Annons:

Turkiet publicerar officiell kravlista till Sverige

Det nya kalla kriget

Uppdaterad maj 24, 2022, Publicerad maj 24, 2022
– av Sofie Persson
Recep Tayyip Erdogan, Turkiets president.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

171 300 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Turkiet framför nu officiellt en kravlista för att godta Sveriges Nato-ansökan. Man inkluderar bland annat att Sverige skall upphöra med stöd till de kurdiska kommunistiska milisgrupperna PKK och YPG. Finland har ännu inte fått någon kravlista.

Det var under förra veckan som Sverige och Finland lämnade in ansökningar om medlemskap i Nato. För att medlemskapen ska godkännas måste alla 30 medlemsländer godkänna ansökan. Turkiet var snabba med att föra fram att man kommer att använda sin veto-rätt för båda länder bland annat eftersom man menar att både Sverige och Finland inte tar avstånd från kurdisk terrorism. Sveriges finansminister Mikael Damberg var dock inte särskilt orolig och menade att regeringen kommer att ”använda diplomati för att reda ut eventuella oklarheter med Turkiet”.

Nu har Turkiet publicerat en officiell kravlista för att Sverige ska godkännas in i militäralliansen, skriver man i ett pressmeddelande på den turkiska regeringens hemsida. Övervägande handlar kraven om att Sverige ska ”sluta stödja och finansiera terrorism” men ett krav är också att det svenska vapenembargot mot Turkiet måste upphöra för att landet ska kunna ”säkra sin gräns mot Syrien”.

Turkiet anser att Sverige stödjer Kurdistans arbetarparti (PKK), som är terrorstämplat av EU, samt den Syrien-baserade kurdiska milis-organisationen YPG med bland annat vapen och pengar, vilket enligt landet ska ha bidragit till att ”hota den nationella säkerheten”.

Annons:

Man kräver också ett globalt samarbete mot terrorism där Sverige måste ge garantier gällande säkerheten i Turkiet.

Utrikesminister Ann Linde menar att Sveriges samarbete med PKK är en uppdiktad berättelse av Turkiet som ska betraktas som ”desinformation” och menar att Olof Palme klassade gruppen som terrorister redan 1984 och att man håller kvar vid denna syn, skriver hon på Twitter.

YPG är i nuläget dock inte klassad som en terrorgrupp i Sverige och inte heller i EU, Storbritannien eller USA. Enligt Pinar Dinc, forskare vid centrum för Mellanösternstudier vid Lunds universitet, är det heller inte troligt att Sverige kommer att terroristklassa organisationen. YPG bör inte betraktas som samma organisation som PKK, säger hon till skattefinansierande SR.

Finland har ännu inte fått någon kravlista från Turkiet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Hegseth till Europa: Köp fler amerikanska vapen till Ukraina

Det nya kalla kriget

Publicerad idag 16:04
– av Isac Boman
Pete Hegseth tillsammans med Nato-chefen Mark Rutte.

Västvärldens militära stöd till Ukraina har nästan halverats under sommaren. Nu kräver USA:s försvarsminister att Nato-länderna på nytt öppnar plånboken för fler amerikanska vapenleveranser – men flera stora europeiska länder tvekar.

Pete Hegseth hade ett tydligt budskap när han på onsdagen mötte sina Nato-kollegor i Bryssel: Europa måste satsa ännu mer pengar på amerikanska vapen till Ukraina.

USA:s försvarsminister pekade på en rapport från Kiel Institute for the World Economy som visar att det militära stödet till Kiev föll dramatiskt under sommarmånaderna – en minskning med 43 procent jämfört med årets första hälft.

Hegseth var tydlig med sin syn på hur fred uppnås.

Annons:

— Man får fred när man är stark. Inte när man använder starka ord eller viftar med fingret, man får den när man har starka och verkliga förmågor som motståndare respekterar, förkunnade han inför församlade journalister.

Zelenskyj vill ha mer

I centrum för diskussionerna står PURL-programmet – Prioritized Ukraine Requirements List – som fundamentalt förändrat hur USA stödjer Ukraina militärt. Tidigare skänkte Washington vapen direkt, men nu måste NATO-länderna själva betala för leveranserna.

Enligt Hegseth är logiken enkel: Ju mer Europa köper, desto snabbare kan kriget avslutas.

— Vår förväntan i dag är att fler länder donerar ännu mer, att de köper ännu mer för att tillhandahålla till Ukraina, för att föra konflikten till ett fredligt slut, sa han.

Nato-chefen Mark Rutte meddelade att 2 miljarder dollar hittills utlovats genom PURL-systemet, och att han räknar med ytterligare bidrag. Men siffran ligger långt under de 3,5 miljarder dollar som Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj hade hoppats säkra senast i oktober.

Tre länder kom med nya löften på onsdagen: Sverige, Estland och Finland. Från europeiska tungviktare som Spanien, Italien, Frankrike och Storbritannien saknas ännu motsvarande besked.

USA – den stora vinnaren?

Den ryska regeringen har anklagat Kievs europeiska finansiärer för att förlänga konflikten på bekostnad av ukrainska liv och Moskva menar att de europeiska länderna är ovilliga att erkänna misslyckandet med sin strategi.

Samtidigt fortsätter europeiska Nato-medlemmar att bära de ekonomiska konsekvenserna av sin sanktionspolitik mot Ryssland. Efter att ha förkastat rysk energi har många EU-ekonomier drabbats av stigande produktionskostnader och utbredda konkurser inom industrin.

USA har däremot gynnats av utvecklingen genom ökade investeringsflöden och högre försäljning av flytande naturgas till Europa.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Från handelskrig till industriell krigföring – kampen om jordartsmetallerna

Det nya kalla kriget

Publicerad oktober 13, 2025
– av Markus Andersson
Kina kontrollerar 90% av världens jordartsmetaller, mineraler som finns i allt från smartphones till stridsflygplan.

Den 10 oktober detonerade Kina en bomb – inte med missiler, utan med mineraler. Nya exportkontroller för jordartsmetaller hotar nu att kväva hela den globala högteknologiska försörjningskedjan.

Två supermakter står öga mot öga i det som blivit ett industriellt krig. Nya Dagbladet sammanfattar den dramatiska eskalering som förändrat spelplanen mellan USA och Kina.

Utvecklingen har av analytiker beskrivits som ett ”ekonomiskt Pearl Harbor”. Det handlar inte längre bara om handelspolitiska motåtgärder, utan om ömsesidig ekonomisk massförstörelse där båda sidor är beredda att ta stor skada för att vinna.

Vad som började som ett handelskrig om tullar har förvandlats till en kamp om kontrollen över de grundämnen som driver den moderna världen.

Annons:

Vad hände den 10 oktober?

Den 10 oktober 2025 införde Kina nya skärpta exportkontroller för jordartsmetaller och relaterad teknologi. Reglerna kräver särskilda licenser för export av produkter som innehåller mer än 0,1% jordartsmetaller från Kina – eller som tillverkats med kinesisk produktionsteknologi.

Det låter tekniskt, men innebörden är explosiv. Som journalisten Mario Nawfal konstaterar: ”Det handlar om bärbara datorer, batterier, elbilar – i princip hela den moderna världen.”

Med ett penndrag fick Peking vetorätt över stora delar av världens högteknologiska produktion.

President Donald Trump svarade inom några timmar. Han hotade med ytterligare 100% tullar på kinesiska varor ”utöver alla tullar de för närvarande betalar”, med start den 1 november. Trump kallade Kinas drag för ”helt utan motstycke i internationell handel och en moralisk skam”.

Marknadernas reaktion var brutal – på en enda dag försvann 2 biljoner dollar i börsvärde från amerikanska aktiemarknader. Dow Jones föll med 879 poäng (1,9%), S&P 500 sjönk med 2,71% och Nasdaq rasade 3,56% – de värsta dagarna sedan april.

Varför är jordartsmetaller så viktiga?

För att förstå varför världen nu står på gränsen till en ekonomisk kris måste man förstå vad jordartsmetaller är – och varför Kina kontrollerar dem.

Kina står för 70% av den globala gruvdriften av jordartsmetaller och 90% av världens bearbetning och raffinering. Landet producerar så mycket som 95% av världens magneter av jordartsmetaller.

Dessa mineraler används i allt från smartphones och elbilar till militär utrustning och förnybar energiteknik. Jordartsmetaller är avgörande komponenter i avancerad militär teknologi – från stridsflygplan till ubåtar driver dessa kritiska mineraler viktiga system.

Siffrorna är slående: Ett enda F-35 stridsflygplan innehåller över 400 kg jordartsmetaller, medan en Virginia-klass ubåt kräver hela 4 600 kg. Jordartsmetaller är även avgörande för medicinsk teknik inom laserkirurgi och MRI-skanning.

Redan 1992 konstaterade den dåvarande kinesiske ledaren Deng Xiaoping att ”Mellanöstern har olja och Kina har sällsynta jordartsmetaller”. Det var inte bara ett konstaterande – det var en långsiktig strategi som nu når sin kulmen.

Från handelskrig till industriellt krig

Handelskonflikten mellan USA och Kina började 2018 under Donald Trumps första presidentperiod, när USA införde tullar på kinesiska varor för att begränsa det stigande amerikanska handelsunderskottet mot Kina.

Under Joe Biden-administrationen (2021-2025) fortsatte spänningarna, med Trumps tullar kvar och Biden införde begränsningar på amerikansk export av teknologisk kunskap och avancerade chipp till Kina.

När Trump återvände till Vita huset i januari 2025 eskalerade konflikten snabbt. Den 2 april 2025, under vad Trump kallade ”befrielsesdagen”, införde USA en extra tull på 34 procent, vilket ökade den totala tullen mot Kina upp till 54 procent.

Kina svarade den 4 april med exportrestriktioner på sju jordartsmetaller och tullarna eskalerade snabbt till minimalt 145 procent under våren, och aktiemarknaderna gick nästan in i en björnmarknad i april.

I maj kom parterna överens om en vapenvila för att förhandla ett nytt handelsavtal, och både Kina och USA sänkte avsevärt tullarna. I juni slöts en ramöverenskommelse där Kina åtog sig att fortsätta ge grönt ljus för export av jordartsmetaller till USA.

Men freden var skör. I oktober 2025 tillkännagav Kina de strängaste exportkontrollerna av jordartsmetaller och permanentmagneter hittills – och det pågående handelskriget förvandlades till något helt annat.

Kinas nya vapen

För första gången tillämpade Kina den så kallade ”foreign direct product rule” (FDPR) – en mekanism som USA länge använt för att begränsa halvledarexport till Kina. Nu vänder Kina på steken.

”Under det nya regelverket kräver alla produkter som innehåller minst 0,1 procent kinesiska jordartsmetaller eller magnetmaterial nu en kinesisk exportlicens, även om produkten tillverkas utomlands. Med andra ord: om din telefon, drönare eller stridsflygplan innehåller material av kinesiskt ursprung någonstans i sin försörjningskedja, har Peking vetorätt”, kommenterar Mario Nawfal.

”Det handlar inte om jord eller malm – det handlar om kontroll över förädlingssteget, där mineraler blir teknik. Åtgärden förvandlar jordartsmetaller till ett geopolitiskt vapen”, fortsätter han.

Kina kontrollerar inte bara gruvorna, utan hela värdekedjan från råmaterial till färdig produkt. Och nu används den makten som vapen.

AI och försvarsindustrin i skottlinjen

De två största förlorarna förväntas bli AI-industrin och den militär-industriella komplexen. Kinas nya exportkontroller stipulerar att material som används för chipproduktion under 14 nanometer-noden måste söka godkännande från Kina.

Nanometer-noden är ett mått på hur små transistorerna i ett chip är – ju lägre siffra, desto mer avancerad och kraftfull teknologi och modern AI och avancerad militär teknologi kräver chips under 14nm. Även produkter med dubbla användningsområden – det vill säga teknik som kan användas både civilt och militärt – måste godkännas. Peking kommer att avgöra varje fall för sig.

Detta skapar en potentiell flaskhals för hela den avancerade chipförsörjningskedjan. TSMC, världens största kontraktstillverkare av halvledare, är redan förbjuden att tillverka chipp under 14nm-noden för Kina på USA:s begäran.

Nu vänder Kina på logiken: om vi ändå inte får era mest avancerade chipp, kanske världen inte heller behöver dem. Kinas egen chipptillverkare SMIC kan producera motsvarande 7nm till 5nm-chipp.

Börsreaktionen visade vilka sektorer som drabbas hårdast. Teknik- och grön energisektorn, som båda är starkt beroende av jordartsmetaller som neodym och dysprosium, fick bära den tyngsta bördan. Nvidia föll med nästan 5 procent, AMD med 7,7 procent, och Tesla tappade över 5 procent. Kinesiska teknikjättar drabbades ännu hårdare – Alibaba föll med 10 procent, Baidu över 8 procent, och JD.com med mer än 6 procent.

USA:s desperata motdrag

Trump-administrationens högsta tjänstemän har sammankallat chefer från teknologi- och jordartsföretag i en intensiv satsning för att påskynda utvecklingen av hela försörjningskedjan för inhemsk produktion.

”Pentagon lanserade en uppköpsiver på 1 miljard dollar för att lagerföra kobolt, antimon, skandium och andra kritiska mineraler – en modern version av bunkring under kalla kriget”, konstaterar Nawfal.

I juli 2025 investerade försvarsdepartementet (nyligen omdöpt till krigsministeriet) 400 miljoner dollar i eget kapital i MP Materials, vilket gjorde den amerikanska regeringen till företagets största aktieägare. Affären inkluderar även ett 10-årigt prisgolv på 110 dollar per kilogram för företagets NdPr-produkter.

Men verkligheten är brutal: även när dessa anläggningar är fullt operativa kommer MP Materials endast att producera 1 000 ton neodym-bor-järn-magneter vid slutet av 2025 – mindre än 1 procent av de 138 000 ton som Kina producerar.

Amerikanska tjänstemän har erkänt att den övergripande ansträngningen fortfarande kommer att ta tid och därför lämna landet och dess allierade sårbara för Xi:s strategiska nycker på kort sikt.

”Men tiden är Kinas allierade. USA kan inte bygga raffinaderier och magnetfabriker över en natt, och globala alternativ (Australien, Brasilien, Indien) befinner sig fortfarande i tidiga stadier”, argumenterar Mario Nawfal vidare.

En ny geopolitisk verklighet

En tidigare rådgivare i Vita huset varnade att Kinas strikta kontroller av jordartsmetaller representerar ”makten att förbjuda vilket land som helst på jorden från att delta i den moderna ekonomin”.

Marknadernas reaktion avslöjar något fundamentalt nytt: divergensen mellan dollarn och guldet visar att marknaderna nu handlar tullar som om de slår tillbaka mot USA, inte mot resten av världen. Vid tidigare kriser har dollarn stärkts som en säker hamn – nu sjunker den istället.

Handelskrigen är ett uttryck för en djupare maktkamp mellan USA och Kina som har potential att skaka världsekonomin och skapa en ny international ordning.

Mario Nawfal sammanfattar: ”Pekings mål är inte total kollaps – det är press genom precision. Genom att strama åt tillgången precis tillräckligt för att få västvärlden att svettas, får Kina hävstång”.

Vad händer nu?

Trump hotade med att ställa in sitt planerade möte med Kinas president Xi Jinping vid APEC-toppmötet i Sydkorea den 31 oktober-1 november, även om han senare förtydligade att han inte helt avbrutit mötet men var osäker på om det skulle äga rum.

Både Trump och Xi Jinping vill under inga omständigheter visa sig svaga, vilket gäller i synnerhet Xi Jinping och kommunistpartiet, som baserar sin maktställning på att ha gjort Kina starkt och stå upp mot Västnationer.

Kinas handelsministerium sade i ett uttalande: ”Kinas hållning är konsekvent – vi vill inte ha ett tullkrig, men vi är inte heller rädda för ett”.

Tullarna på 100% är satta att träda i kraft den 1 november – eller tidigare. Pentagon köper in kritiska mineraler i panik, allierade länder rusar att bygga alternativa försörjningskedjor och börser världen över håller andan.

Nawfal avslutar sin analys med en dyster prognos: ”Det här är inte längre en tullkonflikt – det är ett krig om atomerna som får den moderna världen att snurra. Glöm handelskrig. Det här är industriell krigföring… och båda sidor är beredda att blöda för att vinna”.

Frågan är vem som kan uthärda smärtan längst.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Finland bordade Eagle S illegalt – miljonstämning hotar

Det nya kalla kriget

Publicerad oktober 3, 2025
– av Markus Andersson
Eagle S bordades dramatiskt på juldagsnatten 2024 – en åtgärd som domstolen nu konstaterar saknade rättslig grund.

Helsingfors tingsrätt slår fast att Finland inte hade jurisdiktion att döma besättningen på oljetankern Eagle S.

Nu riktas hård kritik mot myndigheternas bordning av fartyget på internationellt vatten – en åtgärd som riskerar att bli mycket kostsam för finska skattebetalare.

Domen från Helsingfors tingsrätt är ett tungt bakslag för de finska myndigheter som i fjol dramatiskt bordade oljetankern Eagle S på internationellt vatten. Tingsrätten slår fast att Finland helt enkelt saknade rätt att döma besättningen för de påstådda kabelbrotten.

Kaptenen Davit Vadatchkoria och styrmännen Robert Egizaryan och Santosh Kumar Chaurasia var åtalade för grovt sabotage och grovt störande av post- och teletrafik. Åtalet innehöll också alternativa, lindrigare brottsrubriceringar: sabotage, grov skadegörelse och vållande av allmän fara.

Annons:

Men eftersom kabelbrotten – som omfattade fem undervattenkablar – skedde utanför Finlands territorialvatten kan finländsk straffrätt inte tillämpas, konstaterar domstolen.

”Internationellt vatten  –  punkt slut”

Advokat Herman Ljungberg, som företräder rederiet Caravella FZ LLC, har hela tiden hävdat att åtgärden var olaglig.

— Skadan ägde rum på internationellt vatten, punkt slut. Därmed har Finland inget med saken att göra. Det är bara flaggstaten, i det här fallet Cooköarna, som har jurisdiktion, säger han till Svenska Yle.

Ljungberg går längre och kallar händelsen för en olaglig kapning.

— Bordningen borde absolut utredas. Vi har redan i ett tidigare skede gjort en polisanmälan om bordningen, men den lämnades utan utredning, säger han.

Tingsrätten hänvisar till havsrättskonventionen

I sin dom konstaterar tingsrätten att händelsen var en olycka och hänvisar till FN:s havsrättskonventions artiklar. Rätten noterar visserligen att gärningen enligt åtalet hade orsakat ”synnerligen stor” ekonomisk skada, men slår ändå fast att en finländsk domstol inte kan pröva fallet.

Domstolens slutsats understryker det olämpliga i myndigheternas agerande: Man bordade ett fartyg på internationellt vatten, höll det kvar i över två månader och väckte åtal – trots att man saknade jurisdiktion.

Skattebetalarna får betala notan

Det direkta priset för den misslyckade rättsprocessen landar redan nu på 193 000 euro i rättegångskostnader som finska staten måste ersätta de tre frikända.

Men det kan vara början på en betydligt dyrare räkning. Rederiet förbereder omfattande skadeståndsanspråk.

— Det kan handla om skador på tiotals miljoner euro. Rederiet anser att finska staten är skyldig dem pengar på grund av den olagliga kapningen av fartyget, säger Ljungberg.

Han pekar på att lasten – framför allt blyfri bensin – ska ha skadats under de månader fartyget hölls kvar, samt på uteblivna hyresinkomster under tiden fartyget stod stilla utanför Sköldvik.

”Skuggflotta” – ett laddat ord utan tydlig definition

Fallet har präglats av starka ord och dramatiska rubriker. I samband med att EU i maj 2025 införde nya sanktioner mot vad som kallas ”den ryska skuggflottan” placerades Eagle S på en lista över så kallade skuggfartyg.

Termen ”skuggfartyg” eller ”skuggflotta” används av politiker och i media, men det finns ingen enhetlig, officiell definition av vad som avses. Begreppet tycks generellt syfta på äldre fartyg med komplicerade ägarstrukturer som transporterar rysk olja, möjligen för att kringgå internationella sanktioner.

Att ett fartyg finns på EU:s sanktionslista påverkar dock inte frågan om jurisdiktion. I fallet Eagle S slår domstolen fast att Finland saknade rätt att döma besättningen, oavsett fartygets status som listat skuggfartyg.

Vad händer nu?

Åklagarna, som företrätts av biträdande riksåklagare Jukka Rappe, har ännu inte kommenterat domen. Rappe har tidigare utan framgång försökt motivera varför Finland skulle ha jurisdiktion:

— I det här fallet har kabelkapaciteten varit så stor att det enligt min mening är klart att datakommunikationen och elsystemet har påverkats i Finland. Därmed anses gärningen ha utförts i Finland även om platsen där kablarna kapades på ligger utanför finska gränsen, sa Rappe till Svenska Yle i augusti.

Nu står åklagarna inför valet att överklaga till hovrätten eller acceptera nederlaget.

Det är också möjligt att Cooköarna, som flaggstat för Eagle S, väljer att ta över utredningen – om man överhuvudtaget skulle anser att det finns ett fall att utreda.

För de tre besättningsmännen, som spenderade månader i Finland med reseförbud och skyldighet att anmäla sig hos polisen varje vecka, är ärendet nu över. Men för finska staten och skattebetalarna kan konsekvenserna av den överilade bordningen komma att bli långt mer kostsamma än de ansvariga ursprungligen föreställt sig.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Norskledd träningsbas för ukrainska soldater öppnad i Polen

Det nya kalla kriget

Uppdaterad oktober 2, 2025, Publicerad oktober 2, 2025
– av Isac Boman
EU-företrädare besöker Camp Jomsborg under öppningsceremonin.

Ett norskllett träningscenter för ukrainska trupper har öppnats i sydöstra Polen. Camp Jomsborg kan ta emot upp till 1 200 soldater åt gången och kommer att fokusera på drönarkrigföring.

Anläggningen i Nowa Dęba-Lipa invigdes på onsdagen i närvaro av försvarsministrar från Norge och Estland samt representanter från Litauen, Lettland, Sverige, Finland, Island och Danmark.

Camp Jomsborg, som byggts av ingenjörer från Norges Brigade Nord, är ytterligare en upptrappning av det västerländska stödet till Ukraina sedan kriget med Ryssland bröt ut 2022. Polen har sedan dess varit ett centralt nav för logistik och träning av ukrainska styrkor.

Enligt Polens försvarsminister Władysław Kosiniak-Kamysz kommer träningen att bedrivas av instruktörer från allierade Natoländer, med särskilt fokus på modern drönarteknologi.

Annons:

— Det finns ingen annan armé i världen som är lika vältränad i drönare och motdrönarsystem som Ukrainas, påstod han vid invigningsceremonin.

Omkring 250 norska soldater är redan stationerade på platsen, och fem rotationer om 500 trupper vardera planeras för nästa år. Estland har också skickat personal, och fler nationer förväntas följa.

”Inte en enkelriktad väg”

Kosiniak-Kamysz argumenterade för att samarbetet inte bara gynnar Ukraina, utan att de allierade länderna också drar nytta av ukrainsk stridserfarenhet.

— Detta är inte en enkelriktad väg. Ett viktigt element är att vi kommer att dra nytta av ukrainsk erfarenhet. Precis bredvid oss finns en startbana för drönare, sa försvarsministern.

Han underströk att basen symboliserar Natoländernas enighet och hävdade att ”fred kräver styrka, skicklighet, träning, en väl förberedd armé, en stark allians och motståndskraftiga samhällen”.

Samma dag som invigningen enades EU-ledare om att skapa en så kallad ”drönarmur” längs blockets östra flank, efter påståenden från Polen och Estland om ryska luftrumskränkningar. Moskva har avfärdat anklagelserna som grundlösa och anklagat EU för att försöka hetsa fram ett krig mot Ryssland.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.