USA:s president Donald Trump säger sig vilja se att Ryssland bjuds tillbaka in till G7-mötet.
2014 kastades Ryssland ur G8 (Group of Eight) och gruppen gick tillbaka till det gamla namnet G7 (Group of Seven). Orsaken var Rysslands agerande i östra Ukraina och på Krimhalvön.
Under helgens G8-möte i kanadensiska La Malbaie, beläget i provinsen Québec, sade USA:s president Donald Trump till reportrar att Ryssland borde vara med på G7-mötet.
– Ryssland borde vara med på mötet. Varför har vi ett möte när Ryssland inte är med?
Annons:
– Vi borde ha Ryssland vid förhandlingsbordet.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Visegradländernas regeringschefer meddelade vid ett möte i Bratislava den 10 september att de kommer att blockera EU-förslag som riskerar att driva upp energipriserna. Polens premiärminister Donald Tusk beskrev blockeringen som en fråga om överlevnad för hela EU och krävde att industrin skyddas: konkurrensen med Kina och USA är enligt honom en dagdröm så länge elräkningarna ser ut som i dag.
Vid mötet på Bratislavas slott deltog premiärministrarna från Polen, Ungern, Slovakien och Tjeckien tillsammans med Irlands regeringschef Micheal Martin. De fyra regeringscheferna var eniga om att de höga elpriserna skadar konkurrenskraften, och Slovakiens premiärminister Robert Fico beskrev sänkta elpriser som V4-ländernas centrala gemensamma fråga.
Tusk var den som formulerade beskedet skarpast. Länder som Polen och andra i regionen betalar några av världens högsta elpriser, och V4 kommer inte att släppa igenom förslag från europeiska institutioner eller andra länder som försämrar deras energisituation. Han pekade uttryckligen ut ETS1 och ETS2 – EU:s system för handel med utsläppsrätter – som exempel.
Allt som medför risk för dyrare energi ska blockeras, enligt Tusk, eftersom det handlar om överlevnad inte bara för de fyra länderna utan för hela EU.
Annons:
— Allt som medför en risk för dyrare energi kommer att blockeras av oss.
"Vi kan avfärda drömmarna"
Enligt Tusk har unionen inte råd med ytterligare en dag av naivitet när det gäller ambitiös politik, och industrin måste skyddas. Hans slutsats om det industriella läget var kompromisslös.
— Vi kan avfärda drömmarna om att konkurrera med Kina eller USA om energipriserna här förblir som de är i dag.
Konkreta förslag på bordet
Fico nöjde sig inte med kritiken. V4 ska agera proaktivt och lägga fram egna förslag: förändringar i utsläppshandeln, en separering av gasprisernas roll i prissättningen av el och alternativa former för elhandel via Leipzigbörsen. Han motsatte sig samtidigt att en del av de nationella ETS-intäkterna förs över till EU:s budget.
Positionen är ingen nyhet i sak. Redan i ett gemensamt uttalande från mötet den 23 juni pekade V4-ledarna ut de höga energipriserna som en gemensam EU-politisk fråga och nämnde en revidering av utsläppshandelssystemet bland det som krävde samordnat agerande. Skillnaden är att beskedet nu formuleras som ett hot om blockering.
Martin uppgav att Irland under sitt ordförandeskap i EU:s råd lägger fram ett förslag till ny europeisk budget inom några veckor.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Sedan AfD vunnit delstatsvalet i Sachsen-Anhalt med 43,8 procent öppnar EU-parlamentarikern Daniel Freund (Miljöpartiet/De gröna) för att delstatens EU-stöd kan hållas inne om partiet bildar regering. Det handlar om 2,95 miljarder euro – mer regionalstöd per invånare än i någon annan tysk delstat. Samtidigt förbereder Tysklands försvarsminister Boris Pistorius mekanismer för att stänga av en AfD-ledd delstatsregering från federala resurser.
Det är den tyska public service-kanalen ARD som rapporterar om det möjliga stoppet för EU-medlen. Pengarna finansierar högst konkreta saker i en av Tysklands fattigaste delstater: renoveringar av skolor och förskolor, och modern medicinsk utrustning på sjukhusen.
Enligt ARD får Sachsen-Anhalt mer EU-regionalstöd per capita än någon annan tysk delstat. Det är också just den hävstången som nu diskuteras öppet i Bryssel, dagar efter att väljarna gjort AfD till klart största parti.
Freund öppnar för att hålla inne medel
Daniel Freund, som beskriver AfD som en politisk kraft som agerar mot "det europeiska projektet", säger till ARD att stödet snabbt skulle kunna pausas om partiet bildar delstatsregering och på något sätt utmanar unionen.
Annons:
— Vid behov skulle Europeiska kommissionen behöva hålla inne medel, säger han.
Freund är ingen novis på området. Han drev aktivt på för motsvarande åtgärder mot Ungern under dåvarande premiärministern Viktor Orban, och han beskriver metoden som ett bra sätt att tygla avvikande nationella regeringar – särskilt i Ungern och Polen.
— Vi såg i båda länderna att det efter frysningen av EU-medel skedde regeringsskiften, och att de nya regeringarna fick en betydligt bättre relation till EU-institutionerna, säger han till ARD, och tillägger att samma metod nu skulle kunna tillämpas i Sachsen-Anhalt.
Beslutet om att hålla inne pengar fattas av EU-kommissionen, som leds av Ursula von der Leyen. Ingen väljare i Sachsen-Anhalt har röstat fram den.
Upp till 500 miljoner euro om året
Vad ett sådant beslut skulle kosta har Luise Quaritsch vid tankesmedjan Jaques Delors Centres Berlinkontor försökt uppskatta. Delstaten kan förlora upp till 500 miljoner euro om året i ett scenario liknande det ungerska, enligt henne.
— Ett sådant beslut skulle i betydande grad påverka den regionala och ekonomiska utvecklingen och därmed också få negativa konsekvenser för delstatsregeringen, varnar hon.
Att skolrenoveringar och sjukhusutrustning uteblir drabbar invånarna. Effekten på delstatsregeringens väljarstöd är det uttalade syftet med instrumentet.
Budapest och Warszawa som mall
Bryssel har vid flera tillfällen de senaste åren fryst stödmedel för både Warszawa och Budapest, med hänvisning till brott mot rättsstatens principer. Båda regeringarna har beskrivit åtgärderna som politisk förföljelse kopplad till deras motstånd mot EU:s politik.
I Ungerns fall frystes medlen 2022, sedan kommissionen anklagat Orban – en långvarig kritiker av EU:s migrationspolitik och EU:s Ukraina-stöd – och hans regering för korruption och rättsstatsbrott. Pengarna frigavs bara delvis tidigare i år, efter att Orban förlorat valet mot Peter Magyar och dennes parti Tisza.
Nu ska samma modell alltså kunna riktas mot en tysk delstat.
AfD:s gruppledare i förbundsdagen, Bernd Baumann, avfärdar trycket.
— Vi skrattar åt våra partimotståndare som nu försöker missgynna oss odemokratiskt även på EU-nivå. För de är sedan länge försvarslösa mot oss i den politiska konkurrensen, säger han.
Berlin bygger en egen spärr
Parallellt med diskussionen i Bryssel arbetar den tyska förbundsregeringen med en egen plan för att begränsa en eventuell AfD-ledd delstatsregering. Boris Pistorius har nyligen uppgett att Berlin förbereder mekanismer för att stänga av den från vissa federala resurser, bland annat nätverket för underrättelsedelning.
Telegraph och Die Welt rapporterade i juli att en "hemlig plan" tagits fram för att förhindra "obstruktion" från delstatsmyndigheternas sida – särskilt i ett läge där regeringen skulle behöva underlätta en stor truppförflyttning inom Nato genom tyskt territorium, potentiellt i riktning mot de ryska gränserna.
Både EU och förbundsregeringen förbereder alltså åtgärder mot ett valresultat som ännu inte omsatts i en regering.
Mandaten avgör
För AfD är den formella makten fortfarande inte säkrad. Partiet är den klart största gruppen i delstatsparlamentet men ligger några mandat från egen majoritet. Antingen krävs en koalition – svårt, eftersom i stort sett alla andra partier vägrar samarbeta med partiet – eller tillräckligt stöd för en minoritetsregering.
Mandatfördelningen avgörs i delstatsparlamentet i Magdeburg. Frågan om pengarna avgörs i Bryssel och Berlin.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
BRICS-ledarna vid gruppfotograferingen på Kazan Expo Center i Ryssland den 23 oktober 2024 - det senaste toppmötet där Vladimir Putin, Xi Jinping och Narendra Modi stod samlade. Det var också här gruppen möttes första gången i utvidgad form, med Egypten, Etiopien, Iran och Förenade Arabemiraten vid bordet - samma fyra länder vars inbördes motsättningar nu prövar slutdeklarationen i New Delhi.
Indiens premiärminister Narendra Modi tar emot BRICS-ledarna i Bharat Mandapam den 12-13 september med en dagordning som redan är lagd: handel, utvecklingsfinansiering och reform av IMF och Världsbanken. Elva medlemsländer samlas, Xi Jinping gör sitt första Indienbesök på sju år och Putin möter Modi bilateralt dagen före. Om mötet också ska sluta i en gemensam slutdeklaration hänger på en formulering om Mellanöstern som både Teheran och Abu Dhabi kan skriva under - och där är utgången osäker.
Det 18:e BRICS-toppmötet hålls i Bharat Mandapam i New Delhi med Indien som ordförande. Till mötet väntas Rysslands Vladimir Putin, Kinas Xi Jinping, Irans Masoud Pezeshkian, Sydafrikas Cyril Ramaphosa, Egyptens Abdel Fattah al-Sisi och Indonesiens Prabowo Subianto, tillsammans med FN:s generalsekreterare Antonio Guterres. Förenade Arabemiraten representeras av Abu Dhabis kronprins Sheikh Khaled bin Mohamed bin Zayed Al Nahyan, Brasiliens Lula av utrikesminister Mauro Vieira.
Mötet hålls samtidigt som ett krig slår in i deltagarnas ekonomier. USA och Israel inledde för drygt ett halvår sedan attacker mot Iran, BRICS-medlem sedan 2024. Hormuzsundet är i praktiken stängt och råoljepriset har drivits över 100 dollar per fat. Gödselleveranser från Gulfen har störts, vilket lyft livsmedelsfrågan högt på den indiska dagordningen för landets 1,4 miljarder invånare.
Elva medlemsländer - och ett tiotal partnerländer
Det utvidgade BRICS räknar i dag elva medlemsländer: Brasilien, Ryssland, Indien, Kina, Sydafrika, Egypten, Etiopien, Iran, Förenade Arabemiraten, Indonesien och Saudiarabien. Reuters uppger dock att Saudiarabiens status förblir oklar, eftersom landet inte accepterat fullt medlemskap utan deltar med lägre delegationer. I New Delhi företräds riket av utrikesminister Faisal bin Farhan Al Saud. Därtill kommer ett tiotal partnerländer, bland dem Belarus, Kazakstan, Kuba, Malaysia, Nigeria, Thailand och Vietnam.
Annons:
Gruppen uppger själv att den rymmer omkring 49,5 procent av världens befolkning, 40 procent av den globala ekonomin och 26 procent av världshandeln.
Kvoter, valutor och Ny utvecklingsbanken: det som gruppen redan enats om
Dagordningen handlar om handel, utvecklingsfinansiering och reform av de globala institutionerna - och där finns en linje som medlemmarna redan har lagt fast. I Rio-deklarationen från förra året underströk BRICS-länderna att en fortsatt omfördelning av IMF-kvoterna ska öka andelarna för tillväxtmarknader och utvecklingsekonomier. Om Världsbanken lyder deklarationens egen kravformulering att utvecklingsländerna ska få "ökad röst och representation", underbyggd av en omfördelning av ägarandelarna som rättar till deras historiska underrepresentation. Det är krav på röstvikt i de institutioner som sätter villkoren för lån och kapitalflöden, inte på nya organ.
Parallellt byggs betalnings- och kreditinfrastrukturen om i praktiken. Ny utvecklingsbanken har gjort finansiering i medlemsländernas egna valutor till strategisk prioritet: enligt bankens rapport för 2024 var 43,5 procent av godkännandena det året denominerade i medlemsvalutor, främst sydafrikansk rand och kinesisk yuan.
Samma rörelse syns i handeln. Egyptens premiärminister Mostafa Madbouly uppgav i fjol att medlemsländerna i ökande grad använder lokala valutor för bilaterala transaktioner, och Ryssland och Indien gör i dag huvuddelen av sina transaktioner i lokala valutor. Någon gemensam BRICS-valuta har medlemmarna däremot inte etablerat: avdollariseringen sker genom avräkning i nationella valutor, inte genom en ny sedel.
Kina, som står som värd för toppmötet 2027, beskriver sig som en fast och aktiv deltagare i samarbetet. Peking talar om att dra upp en ny kurs för "high-quality development" av ett större BRICS-samarbete och att samla Globala syds kollektiva styrka.
Konsensuskravet: skrivningen om Mellanöstern blir mötets prövning
Förenade Arabemiraten, som träffats av iranska robotar sedan kriget började, stoppade i augusti all handel och alla finansiella transaktioner med Iran. Därmed står två medlemmar i samma grupp på motsatta sidor av konflikten - i en organisation som fattar beslut med konsensus. I maj misslyckades BRICS-ländernas utrikesministrar med att enas om ett gemensamt uttalande efter sitt möte i New Delhi, just på grund av dessa motsättningar.
Kremls talesperson Dmitri Peskov konstaterade i tisdags att skillnaderna mellan de två har en "negativ påverkan" och försvårar utformningen av en gemensam deklaration, men uttryckte hopp om att ledarna hittar en text båda kan godta. Michael Kugelman, senior fellow vid Atlantic Council, pekar på samma strukturella spänning:
"Några av BRICS nya medlemmar, Iran och Förenade Arabemiraten, Egypten och Etiopien, är inblandade i spänningar och är inte särskilt eniga. Det är dåliga nyheter för en organisation som bygger på konsensus".
Han pekar samtidigt på ironin: utvidgningen speglar gruppens växande attraktionskraft, men riskerar genom de nya medlemmarnas skilda hållningar att göra den mindre effektiv. Utrikespolitiska bedömare framhåller att en gemensam text knappast förändrar det geopolitiska läget, men skulle visa att ett forum av tillväxtländer kan stå enat mot ekonomiskt lamslående åtgärder som västliga sanktioner.
Bishkek höjde förhoppningarna - och Trumps tullar ger skäl att hålla samman
Tidigare i september undertecknade Modi, Xi, Putin och Pezeshkian en gemensam deklaration vid SCO-toppmötet i Bishkek som fördömde USA:s och Israels militära kampanj mot Iran samt de västliga sanktionerna. Före detta indiske diplomaten Rajiv Bhatia beskriver det som en betydande framgång och pekar på att medlemmar med olika hållning ändå kunde enas om en formulering. Att SCO dessutom rymmer USA-vänliga stater talar enligt honom för att klyftan går att brygga även i New Delhi - med reservationen att SCO inte omfattar Förenade Arabemiraten. Andra bedömare framhåller att Donald Trumps protektionism och ensidiga tullpolitik gett BRICS-länderna nya skäl att hålla samman.
Putin hos Modi: 2,1 miljoner fat om dagen mot amerikanska tullhot
Redan på fredagen, före toppmötet, möter Putin Modi bilateralt med handel och ekonomi högt på dagordningen. Ryssland sålde i augusti omkring 2,1 miljoner fat olja per dag till Indien, ungefär 45 procent av landets totala import, och Indien är i dag näst största importör av rysk olja. Samtidigt hänger hotet om kraftiga amerikanska tullar över New Delhi just för dessa köp.
Banden är djupare än volymerna. Indiens ONGC Videsh äger 20 procent av oljefältet Sachalin-1, indiska statliga bolag har betydande andelar i Rosnefts dotterbolag Vankorneft och Taas-Jurjach Neftegazodobytja, och Rosneft äger nära hälften av indiska Nayara Energy. Två av sex enheter vid kärnkraftverket Koodankulam, byggt med Rosatom, producerar el och fyra är under uppförande; Indien siktar på 100 gigawatt kärnkraft till 2047. Ryssland ökade dessutom gödselexporten till Indien med 20 procent under första halvåret.
På bordet ligger även licensproduktion av stridsflygplanet Su-57 i Indien. "Vi är beredda att leverera detta flygplan till Indien, att fortsätta utveckla det. Vi har inga problem eller begränsningar", sade Putin i juni.
Xi kommer till Indien - med ett Trumpmöte framför sig
Xi Jinping deltar på Modis inbjudan och gör därmed sitt första Indienbesök på sju år, vilket bekräftats av Kinas utrikesministerium. Ett möte mellan Modi och Xi i marginalen blir deras tredje sedan relationerna började tina förra året efter överenskommelsen om att minska de militära spänningarna vid den omstridda Himalayagränsen; samtalen väntas handla om att stabilisera relationen och fördjupa det ekonomiska utbytet.
Senare i september väntas Xi resa till USA för samtal med Donald Trump. Om han hinner tala med Putin i New Delhi först var inte klarlagt inför mötet.
Prövningen i Bharat Mandapam är alltså tydlig: en enda gemensam mening om Mellanöstern har ännu inte formulerats under sex månaders krig. Men det är elva medlemsländer med en gemensam agenda om kvoter, valutor och utvecklingsfinansiering som samlas i New Delhi - och nästa år är det Kina som står som värd.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Houthierna har tagit kontrollen över hamnstaden Mocha vid Röda havet, uppger fyra militära källor på den jemenitiska regeringssidan. Samtidigt angrips Hanishöarna och regeringstrupperna omgrupperar söderut mot Dhubab – orten som tillsammans med ön Perim avgör vem som behärskar Bab el-Mandeb, en av världens viktigaste farleder för olja och gods.
Uppgifterna om Mocha, som rapporteras av Reuters, kommer från fyra källor inom den internationellt erkända regeringens militär. Enligt samma källor har rörelsen inlett angrepp mot Hanishöarna i södra Röda havet, medan regeringsstyrkorna och deras allierade flyttar söderut till Dhubab, som ligger direkt vid sundet mitt emot Perim.
Kontroll över Dhubab och ön är nyckeln till ett grepp om själva passagen, enligt källorna. Någon genomförd blockad av sundet är inte belagd. Det som beskrivs är en förskjutning av positioner runt en av världens viktigaste flaskhalsar för sjöfart.
Perim och Dhubab avgör passagen
Bab el-Mandeb, "tårarnas port", är Röda havets södra utlopp mellan Jemen på Arabiska halvön och Djibouti och Eritrea på den afrikanska sidan. Här passerar råolja och bränsle från Gulfen mot Medelhavet via Suezkanalen eller SUMED-ledningen på Egyptens kust, liksom varor på väg till Asien, inklusive rysk olja. Houthierna kontrollerar Jemens mest befolkade områden och stora delar av norr, och en position vid sundet skulle ge dem hävstång över den trafiken.
Annons:
Att pressen på regeringssidan är verklig framgår av ett annat drag: en militär ledare allierad med regeringsstyrkorna uppgav på torsdagen att han beordrat sin grupp på västkusten att upprätta en alternativ kommandocentral på en säker plats. Instruktionen kom från Tarek Saleh, brorson till den mördade presidenten Ali Abdullah Saleh, vars National Resistance Forces trycks tillbaka från väst.
Över 20 000 fördrivna på två veckor
Hundratals kvinnor och barn lämnade Mocha på torsdagen för provinserna Lahj och Aden, som kontrolleras av den saudiskstödda regeringen, efter att ha förlorat anhöriga i striderna – det framgår av jemenitiska regeringsdata. I delar av provinserna Taiz och al-Hodeidah har mer än 20 000 människor fördrivits av strider under de senaste två veckorna.
Anfallen går i båda riktningarna. Saudiarabien uppger att houthierna trappat upp attackerna mot kungariket och att 73 personer skadats, däribland kvinnor och barn, efter angrepp mot civila och ekonomiska mål i södra delen av landet. Houthierna hävdar i sin tur att saudiska anfall träffat provinserna Jawf, Marib och Saada vid gränsen samt Taiz i söder och al-Hodeidah vid Röda havet. Saudiarabien har inte bekräftat de anfallen.
Fredsprocessen har aldrig kommit i mål. Den FN-förmedlade vapenvilan 2022 stoppade i huvudsak åratals krig men ledde inte till någon varaktig uppgörelse. Houthierna tog Sanaa 2014 och drev regeringen söderut mot Aden. Året därpå, 2015, inledde Saudiarabien sin militära intervention. De nya striderna hotar nu att föra Jemen tillbaka till fullskaligt krig.
Angreppen mot sjöfarten och mot Saudiarabien återupptogs i år som svar på USA:s krig mot houthiernas nära allierade Iran. Kampen om Jemens hamnar och kuststräcka pågick långt innan Gaza och innan de amerikanska och israeliska anfallen mot Iran i februari.
Prislappen märks långt utanför Jemen. Iran har i praktiken stängt Hormuzsundet – på onsdagen passerade sju fartyg, hälften av tiodagarssnittet – och Brentoljan ligger över 100 dollar per fat. Skulle även Bab el-Mandeb blockeras skulle Gulfens oljeproducenter skäras av från sina huvudsakliga sjöfartsleder.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
