenska vapenembargot mot Turkiet måste upphöra för att landet ska kunna ”säkra sin gräns mot Syrien”.

Turkiet anser att Sverige stödjer Kurdistans arbetarparti (PKK), som är terrorstämplat av EU, samt den Syrien-baserade kurdiska milis-organisationen YPG med bland annat vapen och pengar, vilket enligt landet ska ha bidragit till att ”hota den nationella säkerheten”.

Man kräver också ett globalt samarbete mot terrorism där Sverige måste ge garantier gällande säkerheten i Turkiet.

Utrikesminister Ann Linde menar att Sveriges samarbete med PKK är en uppdiktad berättelse av Turkiet som ska betraktas som ”desinformation” och menar att Olof Palme klassade gruppen som terrorister redan 1984 och att man håller kvar vid denna syn, skriver hon på Twitter.

YPG är i nuläget dock inte klassad som en terrorgrupp i Sverige och inte heller i EU, Storbritannien eller USA. Enligt Pinar Dinc, forskare vid centrum för Mellanösternstudier vid Lunds universitet, är det heller inte troligt att Sverige kommer att terroristklassa organisationen. YPG bör inte betraktas som samma organisation som PKK, säger hon till skattefinansierande SR.

Finland har ännu inte fått någon kravlista från Turkiet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Amerikanska elitsoldater sköt ihjäl nordkoreanska fiskare under hemligt uppdrag

Det nya kalla kriget

publicerad Idag 9:20
– av Jan Sundstedt
SEAL-teamet tvingades hastigt lämna Nordkorea utan att ha slutfört sitt uppdrag.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


En topphemlig militäroperation för att avlyssna Kim Jong-un gick fel när amerikanska elitsoldater sköt ihjäl en grupp obeväpnade fiskare.

För att dölja spåren punkterade soldaterna de dödades lungor med knivar så att kropparna skulle sjunka till havsbotten.

Navy SEALs från USA:s elitförband tog sig i hemlighet in i Nordkorea i början av 2019 för att plantera avlyssningsutrustning riktad mot landets ledare. Men uppdraget slutade i katastrof när soldaterna överraskades av – och öppnade eld mot civila fiskare som dök efter skaldjur, avslöjar New York Times.

Det topphemliga uppdraget utfördes av SEAL Team 6:s Red Squadron – samma enhet som 2011 dödade Usama bin Ladin. President Donald Trump ska personligen ha godkänt operationen under sin första mandatperiod.

Uppdraget var så känsligt att det krävde presidentens direkta godkännande. Om de amerikanska soldaterna hade gripits på nordkoreansk mark kunde det ha torpederat pågående kärnvapenförhandlingar eller lett till en gisslankris.

— Jag vet ingenting om det. Jag skulle behöva undersöka saken, men jag vet ingenting om det. Jag hör det nu för första gången, svarade Trump när han konfronterades med uppgifterna under fredagen.

Månader av förberedelser

New York Times baserar sin granskning på intervjuer med två dussin personer, däribland regeringstjänstemän, medlemmar ur Trump-administrationen samt nuvarande och tidigare militär personal med insyn i operationen.

Elitsoldaterna tränade i månader under extrema förhållanden i iskallt vatten. Planen var att utgå från en kärndriven amerikansk ubåt och sedan ta sig till den nordkoreanska kusten i två tysta mindre u-båtar.

Ett team på cirka åtta soldater skulle simma i timmar genom fyragradigt havsvatten iförda dykutrustning och uppvärmda dräkter. Väl framme vid kusten skulle de plantera avlyssningsutrustningen och sedan försvinna obemärkt – utan något stöd från överflygande drönare.

Allt gick fel på stranden

I februari 2019 fick uppdraget grönt ljus. Trump skulle träffa Kim Jong-un i Vietnam senare samma månad, och underrättelseinformationen kunde bli avgörande för förhandlingarna.

Men när soldaterna nådde den nordkoreanska stranden gick allt snett. En fiskebåt dök oväntat upp i mörkret. Utan möjlighet att kommunicera med uppdragsledningen, och i rädsla för att bli upptäckta, öppnade en gruppchef i SEAL-teamet eld. De andra följde efter och samtliga obeväpnade civila ombord på båten dödades.

För att dölja spåren drog soldaterna kropparna ner i vattnet. Med knivar punkterade de de dödades lungor så att kropparna skulle sjunka till botten. Avlyssningsutrustningen planterades aldrig och uppdraget avbröts omedelbart.

Amerikanska spionsatelliter registrerade kort därefter ökad militär aktivitet från Nordkorea i området. Det är dock oklart om nordkoreanska myndigheter någonsin faktiskt förstod vad som hänt med skaldjursdykarna.

Trump mötte Kim i Hanoi, februari 2019. Foto: Vita huset

Kongressen informerades inte

Toppmötet mellan Trump och Kim genomfördes som planerat i Vietnam, men ledde inte till någon överenskommelse. I maj samma år återupptog Nordkorea sina missiltester.

Det hemliga uppdraget har aldrig tidigare erkänts offentligt. Enligt experter som tidningen talat med kan det faktum att kongressen inte informerades – varken före eller efter operationen – innebära ett brott mot federal lag.

— Poängen är att säkerställa att kongressen inte hålls i mörkret när stora saker pågår, argumenterar Matthew Waxman, juridikprofessor vid Columbia University och tidigare säkerhetsrådgivare under president George W. Bush.

— Detta är exakt den typ av sak som normalt skulle rapporteras till utskotten och något utskotten skulle förvänta sig att bli informerade om.

Inblandade befordrades

När Joe Biden efterträdde Trump som president granskades Nordkoreauppdraget på nytt. Försvarsminister Lloyd J. Austin III beordrade en utredning som leddes av en generallöjtnant från arméns generalinspektörskontor.

2021 informerades ledande kongressmedlemmar om utredningens resultat, men denna rapport är fortfarande hemligstämplad.

Många av de inblandade i det misslyckade uppdraget har senare befordrats, uppger tidningens källor.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

USA drar tillbaka militärstöd till Europas östgräns

Det nya kalla kriget

publicerad 5 september 2025
– av Markus Andersson
En grupp estniska soldater under en USA-ledd övning.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


USA fasar ut sina militära säkerhetsstödprogram för europeiska länder vid gränsen till Ryssland. Beslutet är en del av president Donald Trumps uttalade strategi att få Europa att ta större ansvar för sitt eget försvar.

Pentagonrepresentanter meddelade förra veckan europeiska diplomater att amerikanerna inte längre kommer att finansiera program som tränar och utrustar soldater i flera östeuropeiska länder.

Det aktuella programmet, som går under beteckningen ”section 333”, har en global budget på över en miljard dollar och nedskärningarna väntas innebära att militärt stöd för hundratals miljoner till länderna vid Rysslands gräns försvinner.

Mellan 2018 och 2022 gick 1,6 miljarder dollar av programmet till Europa. Huvudmottagare har varit de baltiska staterna Estland, Lettland och Litauen. Redan godkända medel finns kvar till september 2026, men Trump-administrationen har inte begärt nya anslag.

”Europa måste ta mer ansvar”

En tjänsteman vid Vita huset säger till Financial Times att beslutet ligger i linje med Trumps ambitioner att ”omvärdera och omfördela” bistånd till utlandet.

— Denna åtgärd har samordnats med europeiska länder i enlighet med den exekutiva ordern och presidentens långvariga betoning på att säkerställa att Europa tar mer ansvar för sitt eget försvar.

Under press från Trumps administration enades Europas Natoländer i juni också om att sikta på att öka sina försvarsutgifter motsvarande 5 procent av BNP.

Flera europeiska regeringar blev överraskade av beskedet och försöker nu få mer information från Washington, enligt diplomater med insyn i diskussionerna.

— Om de är skoningslösa kommer det att få stora konsekvenser, säger en diplomat, som tillägger att militärpakten definitivt kommer att påverkas eftersom delar av finansieringen kanaliseras genom alliansen.

— Det orsakar mycket oro och osäkerhet, uppger en annan diplomat.

Ökad närvaro i Polen?

Senator Jeanne Shaheen, ledande demokrat i senatens utrikesutskott, är mycket upprörd över beskedet och beskriver nedskärningarna som ett ”missriktat drag som sänder exakt fel signal när vi försöker tvinga Putin till förhandlingsbordet och avskräcka rysk aggression”.

Även framtiden för Baltic Security Initiative, skapat 2020 för att stärka Natoländerna i Baltikum, är osäker. Vita huset har inte begärt fortsatt finansiering för programmet i nästa års budget.

— Förlusten av amerikanskt säkerhetsstöd skulle vara mycket tuff för de baltiska staterna. Hela idén här är att göra dem kapabla att försvara sig själva, hävdar pensionerade amiralen Mark Montgomery vid tankesmedjan Foundation for the Defense of Democracies.

Samtidigt som administrationen ser över USA:s truppstationeringar världen över, försäkrade Trump på onsdagen Polens president Karol Nawrocki att amerikanska trupper kommer stanna kvar i Polen även fortsättningsvis.

— Jag är mycket nöjd med arrangemanget. Vi placerar ut ännu fler om de vill det, sa Trump om de cirka 10 000 amerikanska soldater som är stationerade i Polen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

SD tar åt sig äran för Sveriges miljardstöd till Ukraina

Det nya kalla kriget

publicerad 26 augusti 2025
– av Jan Sundstedt
Enligt Aron Emilsson är "Stödet till Ukraina avgörande för Europas och Sveriges säkerhet".

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Sverigedemokraterna skryter med att vara arkitekterna bakom Sveriges massiva Ukrainastöd. Det tidigare EU- och Nato-kritiska partiet applåderar nu när Sverige blir först i EU att skicka pengar rakt in i Kievs statskassa.

Regeringen beslutade på torsdagen att ge 750 miljoner kronor i extra budgetstöd till Ukraina genom EU:s Ukrainafacilitet. Pengarna går direkt till den ukrainska statsbudgeten.

— Sverigedemokraterna har länge varit pådrivande i stödet för Ukraina och omläggningen av biståndet för ökad andel till Ukraina, stoltserar Aron Emilsson, SD:s ordförande i Utrikesutskottet.

— Stödet till Ukraina är avgörande för Europas och Sveriges säkerhet. Med detta budgetstöd säkerställer vi att Sverige utstrålar trygghet och stabilitet i detta, fortsätter han.

Uttalandet vittnar om vilken dramatisk kursändring partiet gjort då SD länge profilerade sig som ett EU-kritiskt alternativ till etablerade partier och drev länge frågan om svenskt EU-utträde. Denna position finns inte längre på partiets agenda.

Samma utveckling syns i Nato-frågan. Partiet var länge motståndare till svenskt medlemskap men stödjer idag Sveriges Nato-anslutning – i praktiken den linje Moderaterna och andra etablissemangspartier länge drivit.

”Fortsätter öka stödet”

EU och USA har tillsammans gett närmare motsvarande 4 000 miljarder kronor i olika former av militärt och ekonomiskt bistånd till Ukraina sedan 2022, och de svenska regeringspartierna är eniga om att stödet måste fortsätta till varje pris.

— Vi måste stödja Ukraina på alla sätt vi kan, deklarerar KD:s biståndspolitiska talesperson Gudrun Brunegård, och samma budskap upprepas av Liberalernas Joar Forssell.

— Vi står orubbligt på Ukrainas sida. De måste vinna kriget och Ryssland förlora. Nu fortsätter vi öka stödet. Budgetstöd är avgörande för att Ukraina ska kunna stå emot den ryska aggressionen, samtidigt som landet tar viktiga steg mot EU-medlemskap. Ukrainas framtid är i Europa, hävdas det.

På sociala medier och kommentarsfält kritiseras Sverigedemokraternas kursändring där användare pekar på att partiet sedan Tidösamarbetet inleddes alltmer anammat Moderaternas politik.

Kritiker menar också att SD-ledningen nu driver en i praktiken neokonservativ linje i utrikespolitiken – från Ukraina till Israel – där militärt stöd och eskalering prioriteras framför dialog och diplomatiska lösningar.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Norge skickar luftvärn för miljarder till Ukraina

Kriget i Ukraina

publicerad 24 augusti 2025
– av Markus Andersson
Norges statsminister Jonas Gahr Støre och det amerikanska luftvärnssystemet Patriot.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Norges och Tysklands makthavare går samman om att finansiera två amerikanska Patriot-system till Ukraina. Prislappen för landets medborgare landar på sju miljarder norska kronor.

Beskedet kommer drygt en månad efter att Norges statsminister Jonas Gahr Støre (Ap) mötte Tysklands förbundskansler Friedrich Merz i Berlin.

— Tillsammans med Tyskland ser vi nu till att Ukraina får kraftfulla luftvärnssystem. Tyskland och Norge samarbetar mycket nära för att stödja Ukraina i kampen för att försvara landet och skydda civilbefolkningen mot ryska luftangrepp, uppger Støre i ett pressmeddelande.

Paketet omfattar två Patriot-system inklusive missiler. Norge bidrar dessutom till inköp av luftvärnsradar från tyska tillverkaren Hensoldt samt luftvärnssystem från norska Kongsberg.

Det amerikansktillverkade Patriot-systemet har varit något som Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj vid upprepade tillfällen efterfrågat och USA:s president Donald Trump har uttryckt att han är villig att förse Ukraina med systemen under förutsättning att Europa står för notan.

— Detta är en stor investering i effektivt luftvärn. Stödet kommer att ge Ukraina viktiga verktyg för att skydda ukrainska liv och bidra till ett starkare försvar, säger Norges försvarsminister Tore O. Sandvik (Ap).

”Förödande kraft”

Enligt den norska regeringen är Patriot ”ett mycket effektivt luftvärnssystem som kan bekämpa flera hot, särskilt taktiska ballistiska missiler”.

— Dessa missiler har stor förstörande kraft och kan inte stoppas av vanligt luftvärn. Patriot har långräckviddig radar, missiler med mycket hög hastighet och lång räckvidd. Dessa egenskaper sammantaget gör att Patriot kan bekämpa ballistiska missiler, framgår det av regeringens uttalande.

— Med utgångspunkt i vårt utmärkta samarbete med Norge är vi mycket tacksamma för att vi samarbetar om denna stödåtgärd, och att vi därmed tillsammans kommer att stärka Ukrainas luftförsvarsförmåga betydligt, kommenterar Tysklands försvarsminister Boris Pistorius.

Hundratals miljarder från Väst

Kritiker har påpekat att Västländerna hittills levererat vapenpaket till Ukraina för hundratals miljarder kronor – pengar som kommer från europeiska skattebetalare samtidigt som många länder genomför nedskärningar i välfärden och inhemska satsningar uteblir.

Nyligen föreslog Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj att landet skulle köpa amerikanska vapen för omkring 100 miljarder dollar – finansierat av Europa – i utbyte mot amerikanska säkerhetsgarantier efter ett eventuellt fredsavtal med Ryssland.

Det totala stödet från EU och USA till Ukraina sedan februari 2022 är svårt att fastställa exakt – olika källor och beräkningsmetoder ger olika siffror. Vid årsskiftet uppskattade bedömare summan till mellan 290 och 400 miljarder dollar.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.