USA:s president Donald Trump har bjudit in sin filippinske motsvarighet Rodrigo Duterte till Vita huset. Trump och Duterte hade ett vänskapligt telefonsamtal där man bland annat diskuterade Nordkoreasituationen.
De båda presidenterna hade en vänskapligt samtal som Trump ska ha uppskattat, enligt Vita huset. I samtalet skickade Trump en inbjudan till Duterte om att komma till Vita huset.
Det är inte första gången som Trump bjudit in Duterte till Vita huset. Trump skickade en inbjudan redan i december förra året och verkar således vara väldigt mån om att få samtala med Duterte öga mot öga. Trump har tidigare hyllat Duterte för hans hårdföra tillvägagångssätt mot narkotikalangare.
Utöver ett eventuellt USA-besök för Duterte diskuterade parterna situationen i Nordkorea. Sedan Trump tillträdde som president har tongångarna mellan USA och Nordkorea blivit hårdare och bara den här månaden har Nordkorea genomfört tre misslyckade uppskjutningar av ballistiska robotmissiler.
Annons:
North Korea disrespected the wishes of China & its highly respected President when it launched, though unsuccessfully, a missile today. Bad!
President Trump har tidigare samtalat med Kinas president Xi Jingping om Nordkorea och säger i en intervju på söndagen att han utgår från att Kina ska pressa Nordkorea att inte avfyra några fler missiler.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
En 14-årig pojke misshandlades grovt av en stor grupp invandrarungdomar utanför en skola i Frankfurt an der Oder, Tyskland. Tio barn och tonåringar mellan 13 och 15 år är misstänkta, och lokala och regionala politiker uppger att man vill se skarpa åtgärder för invandrarrelaterat våld.
Överfallet skedde på onsdagen den 14 oktober utanför en högstadieskola i staden Frankfurt an der Oder, nära gränsen mot Polen.
Enligt lokal polis fick pojken bland annat ansiktsskador. Kommunen uppger att han nu får psykologiskt stöd.
Misshandeln filmades av de misstänkta och klippet har spridits i sociala medier.
Annons:
Den regionala public service-kanalen rbb rapporterar att filmen visar hur ett tiotal ungdomar först tränger upp pojken och sedan slår och sparkar honom, inklusive våld mot huvudet. Utredarna bedömer att filmen är äkta.
Polisen har uppgett att man utreder tio misstänkta för grov misshandel och rån.
De går enligt kommunen på en annan skola i staden och har enligt initiala uppgifter syriskt, ryskt, polskt och tyskt medborgarskap.
Dagen efter överfallet genomförde polisen enligt rapporter dessutom en insats vid ytterligare en skola i staden.
Das Video ist erschütternd: Ein Jugendlicher wird in Frankfurt/Oder von zehn mehrheitlich migrantischen Jugendlichen brutal zusammengeschlagen. Wir müssen unsere Kinder schützen. Nur mit der AfD wird es eine Migrationswende geben!
https://t.co/ci54MEi1pr
Överborgmästaren i Frankfurt an der Oder, Axel Strasser, skriver i ett uttalande att staden aldrig tidigare har sett organiserat ungdomsvåld i den här omfattningen.
Han tackar polisen för ett snabbt ingripande och kräver att myndigheterna agerar konsekvent oavsett ursprungsland: "Den som åtnjuter skydd i vårt land och missbrukar detta skydd så brutalt har inte förtjänat det".
Brandenburgs socialminister, René Wilke (SPD), vill att de nya rättsliga möjligheterna att återkalla skyddsstatus och avsluta uppehållet används, som i liknande fall i Potsdam.
"Den som skapar otrygghet i vårt land kan inte åberopa otryggheten i sitt hemland", skriver Wilke på Instagram.
AfD-ledaren Alice Weidel kallar filmen "skakande" och beskriver gärningsmännen som "till största delen migrantiska". Bara med AfD blir det en migrationsvändning, skriver hon.
Den 27 oktober samlas polis, kommun, skolmyndigheter och skolor till ett första säkerhetsmöte i rådhuset, i samråd med delstatens inrikesminister Jan Redmann (CDU).
Enligt Axel Strasser ska även åklagare och utlänningsmyndigheten delta, och staden undersöker redan hur den kan synas mer kring skolorna.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Ett nedbrunnet stadshus från 1883, plundrade butiker och företagare som stod ensamma mot plundrarna. Veckans landsomfattande demonstrationer i Frankrike urartade under lördagen i migrantkravaller, mordbrand och plundring i många franska städer, långt in på natten. Nya Dagbladet visar bilder från kravallerna i Frankrike.
Montage och illustration: NyD. Faksimil: @MarioNawfal och @Osint613/X
Kravaller och plundring rapporterades från många franska städer under lördagen. Omkring 1 800 personer hade gripits enligt inrikesministerns preliminära söndagsbesked.
Inrikesminister Laurent Nuñez uppgav på söndagen att omkring 1 800 personer har gripits och att över 500 poliser, gendarmer och brandmän har skadats. Siffrorna är provisoriska, rapporterar BFMTV. Nuñez talar själv om "betydande materiella skador".
Enligt inrikesministeriet deltog 550 000 människor i hela landet, varav 110 000 i Paris. Arrangörerna uppger 800 000. Nuñez räknade till 110 demonstrationståg.
Protesterna har pågått sedan mitten av september, först om resurser till skolan och sedan mot levnadskostnader, budgeten och nedskärningar i offentlig service. Gymnasieelever, studenter, fackförbund och gula västar har gått i tågen. På lördagen tog kravallmakarna över gatorna.
Kravaller, bränder och plundring har rapporterats från bland annat Paris, Limoges, Marseille, Lyon, Lille, Bordeaux, Nice, Nantes, Rennes, Caen, Grenoble, Rouen och Montpellier.
Annons:
USA:s vicepresident JD Vance lägger skulden på invandringen. I ett inlägg på X, skrivet som kommentar till en film från stadshusbranden i Limoges, hävdar han att västliga progressiva har importerat tredje världen till Frankrike och andra länder i mångfaldens och medkänslans namn, enligt BFMTV.
Bilderna har spridits över hela kontinenten. "Vilken perfekt illustration av vad makteliterna gjort med Europa. Från Stockholm i norr till Rom i söder. Civilisation i bakgrunden, barbari i förgrunden", skrev Fredric Morenius på X i en kommentar till ett klipp från domkyrkan i Milano i Italien.
Morenius inlägg och klippet från Milano finns här nedan.
Värst drabbades Limoges i centrala Frankrike. Mot slutet av demonstrationen brändes en kommunal polisbil, fönster krossades och maskerade personer tog sig in i stadshuset och tände eld på det. Byggnaden invigdes 1883. Klocktornet rasade.
Klippet nedan visar hur tornet ger vika i lågorna.
Taket föll in över de undre våningarna utom i den västra flygeln, och två tredjedelar av fasaden var borta, enligt Maurice Barate, prefekt och statens representant i departementet Haute-Vienne. Han beskriver byggnaden som till stor del förlorad och talar om en kulturarvskatastrof.
— Det var med full avsikt som elden anlades, sade Barate till tv-kanalen LCI, där han beskrev gärningsmännen som en vild hord.
Enligt nyhetsbyrån AFP grät en kommunanställd i famnen på en lokalpolitiker när byggnaden brann. Branden var inringad först på söndagsmorgonen.
Sjutton personer, varav sju minderåriga, sitter i förvar i Limoges. Åklagaren har inlett en utredning om förstörelse med farligt medel i organiserad grupp och uppger att även privatpersoner angreps, ibland våldsamt.
Stadens borgmästare Guillaume Mérin är rasande över att polisen inte kunde stoppa förstörelsen.
— Runt 15.30 kunde våra kommunalpoliser, trots att de var många, inte längre stå emot våldet från vandalerna eftersom de inte hade någon ammunition kvar, sade Mérin till BFMTV.
Han kallar det ett kolossalt misslyckande för staten.
Butiksägarna stod ensamma
I Paris skedde plundringen ofta långt från de godkända marschvägarna. Kring Place de la République såg AFP:s reportrar ungdomar krossa skyltfönster och tömma butiker utan att bry sig om kamerorna, skriver BFMTV.
Ett Monoprix och en McDonald's drabbades. Ur en SFR-butik kastade angriparna mobiltelefoner till kamraterna utanför. En Yves Rocher-butik slogs sönder och tömdes, och en Kawasaki-handlare sattes i brand.
Vid 17-tiden sattes CRS 8, kravallpolisens specialenhet mot upplopp i städerna, in i Les Halles. Samtidigt rapporterades plundring kring Madeleine.
I Lyon slog en gatsten sönder skyltfönstret hos floristen Clémence. Samma ruta hade redan krossats under de gula västarnas protester.
— De kom in från alla håll, och hur mycket vi än sa att vi bara var blomsterhandlare brydde de sig inte. Vi hade ingenstans att ta vägen och vi var jätterädda, sade Clémence till BFMTV.
I Nice syns en man i svart försöka hålla stånd vid ingången till en Micromania-butik, omringad av ungdomar. Till slut viker han undan och föremål kastas.
Omkring 40 personer greps i Nice och ett tiotal butiker plundrades, enligt lokalmediet Nice Mag.
Ett annat klipp, där platsen inte är fastställd, visar en kvinna i brun kappa vid en sönderslagen butik. Bland glassplitter och varor tar hon tag i folk i armen, medan någon griper tag i hennes.
I Bordeaux plundrades lyxbutiker och Apple-butiken.
— Det här är ett våld som går ut på att roffa åt sig och som krossar moralen hos handlarna, sade prefekten i Gironde, Sophie Brocas, på en presskonferens.
Handelskamrarnas nätverk CCI France varnar för att kravallerna drabbat företag "som redan försvagats av år av återkommande kriser, av stigande kostnader och av färre besökare i stadskärnorna".
Stadshus stormades och prefektens residens skadades
Limoges var inte ensamt. I Marseille tog sig vandaler in i stadshusets entréhall och vandaliserade en byst av Marianne, republikens symbol. I Lille invaderades och slogs stadshuset sönder, och i Nantes vandaliserades stadshusets fasad.
I Bordeaux skadades prefektens residens. I Lyon plundrades turistbyråns kontor på Place Bellecour och sattes i brand. I Grenoble började det brinna i en butik för festartiklar i ett bostadshus, och de boende evakuerades.
I Paris har hela gator metodiskt förhärjats, enligt borgmästaren Emmanuel Grégoire.
— Det var en våldsnivå som vi, tror jag, aldrig har sett, sade hans första vice borgmästare Lamia El Aaraje till franceinfo.
Nattliga bilder från Paris visar polisfordon som rör sig genom rök och projektiler.
Borgmästarna i Paris, Lyon och Marseille kräver nu att få träffa premiärminister Sébastien Lecornu och ifrågasätter polisens resurser. Marseilles borgmästare Benoît Payan säger att landets näst största stad hade ett enda CRS-kompani, omkring 80 man, när dagen började.
— Jag vill veta vilka order som gavs, sade Payan.
Regeringen lägger skulden för kravallerna på extremvänstern och opportunistiska plundrare. Inrikesministeriet pekade redan på lördagen ut svartklädda grupper, så kallade black blocs, på flera hundra personer "samlade kring ultravänstern". Lecornu anklagar sedan länge vänsterpartiet LFI för att elda på vreden.
Åklagaren i Paris uppger att 720 personer gripits i huvudstaden och att 517 hålls i förvar, varav 171 minderåriga. Gripandena gäller främst häleri, gruppering i syfte att begå våld och skadegörelse.
En av medarrangörerna, Benjamin Ball, vägrar ta avstånd. "Den här vreden fördömer jag inte: jag hyllar den", skriver han.
Macron dansade kvällen före
Kvällen före lördagens kravaller filmades president Emmanuel Macron och hustrun Brigitte när de dansade i en privat loge på en Céline Dion-konsert, enligt brittiska Daily Mail. Landet hade då redan skakats av en månad av protester.
På lördagen fördömde Macron våldet och lovade att ingripa och straffa de skyldiga.
Vance: tredje världen importerades
Vance går längre än så. De västliga progressiva har enligt honom försummat de grundläggande frågorna om assimilation och förenlighet, trots att de varnades för att det skulle sluta så här. Han ber för att Frankrike ska sätta stopp för galenskapen innan fler monument brinner.
Vance kopplar samtidigt händelserna till det amerikanska kongressvalet den 3 november och anklagar demokraterna för att vilja samma framtid för USA.
Lecornu ska på söndagskvällen klockan 19 leda en krisgrupp för att hantera följderna för ekonomin, handeln, försäkringarna och rättsprocesserna. I Marseille kräver Payan att de drabbade handlarna får ersättning.
— Staten kommer att behöva ta sitt ansvar, sade Payan.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Donald Trump lättar det ekonomiska trycket på Ryssland och på länder som köper rysk energi. I en order på fredagen undantar han tills vidare de nya strafftullarna och sanktionerna i Grahamlagen från tillämpning.
Lagen, Lindsey O. Graham Sanctioning Russia and Iran Act, undertecknades den 18 september. Ordern är daterad den 16 oktober och bygger på lagens paragraf 115. Den ger presidenten rätt att undanta tullar och sanktioner om han intygar för kongressen att det ligger i USA:s nationella intresse.
Det framgår av ordern. Enligt ordern har ett intyg och en redogörelse för skälen lämnats till kongressen.
Undantaget omfattar tre tullhöjningar som skulle ha slagit mot olika grupper. Ryska varor skulle få en tullhöjning på 500 procent.
Annons:
Varor från de fem största köparna av rysk råolja och naturgas skulle få 100 procent, om landet medvetet gör nya inköp från och med den 18 oktober. Lika mycket skulle drabba varor från de fem länder som mest hjälper till att kringgå de ryska oljesanktionerna.
Ingen av de tre tullhöjningarna tillämpas nu. Ordern namnger inga länder.
Utrymme att agera
Även en lång rad av lagens sanktioner och restriktioner mot personer undantas tills vidare från tillämpning.
Undantagen gäller tills presidenten eller utrikesministern, i samråd med finansministern och handelsrepresentanten, bedömer att nya åtgärder behövs. USA:s handelsrepresentant ska under tiden övervaka köpen av rysk energi och kringgåendet av sanktionerna och rapportera till presidenten. Washington kan därmed justera kursen utan ny lagstiftning.
Ordern anger uttryckligen att äldre sanktioner enligt tidigare presidentorder mot Ryssland inte berörs, inklusive de personer som redan är sanktionerade.
Lagen står kvar, men dess nya tullar och sanktioner ligger vilande så länge undantaget gäller.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Foto: Dati Bendo / European Union, 2026 / EC - Audiovisual Service, CC BY 4.0
António Costa, Volodymyr Zelenskyj och Ursula von der Leyen i Kyiv den 24 februari 2026, när europeiska ledare besökte staden på fyraårsdagen av Rysslands intåg i Ukraina. Arkivbild, inte från det aktuella talet till EU-ledarna.
Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj ber EU-ledarna om minst 70 miljarder euro extra till försvaret nästa år. Pengabristen hindrar enligt honom en fördubbling eller tredubbling av drönarproduktionen, beroende på typ.
Kravet framförde Zelenskyj i ett tal till deltagarna vid Europeiska rådets möte den 16 oktober. Delar av talet publicerade han på sin officiella Telegramkanal.
— Nästa år kommer kriget att kosta 155 miljarder euro. Och vi behöver minst 70 miljarder euro mer från er – till försvar, vapen och vår motståndskraft. Det är en realistisk summa, säger Zelenskyj.
Zelenskyj räknar med att kriget kommer att kosta 155 miljarder euro nästa år.
Annons:
Pengarna han begär är offentliga medel. Om EU-ledarna ställer sig bakom kravet är det ytterst Europas skattebetalare, inte ledarna själva, som får bära finansieringen och budgetrisken. Ett sådant stöd innebär däremot inte i sig någon redan beslutad skattehöjning.
Hur det fungerar framgår av EU:s lån till Ukraina på 90 miljarder euro för 2026–2027, som ministerrådet slutförde i april. EU lånar upp pengarna på kapitalmarknaderna med marginalen i EU-budgeten som säkerhet, och lånet är tänkt att återbetalas med ryska krigsskadestånd. Lånet är redan beslutat och gäller inte de 70 miljarder Zelenskyj nu begär.
Drönarna är hans huvudargument. Enligt Zelenskyj stoppar Ukraina det mesta av de ryska anfallen längs fronten med hjälp av drönare. Han säger också att tekniken används för att skära av ryska underhållslinjer och att ukrainska drönare bidrar till att försvaga den ryska ekonomin.
— Just nu skulle vi kunna fördubbla eller tredubbla drönarproduktionen – beroende på typ. Men vi har helt enkelt inte pengarna till det. Det är sanningen, säger Zelenskyj.
Han avslutade med en vädjan till ledarna att föreställa sig effekten av större ukrainsk kapacitet.
— Tänk er om vi kunde sätta två till tre gånger så mycket press på Ryssland som i dag, säger han.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
