Annons:

Tung Reuters-profil sitter i Pfizers styrelse

Uppdaterad januari 10, 2022, Publicerad januari 7, 2022 – av Isac Boman
Reuters-profilen Jim Smith sitter fortfarande i Pfizers styrelse.

Jim Smith har i många år varit en nyckelperson i mediekonglomeratet Reuters och bland annat innehaft positionerna som operativ chef och vd. Idag är han ordförande i mediekoncernens välgörenhetsstiftelse – samtidigt som han suttit i styrelsen för läkemedelsjätten Pfizer sedan 2014.

Därtill innehar Smith styrelseuppdrag för den ökända globalistiska tankesmedjan World Economic Forum som i hög grad påverkat den förda coronapolitiken världen över.

Etablissemangsmedia har länge fått kritik från många håll för att rapportera vinklat och odelat positivt om de experimentella covidvaccinen, samtidigt som man mycket sällan uppmärksammar riskerna med injektionerna.

Personer som av olika skäl valt att inte ta de kontroversiella vaccinen utmålas ofta som farliga konspirationsteoretiker eller "foliehattar" och som ett hot mot samhället. Stort fokus läggs på dagliga artiklar om hur många som har smittats med olika virusvarianter och hur viktigt det är att ta vaccinen.

Annons:

Samtidigt finns det nära kopplingar mellan läkemedelsjättarna och den internationella massmediala maktsfären – något som Jim Smith är ett tydligt exempel på. 62-årige Smith är för närvarande styrelseordförande för Thomson Reuters Foundation – en stiftelse som ägs och kontrolleras av mediekonglomeratet Thomson Reuters, tidigare Reuters Group. Mellan 2012 och 2020 var han också vd för företaget och har även varit operativ chef under en kortare period 2011 och haft flera andra toppositioner inom koncernen.

Smith sitter samtidigt i styrelsen för World Economic Forums råd för internationella affärer och den Nato-kopplade tankesmedjan Atlantic Council som Nya Dagbladet nyligen uppmärksammade i samband med att man prisade Pfizers vd Albert Bourla och EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen för deras nyckelroller i den globala massvaccinationskampanjen.

Därtill sitter Jim Smith alltså även i styrelsen för läkemedelsjätten och vaccintillverkaren Pfizer sedan 2014 och är i nuläget bland annat ordförande för Pfizers ersättningskommitté och medlem i dess revisionskommitté.

Foto: faksimil/Pfizer

 

Påverkar miljarder människor

Thomson Reuters äger nyhetsbyrån Reuters – som bland annat svenska TT och en stor del av den internationella pressen köper sina utrikesnyheter och ekonomiska nyheter ifrån och som har över 3000 journalister anställda runt om i världen. Reuters nyhetsrapportering beräknas nå miljarder läsare varje vecka och är kanske den största globala aktören på området.

Samtidigt som Smith varit högste chef för denna aktör, med en mycket stor påverkan på världens nyhetsflöde och vilken information världens människor ska ta del av, satt han alltså även i styrelsen för en av de absolut största läkemedelsjättarna.

Nyheten väcker allvarliga frågor om intressekonflikt eftersom företagsmedier som Reuters fortsätter att främja Pfizer-produkter, försvara läkemedelsföretag från kritik och börjat tysta skeptiker”, kommenterar The National Pulse som också pekar på att Reuters nämnt Pfizer hela 22 000 gånger i sin rapportering bara under 2020.

 

Reuters "faktagranskar" vaccinkritik

Även nyhetssajten The Defender har uppmärksammat att Reuters-chefen också sitter i Pfizers styrelse och att Reuters dessutom i hög grad är involverade i arbetet med att ”faktagranska” innehåll på de sociala plattformarna Facebook och Twitter – vilket i praktiken ofta leder till censur av vaccinkritiskt innehåll och påstådd desinformation kopplad till covidvaccinerna eller covid-19.

När man meddelade sitt faktagranskningspartnerskap med Facebook och Twitter lät Reuters bli att nämna detta faktum: Nyhetsorganisationen har kopplingar till Pfizer, World Economic Forum och Trusted News Initiative (TNI) – ett branschsamarbete av stora nyhets- och globala techorganisationer vars uttalade syfte är att bekämpa spridningen av skadlig vaccindesinformation”, noterar man.

Foto: The Defender

Sajten konstaterar också att Reuters har vägrat att offentliggöra några kriterier för vilken information som ska klassas som ”falsk” eller inte. Man uttrycker även oro för att Reuters kommer att fortsätta lyfta fram Pfizers produkter och försvara läkemedelsjättarna från kritik samtidigt som man systematiskt tystar och svartmålar skeptiker.

Angående ”Trusted News Initiative” och censur av information relaterad till coronavaccinets risker, snälla var medvetna om kopplingen mellan Pfizer och Reuters. Jag skulle kalla det för en journalistisk intressekonflikt, vad anser du?” twittrade den numera avstängde dr Robert Malone – en av mRNA-vaccinteknikens skapare och lyfte även han fram hur Jim Smith sitter på dubbla stolar.

Malone publicerade även samma inlägg på LinkedIn och blev då bannlyst från plattformen för att ha brutit mot dess användarvillkor. Noteras kan att LinkedIn köptes av Microsoft 2016 för 26 miljarder dollar när ultraglobalisten och vaccinlobbyisten Bill Gates fortfarande styrde företaget. Noteras kan att även Microsoft-chefen Kirk Koeningsbauer sitter i Thomson Reuters styrelse.

 

Facebook-topp i Pfizers styrelse

De täta kopplingarna mellan mainstreammedia och läkemedelsindustrin är, föga överraskande, inte något som uppmärksammats utanför systemkritiska medier, och Jim Smith är heller inte den enda maktfigur som sitter på dubbla stolar.

Så sent som 2020 valdes även Dr. Susan Desmond-Hellman in i Pfizers styrelse. Hon har inte bara varit vd för Bill & Melinda Gates Foundation mellan 2014 och 2020 utan även suttit i Facebooks styrelse mellan 2013 och 2019.

Dr. Susan Desmond-Hellmanns närvaro och tidigare uppdrag innebär ett gemytligt förhållande för Pfizer, men en tvivelaktig intressekonflikt, då Facebook rutinmässigt censurerat inlägg relaterade till vaccin samtidigt som Gates och hans stiftelse lyfter fram vaccin som svar på sjukdomen”, skriver Midlands Directory.

Dr. Susan Desmond-Hellmann. Foto: Fortune Live Media/CC BY-NC-ND 2.0

Man konstaterar vidare att ytterligare en intressekonflikt föreligger eftersom Desmond-Hellman även sitter i president Joe Bidens råd för vetenskapliga och teknologiska frågor.

 

"Utbildar" journalister att rapportera rätt

Tilläggas kan att Reuters Foundation lanserade initiativet ”Covid 19 crisis reporting hub” kort efter att Jim Smith blev ordförande för stiftelsen – ett projekt i syfte att ”utbilda” journalister i hur de ska rapportera om coronarelaterade frågor.

Vår 8 veckor långa utbildning som levereras till grupper på högst 15 deltagare utrustar journalister med de grundkunskaper och den information de behöver för att rapportera om pandemin och dess inverkan på ekonomier, hälsovårdssystem och samhällen”, hävdar man.

Projektet samfinansieras av bland annat World Economic Forum och fokus läggs också på att journalisterna ska lära sig att bekämpa påstådd ”desinformation” i form av vaccinkritik och istället föra ut budskap som sanktionerats av makthavarna.

Exakt hur de sociala mediejättarnas riktlinjer kring covid-19 och vaccinet eller massmediernas rapportering kring dessa ämnen har påverkats av att Jim Smith och andra profiler har dubbla lojaliteter och starka kopplingar till läkemedelsjättarna är mycket svårt att avgöra. Kritiker pekar dock på att det är tydligt att såväl de stora etablissemangsmedierna som Facebook och Twitter anammat samma narrativ om ett mycket farligt virus där vaccinet utgör den enda räddningen - samtidigt som avvikande röster systematiskt stigmatiseras och karaktärsmördas.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Kvinnor och barn dödade i amerikansk robotattack mot iranskt bröllop

USA:s krig i Mellanöstern

Uppdaterad Igår kl 19:01, Publicerad Igår 16:45 – av Markus Andersson
Ett svårt skadat bostadshus med hål i taket och bråte på gården i Sirik i Iran.
Huset i Sirik där en bröllopsfest pågick när en robot träffade området den 1 september 2026.

En misstänkt amerikansk robotattack träffade ett bostadshus där en familj firade bröllop. Iranska Röda halvmånen uppger att fyra människor dödades och minst 67 skadades.

Angreppet inträffade på tisdagskvällen i kustorten Kuhestak i Sirik vid Hormuzsundet. Fiskaren Ali Mallahi firade sin dotters bröllop i huset tillsammans med ett stort antal gäster.

Associated Press rapporterar att bilder från platsen visar ett stort hål i taket, sönderslagna väggar och bråte över gården. Bland spillrorna låg skor som tillhörde bröllopsgästerna.

Roboten förstörde husets innertak fullständigt, sade Mallahi till iransk statlig television.

Iranska myndigheter namnger de döda som två kvinnor, 50 och 43 år gamla, samt två barn på fyra och 16 år. En människorättsorganisation uppger att splitter dödade 16-åringen vid ett kommunikationstorn omkring 100 meter från huset, snarare än inne på bröllopsfesten.

USA granskar uppgifterna

USA:s centralkommando har inte bekräftat att amerikanska styrkor träffade huset. Talesmannen Tim Hawkins säger att militären känner till uppgifterna och granskar dem.

USA:s militär angriper aldrig civila, sade Hawkins till BBC.

President Donald Trump beskrev tisdagens anfall mot Iran som ”stora och kraftfulla”. Enligt centralkommandot riktade USA attackerna mot luftvärn, radarsystem och marina tillgångar i södra Iran.

Vapenexperten N.R. Jenzen-Jones har granskat bilder av vapendelar som iranska medier kopplar till platsen. Han bedömer att delarna kommer från ett amerikanskt flygburet precisionsvapen, troligen en styrd bomb av typen JSOW. Centralkommandot ville inte kommentera hans slutsats.

Iran kräver internationell granskning

Irans FN-representant Gholamhossein Darzi kräver att säkerhetsrådet fördömer attacken och ställer USA till svars. Han beskriver angrepp mot civila, däribland barn, som ett brott mot krigets lagar.

Iranska Röda halvmånen har också vänt sig till Internationella brottmålsdomstolen och begärt en oberoende utredning. Organisationen uppger att kvinnor och barn utgör flertalet av de skadade.

Uppgifterna om antalet skadade varierar. Röda halvmånens första meddelande angav 50 skadade, medan iransk statlig television och nyhetsbyrån Irna senare rapporterade minst 67. Fyra dödsfall återkommer i de senaste uppgifterna från flera iranska källor.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Rysslands nya jetdrönare pressar Ukrainas luftförsvar

Kriget i Ukraina

Uppdaterad Igår kl 15:47, Publicerad Igår 14:16 – av Emil Fjellstedt
Skärmdump från en teknisk genomgång där en jetdriven drönare flyger över ett militärfordon
Skärmdump som visar en teknisk genomgång av den jetdrivna Geran-serien. Exakt drönarmodell kan inte fastställas enbart från bilden.

Rysslands nya Geran-4 är snabbare, tyngre och svårare att hejda än de propellerdrivna drönare som Ukrainas luftförsvar har anpassats för. Systemet avgör inte kriget på egen hand, men visar hur den tekniska utvecklingen fortsätter att flytta styrkeförhållandet till Rysslands fördel.

Den ukrainska militära underrättelsetjänsten HUR har publicerat en genomgång av ett nedskjutet exemplar av Geran-4. Drönaren uppges väga omkring 850 kilo och bära en stridsspets på upp till 150 kilo. Den ska kunna nå cirka 500 kilometer i timmen, flyga på upp till 5 000 meters höjd och ha en räckvidd på omkring 450 kilometer.

Uppgifterna kommer från en krigförande parts underrättelsetjänst och alla prestandavärden har inte kunnat verifieras oberoende. Det fysiska fyndet visar dock ett tydligt teknikskifte: Geran-4 drivs av en mindre turbojetmotor och har en förstärkt flygkropp med fast integrerade vingar. HUR har identifierat två kinesisktillverkade motortyper i undersökta exemplar.

Från långsam måltavla till litet kryssningsvapen

De tidigare Geran- och Shahed-modellerna var relativt långsamma och kunde i många fall bekämpas med mobila kulsprutegrupper eller billiga genskjutningsdrönare. När farten ökar till flera hundra kilometer i timmen krymper tiden för upptäckt, målföljning och eldgivning. Flyghöjden gör samtidigt att flera av de billigaste motmedlen får svårare att nå fram.

Ukrainas överbefälhavare Oleksandr Syrskyj har enligt den ukrainska försvarssajten Militarnyi uppgett att jetdrivna drönare i vissa nyare ryska anfall utgjort omkring två tredjedelar av farkosterna. De ska ha använts i mindre antal än äldre modeller men ändå nått sina mål oftare. Det är ett viktigt erkännande eftersom bedömningen kommer från den sida som försöker skjuta ner dem.

Utvecklingen fortsätter den trend som Nya Dagbladet rapporterade redan 2025, då modifierade ryska drönare och svärmtaktik började tränga igenom det ukrainska luftförsvaret i högre grad.

En teknisk genomgång av Geran-4 och Geran-5 från flygkanalen Altitude Addicts.

Tvingar fram dyrare motmedel

Geran-4:s främsta betydelse ligger därför inte i någon enskild teknisk detalj, utan i hur den förändrar kostnadsbalansen. Ukraina utvecklar nu jetdrivna genskjutningsdrönare för att hinna ikapp de snabbare målen. Om enklare system inte räcker återstår betydligt dyrare luftvärnsrobotar, samtidigt som Ryssland kan blanda jetdrönare med långsammare Geran-varianter, skenmål och robotar.

Öppna källor som granskat utbyggnaden av fabriksområdet i Alabuga bedömer att Ryssland förbereder storskalig produktion. Militarnyi har med hänvisning till satellitbilder och ryska uppgifter beskrivit en möjlig kapacitet på omkring 3 000 Geran-4 och Geran-5 per månad. Den exakta siffran är osäker, men utvecklingen ligger i linje med den bredare ryska försvarsproduktionen.

HUR har samtidigt identifierat 105 utlandstillverkade komponenter i Geran-4. Det visar att Ryssland fortfarande är beroende av importerad elektronik och motorer, men också att sanktionerna hittills inte har stoppat landets förmåga att ta fram nya system och föra dem från konstruktion till stridsanvändning.

Teknikskiftet talar för förhandlingar

En ny drönarmodell avgör inte ensam utgången i Ukraina. Geran-4 illustrerar däremot ett större problem för Kiev och dess västliga stödgivare: varje nytt motmedel möts av en rysk anpassning, samtidigt som Ryssland har större industriell uthållighet och kan pressa fram en ogynnsam byteskvot för luftförsvaret.

Det försvagar föreställningen att fortsatt utnötningskrig i sig ska vända utvecklingen till Ukrainas fördel. Ju längre kriget fortsätter, desto mer tid får Ryssland att skala upp nästa generation av billigare och svårare mål. Den tekniska verkligheten gör därför seriösa fredsförhandlingar mer brådskande – inte mindre.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Drönarfyndet i Leipzig: Regeringen följer Berlin och pekar ut Ryssland

Kriget i Ukraina

Publicerad Igår 11:39 – av Jan Sundstedt
Montage med Leipzig/Halle flygplats, ett obekräftat faksimil av den påstådda drönaren och Ulf Kristersson
Leipzig/Halle flygplats, en bild som påstås visa drönaren som hittades sent den 4 augusti samt Ulf Kristersson.

Sverige har kallat upp Rysslands ambassadör och kallar drönarfyndet i början av augusti vid Leipzigs flygplats för ett ryskt hybridangrepp. Jimmie Åkesson går ännu längre och säger att ansvaret har bekräftats. Samtidigt håller den tyska regeringen de avgörande bevisen hemliga för allmänheten.

En flygplatsanställd hittade den 4 augusti en drönare som enligt LKA bar en spränganordning innanför säkerhetsområdet på Leipzig/Halle flygplats.

Drönaren låg nära ett ukrainskt Antonov-fraktflygplan. Laddningen exploderade aldrig och ingen kom till skada.

Tysklands inrikesminister Alexander Dobrindt pekade den 1 september ut Ryssland. Han sade att drönarens konstruktion, delar, sprängämne och tändanordning liknar materiel från tidigare ryska operationer och kriget i Ukraina.

Dobrindt sade också att polisens undersökning, tillvägagångssättet och underrättelseuppgifter tillsammans bevisar ryskt ansvar. Enligt ministern agerade de misstänkta på uppdrag av ryska statliga organ, utan att ange vilka organ han syftade på eller hur utredarna hade knutit ordern till dem.

Allmänheten har inte fått ta del av hela den tekniska undersökningen eller underrättelseuppgifterna.

Enligt en gemensam granskning säger sig utredarna ha identifierat två misstänkta. De ska ha hittat DNA-spår på en drönare, en konservburk med sprängämnen och på en antenn nära flygplatsen. En av de misstänkta uppges ha ett ryskt pass, medan den andre uppges ha både lettiskt och ryskt pass.

Ryska pass och liknande materiel räcker däremot inte ensamma för att visa att den ryska staten gav ordern.

Dagen före utpekandet sade den tyska regeringens talesman att regeringen först skulle peka ut den ansvarige när utredningen var klar. Något som man nu däremot gör.

Ulf Kristersson pekar ut Ryssland

Statsminister Ulf Kristersson skrev redan samma eftermiddag om "den ryska hybridattacken i Leipzig" som ett faktum, och försäkrar Tyskland fullt svenskt stöd.

Kristersson bekräftar även att regeringen sammankallat det Nationella säkerhetsrådet. Efter mötet kallade Utrikesdepartementet upp Rysslands ambassadör.

Utrikesminister Maria Malmer Stenergard pekar också ut Ryssland och betonar att Sverige fördömer sabotageförsöket och stöder Tysklands svar.

Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson har i ett inlägg på X gått ut med att Ryssland ligger bakom och att ansvaret har bekräftats.

Varken Ulf Kristersson, Maria Malmer Stenergard eller Jimmie Åkesson har i skrivande stund redovisat någon självständig svensk prövning som förklarar de tvärsäkra ordvalen.

Ryssland tillbakavisar

Ryssland förnekar all inblandning i händelsen och tillbakavisar samtliga anklagelser. Den ryska ambassaden i Berlin kallar det hela för en hastigt hopsatt provokation.

President Vladimir Putin hävdar att någon har planterat bevis för att flytta uppmärksamheten från tyska inrikesproblem.

Underlaget som allmänheten kan granska räcker därför varken för att slå fast en skenoperation eller för att följa en order från Moskva hela vägen till de påstått misstänkta.

Skillnaden i ordval är ändå tydlig: Tyskland har pekat ut Ryssland, medan svenska makthavare talar om ryskt ansvar som ett bekräftat faktum.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Unicef: Vart femte barn utsatt för övergrepp online

Publicerad Igår 07:50 – av Markus Andersson

En Unicef-studie visar att vart femte barn i de undersökta länderna hade utsatts för sexuella övergrepp eller utnyttjande online. Färre än en procent av fallen rapporterades till polis, socialtjänst eller stödlinjer.

Rapporten bygger på nationellt representativa undersökningar med omkring 21 000 internetanvändande barn. Uppgifterna samlades in i två omgångar mellan 2020 och 2025 och gäller därför olika mätår i olika länder.

Studien omfattar länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Karibien samt Östeuropa.

Unicef uppskattar att drygt 15 miljoner barn exponerades för sexuellt innehåll som de inte ville se. Nio miljoner pressades att delta i sexuella samtal eller dela bilder, medan fyra miljoner fick sexuella bilder på sig själva spridda utan samtycke.

De flesta berättade aldrig för en myndighet

Nästan 60 procent av övergreppen skedde på sociala medier och 14 procent i onlinespel. I 57 procent av fallen var förövaren någon som barnet redan kände, exempelvis en vän, partner, jämnårig eller familjemedlem. I 38 procent av fallen hade barnet först kommit i kontakt med personen på nätet.

Övergreppen begås inte av främlingar i mörka vrår, utan av någon barnen känner. Plattformarnas brist på säkerhet gör det lätt för förövare att komma i kontakt med barnen, säger Lulu Li, Unicef Sveriges expert på barns rättigheter online.

Mer än fyra av tio berättade inte för någon vad som hade hänt. Färre än en procent rapporterade övergreppet till polis, socialtjänst eller en stödlinje. Det vanligaste skälet till tystnaden var att barnet inte visste vart det kunde vända sig.

Barn som uppgav att de utsatts rapporterade också betydligt oftare självskadebeteende, ångest och självmordstankar. Sambanden kvarstod när forskarna tog hänsyn till ålder och kön, men eftersom undersökningen är en tvärsnittsstudie kan den inte visa att övergreppen ensamma orsakade problemen.

Unicef efterlyser bland annat starkare integritetsskydd för barn, begränsningar av oönskade kontakter från vuxna och bättre system för att upptäcka och anmäla övergrepp. Organisationen vill också att regeringar och teknikföretag tar ett större ansvar, så att skyddet inte läggs på barnen själva.

Vi måste alla, inklusive regeringar och teknikföretag, göra mer för att skydda barn på nätet, säger Unicefs generaldirektör Catherine Russell.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.