I helgen höll Donald Trump tal i Ohio inför tusentals anhängare. Han gick bland annat hårt åt de republikaner som tidigare röstat för ett riksrättsåtal mot honom och deklarerade att han tillsammans med sina allierade "kommer att ta tillbaka USA".
Donald Trump hade i lördags sitt första stora kampanjliknande möte sedan han lämnade Vita Huset. Mötet hölls i Wellington Ohio i USA inför tusentals Trump-anhängare. Syftet var att visa stöd för den före detta Vita Huset-medarbetaren Max Miller. Det rapporterar NRP.
Miller avser att utmana den sittande republikanske ledamoten Anthony Gonzalez, som var en av de tio republikaner som röstade för ett riksrättsåtal mot Trump. Trump antyder att Miller kommer att bli återvald och att de ska ta tillbaka både senaten och Vita Huset.
– Vi kan vinna en tredje gång, det är fullt möjligt. Vi kommer att ta tillbaka representanthuset, vi kommer att ta tillbaka senaten, vi kommer att ta tillbaka USA, och vi kommer att göra det snart, sade Trump.
Annons:
Den före detta presidenten går också i sitt tal som väntat hårt åt den sittande presidenten Joe Biden.
– Efter fem månader är Bidens regering redan en komplett katastrof, deklarerar Trump.
Kampanjmötet är början på en lång rad ytterligare möten och Donald Trump planerar just nu att resa till gränsen till Mexiko samt hålla ett tal i Florida. Han har tidigare antytt att han planerar att kandidera inför nästa presidentval. Flera republikaner vill också se honom försöka igen, något som Nya Dagbladet tidigare rapporterat om.
– Mina medamerikaner, vår kampanj är långt ifrån över - den har bara börjat, menar den före detta presidenten.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Jimmie Åkesson lovar att en regering han företräder ska stå upp för ett "fritt Iran". Vid manifestationen i Humlegården en vecka före riksdagsvalet krävde SD-ledaren fortsatt press mot "regimens ombud" och åtgärder mot islamism i Sverige. Löftet kommer efter att Åkesson tidigare sagt sig hoppas att israeliska och amerikanska anfall skulle få Irans styre på fall.
Åkesson sade att han inte skulle hålla ett valtal när han talade vid den Iranstyrelsekritiska manifestationen den 5 september 2026. Men han påminde om att det var en vecka kvar till riksdagsvalet och gjorde regeringsfrågan till en del av sitt budskap till deltagarna.
I talet, som Sverigedemokraterna publicerar i sin helhet, ställde han en regering som står upp för ett "fritt Iran" mot en som inte gör det.
— Det betyder någonting om vi får en regering som står upp för ett fritt Iran eller om vi får en regering som inte gör det. Och jag vill lova att den regering som jag kommer att företräda står upp för ett fritt Iran, säger Jimmie Åkesson.
Annons:
Från Irans styre till moskéer i Sverige
När det hördes publikrop om att stänga Irans ambassad hänvisade Åkesson till att SD och vissa samarbetspartier hade medverkat till sanktioner mot det iranska ledarskapet och personer som går dess ärenden. Han krävde att trycket mot dessa personer skulle fortsätta.
— Alla som springer den regimens ärenden ska få den press på sig som de förtjänar, säger Jimmie Åkesson.
SD-ledaren kopplade därefter stödet till de iranska styrelsekritikerna till kampen mot islamism på svensk mark. Han sade att islamism inte hör hemma i Sverige och ville stoppa statsbidrag till islamistiska organisationer, stänga deras moskéer och låta staten tvångsinlösa fastigheter för att hindra att nya islamistiska samlingslokaler öppnas.
Efter manifestationen skrev Åkesson på X: "Vi står upp för ett fritt Iran!" Han jämförde också stödet till iranska oppositionella med stödet till Ukraina:
"Precis som vi står vid Ukrainas sida i kriget mot Ryssland, så går vi sida vid sida med de iranska frihetskämparna i deras kamp mot islamisterna."
Liknelsen placerar Iranfrågan i samma blockpolitiska ram som kriget i Ukraina, men Åkesson förklarade inte vilka svenska åtgärder formuleringen "går sida vid sida" ska innebära.
Tidigare välkomnat västliga anfall
I Humlegårdstalet preciserade Åkesson inte vad stödet från en framtida regering skulle innebära. Hans tidigare uttalanden visar däremot att han har knutit Irans politiska framtid till israeliska och amerikanska militära angrepp.
Sveriges Radio rapporterade den 24 juni 2025 att Åkesson i P1 Morgon sade sig hoppas att israeliska och amerikanska anfall mot Iran skulle leda till att landets styre föll.
I riksdagen den 13 mars 2026 argumenterade SD-ledamoten Nima Gholam Ali Pour för att "det iranska folkets frihet" endast kan förverkligas genom ett maktskifte. Han beskrev USA:s och Israels militära anfallskrig som en "humanitär intervention".
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
AfD blir klart störst i Sachsen-Anhalt med omkring 44–44,5 procent enligt de första prognoserna under söndagen – mer än dubbelt så stort som CDU. Men en egen majoritet är ännu osäker, och de andra större partiernas nej till samarbete kan göra regeringsbildningen svår.
När vallokalerna stängde klockan 18 gav Infratest Dimaps första prognos AfD 44,5 procent, rapporterar MDR. Prognosen bygger på eftervalsintervjuer; rösträkningen hade då just börjat.
Enligt ZDF gav den första prognosen AfD 44,0 procent. Båda prognoserna placerade CDU långt efter med 18,5 procent.
Ombytta roller sedan valet 2021
I delstatsvalet 2021 fick CDU 37,1 procent och AfD 20,8 procent. Med de första prognosernas siffror skulle AfD mer än fördubbla sitt väljarstöd, medan CDU skulle förlora ungefär hälften.
Redan klockan 16 hade valdeltagandet nått 65,3 procent enligt ZDF – över hela valdeltagandet i valet 2021 på 60,3 procent.
AfD:s toppkandidat Ulrich Siegmund sade till ARD efter prognosen, enligt DW:
– Vi har skrivit historia, det måste sägas tydligt.
Han kallade också prognosen en signal till förbundsregeringen.
Småpartiernas spärr kan avgöra majoriteten
Prognoserna ger ännu inget säkert besked om AfD får egen majoritet. Det beror på mandatfördelningen och vilka mindre partier som klarar femprocentsspärren till delstatsparlamentet.
BSW ligger exempelvis precis vid spärren: på 5 procent i MDR:s prognos och 4,8 procent i ZDF:s.
CDU och övriga större partier avvisade före valet samarbete med AfD. Om AfD inte får egen majoritet kan dessa besked göra regeringsbildningen svår.
AfD säger sig vara öppet för samarbete, men vill inte ge upp grundläggande ståndpunkter för att få makt.
Delstatens författningsskydd har klassat den regionala AfD-avdelningen som säkerställt högerextrem. AfD avvisar anklagelserna om extremism.
På AfD:s valvaka jublade deltagarna framför ZDF:s första prognosgrafik. Naomi Seibt publicerade en 33 sekunder lång video från jublet på X.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
En 29-årig ghanansk man gick loss på bilar med en stång i centrala Martina Franca. Då ingrep förbipasserande – de övermannade honom och gav honom stryk. Flera personer behövde vård efter tumultet. Borgmästaren tackade invånarna och krävde att mannen skulle bort från kommunen.
Framfarten började nära Palazzo Ducale i den italienska staden den 5 september 2026. Den afrikanska migranten angrep både passerande och parkerade bilar och krossade minst en vindruta. Enligt Il Giornale gick han också till angrepp mot personer som försökte lugna honom.
Fyra invånare övermannade honom, skriver tidningen. Förbipasserande höll sedan kvar honom på marken tills Carabinieri kom. Ingripandet blev våldsamt: migranten fick stryk. Repubblica beskriver det som att han riskerade lynchning.
Italians, tired of seeing invaders ruin their town, team up and take down a rampaging African. https://t.co/5IqutcLjQ6
Fyra personer sökte vård efter tumultet, rapporterar La Gazzetta del Mezzogiorno. En 70-årig kvinna skadades i handen. En man blev biten och skadade armbågen, en ung man fick en knäskada och ytterligare en man skadades i hand och handled. Vad som låg bakom 29-åringens framfart är inte klarlagt.
Senare uppgav Antenna Sud att polischefen i Taranto beslutat att mannen ska lämna Martina Franca och förbjudas att återvända i tre år. Han portas alltså från kommunen – inte från Italien.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Tiotusentals spanjorer gick på onsdagen ut på gatorna i protest mot regeringens hantering av migrantkrisen i Ceuta. Samtidigt pressas premiärminister Pedro Sánchez av en polisrapport som pekar på att marockanska säkerhetsstyrkor lät tiotusentals människor passera gränsen.
Demonstrationer hölls den 2 september i Ceuta och på flera håll i Spanien, bland annat i Madrid, Barcelona och Bilbao.
Deltagarna viftade med spanska flaggor, krävde Sánchez avgång och skanderade att Ceuta inte är till salu utan måste försvaras.
Protesterna samlade enligt AP tiotusentals människor i hela landet. En video från Madrid visar hur folkmassan fyller ett stort torg och angränsande gator.
Mobiliseringen utgick från Spaniens kommunförbund FEMP, som leds av det konservativa oppositionspartiet Partido Popular.
Pedro Sánchez socialistiska regeringsparti tog snabbt avstånd från demonstrationerna och anklagade högern för att använda Ceutas nödläge som ett politiskt vapen.
Mass demonstrations broke out in Ceuta as residents protested Spanish handling of mass immigration into the enclave.
Locals are demanding answers from Madrid on border policy, public safety, and who is responsible for the fallout.
Bakgrunden är den exceptionella gränskrisen den 30 och 31 juli. Över 72 000 människor tog sig då från Marocko in i den spanska enklaven, enligt Reuters.
Fem veckor efter gränskaoset uppgav de lokala myndigheterna att fler än 10 000 migranter, däribland ensamkommande minderåriga, fortfarande befann sig i tillfälliga läger eller på stadens gator och stränder.
Invånarna har sedan dess protesterat nästan dagligen. Många kräver att personer utan rätt att stanna ska skickas tillbaka eller fördelas över resten av Spanien.
Medborgarinitiativet Por Ceuta har samlat nära 65 000 underskrifter för ordnade återvändanden, förstärkt säkerhet och respekt för både invånarnas och migranternas mänskliga rättigheter.
Madrid har ökat antalet tillfälliga boendeplatser från omkring 500 till drygt 3 400 och satt in fler än 1 600 poliser.
Regeringen har också utlovat hundratals miljoner euro i stöd. Lokala företrädare anser ändå att insatserna kom för sent och inte motsvarar den belastning som den lilla enklaven har fått bära.
Over 200 demonstrations in Spain in support of the residents of Ceuta and against Sánchez and immigration.
You wont see this on the MSM.
And a reminder that when the dynamics of survival are at stake, those on the right confirm their stance, while those pretending to be on the… pic.twitter.com/8FUbncI13g
En spansk polisrapport som beställts av en domare och granskats av Reuters redogör för färre marockanska gränspoliser än vanligt nära den plats där människor tog sig över.
Uniformerade tjänstemän ska också ha visat migranter vägen, medan andra personer följde och styrde flödet.
Rapporten kallar de marockanska styrkornas agerande för "total tillåtelse" och bedömer att människosmugglare inte hade kapacitet att på egen hand organisera en förflyttning av denna omfattning. Den pekar däremot inte ut några enskilda befäl eller visar en verifierad order från Marockos regering.
Pedro Sánchez sade i parlamentet på torsdagen att ingen spansk eller internationell institution har lagt fram hållbara bevis för att Rabat planerat migrantanstormningen.
Han medgav samtidigt att marockansk polis lät passagerna fortgå under en avgörande tiotimmarsperiod den 30 juli, men sade att Spanien ännu inte vet om orsaken var passivitet eller oförmåga.
Premiärministern har i stället anklagat ryska och israeliska nätverk för att ha förstärkt vilseledande uppgifter om krisen. Han redovisade inga närmare belägg, och både Ryssland och Israel har avvisat anklagelserna.
Marocko förnekar att landet avsiktligt öppnade gränsen och hänvisar till människosmugglare, ryktesspridning och ett spanskt domstolsavgörande som misstolkades som en ny väg till uppehållstillstånd.
Rabats tidigare anspråk på Ceuta och Melilla samt massinflödet till Ceuta under en diplomatisk konflikt 2021 gör ändå frågan om migrationspåtryckningar politiskt laddad.
En växande klyfta i Europa
Missnöjet i Spanien ingår i en bredare europeisk konflikt mellan regeringar som försöker förvalta fortsatt migration och väljare som efterfrågar lägre inflöden och större nationell kontroll.
I en YouGov-mätning från november 2025 stödde 56 procent av spanjorerna en kraftig minskning av invandringen. Motsvarande andel låg mellan 49 och 60 procent i Storbritannien, Danmark, Frankrike, Tyskland, Italien och Polen.
I Spanien motsatte sig 64 procent en kraftig ökning och 48 procent ville inte behålla nivån oförändrad. Mätningen visar samtidigt att opinionen inte är ett entydigt avståndstagande från alla invandrare.
Motståndet var starkast mot irreguljär invandring och bidragsmigration, men betydligt svagare mot kvalificerad arbetskraft och människor som söker asyl enligt rådande regelverk.
EU:s svar är den migrations- och asylpakt som började tillämpas den 12 juni. Den skärper registrering och gränsförfaranden men skapar också en permanent solidaritetsmekanism.
För 2026 omfattar den enligt EU:s ministerråd 21 000 omplaceringar eller andra insatser motsvarande 420 miljoner euro. Spanien räknas till de länder som står under migrationstryck och kan få stöd.
I Tyskland och Storbritannien har invandringen blivit en av väljarnas viktigaste frågor, samtidigt som partier som kräver hårdare gränspolitik har vuxit.
Nya Dagbladet har tidigare rapporterat att AfD vill lämna Schengen och hänvisar till Ceuta som bevis för att EU:s yttre gräns inte fungerar.
Samtidigt har spanska vänstergrupper och fackförbund arrangerat motdemonstrationer i flera spanska städer mot rasism och angrepp på migranter.
Protesterna visar framför allt vad som händer när människor upplever att besluten fattas över deras huvuden och följderna hamnar på deras gator.
Ceuta har blivit en symbol för den växande klyftan mellan Europas styrande och de befolkningar som kräver fungerande gränser, ordnade återvändanden och politiskt ansvar.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
