USA:s president Donald Trump har bjudit in sin filippinske motsvarighet Rodrigo Duterte till Vita huset. Trump och Duterte hade ett vänskapligt telefonsamtal där man bland annat diskuterade Nordkoreasituationen.
De båda presidenterna hade en vänskapligt samtal som Trump ska ha uppskattat, enligt Vita huset. I samtalet skickade Trump en inbjudan till Duterte om att komma till Vita huset.
Det är inte första gången som Trump bjudit in Duterte till Vita huset. Trump skickade en inbjudan redan i december förra året och verkar således vara väldigt mån om att få samtala med Duterte öga mot öga. Trump har tidigare hyllat Duterte för hans hårdföra tillvägagångssätt mot narkotikalangare.
Utöver ett eventuellt USA-besök för Duterte diskuterade parterna situationen i Nordkorea. Sedan Trump tillträdde som president har tongångarna mellan USA och Nordkorea blivit hårdare och bara den här månaden har Nordkorea genomfört tre misslyckade uppskjutningar av ballistiska robotmissiler.
Annons:
North Korea disrespected the wishes of China & its highly respected President when it launched, though unsuccessfully, a missile today. Bad!
President Trump har tidigare samtalat med Kinas president Xi Jingping om Nordkorea och säger i en intervju på söndagen att han utgår från att Kina ska pressa Nordkorea att inte avfyra några fler missiler.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
EU kallar sin kod mot desinformation frivillig. Men sedan 1 juli 2025 används den som riktmärke när anslutna techjättars efterlevnad av lagen om digitala tjänster, DSA, prövas. I bolagens egna rapporter framgår hur samarbetet med "faktagranskare" påverkar vad användarna får se: Meta betalar sina partner och minskar spridningen av inlägg som de bedömer som falska.
EU-kommissionen meddelade den 24 september att plattformarnas senaste rapporter gäller första halvåret 2026. Det är andra rapportomgången sedan koden fick sin roll inom DSA. För anslutna mycket stora plattformar och sökmotorer följs deltagandet dessutom upp genom årlig oberoende revision.
Meta och TikTok återger kodens åtagande om samarbete med "the EU fact-checking community". EU-kommissionen sätter inte betyg på varje inlägg. Ändå påverkar "faktagranskarnas" bedömningar spridningen på Metas plattformar, samtidigt som koden används som riktmärke för anslutna mycket stora plattformars DSA-efterlevnad.
Meta betalar granskarna och minskar spridningen
Meta skriver att bolaget märker faktagranskat innehåll, ser till att färre ser det och vidtar åtgärder mot dem som upprepade gånger delar sådant innehåll. Inlägg som bedöms som falska eller ändrade får kraftigt minskad spridning. Även delvis falska inlägg får mindre spridning, men i lägre grad. Faktagranskat innehåll föreslås inte för användare, och återfallsaktörer tas bort från rekommendationerna.
Annons:
Metas europeiska partner ska ha aktiv ackreditering hos EFCSN eller IFCN. Bolaget betalar dem enligt avtal kopplade till mätbara resultat. TikTok uppger att det har 13 IFCN-ackrediterade partner i EU, EES och övriga Europa.
Facebooks landstabell anger 28 840 106 visningar av innehåll som visats och behandlats med faktagranskningar i 31 listade länder under halvåret. För Sverige anges 334 630 sådana visningar och 27 202 artiklar från "faktagranskare". Frankrike har 2 052 817 visningar och Tyskland 1 768 156. Visningarna är inte ett antal borttagna eller unika inlägg.
TikTok redovisar borttagna videor
TikTok redovisar två skilda kategorier av borttagningar. Enligt reglerna för medborgerlig integritet och valintegritet togs 157 videor bort i Danmark, 257 i Portugal, 38 i Slovenien, 229 i Bulgarien, 194 i Ungern, 83 på Cypern och 22 på Malta.
Enligt bolagets bredare policy mot felaktig information togs 15 725 videor bort i Danmark, 11 667 i Portugal, 1 273 i Slovenien, 42 197 i Bulgarien, 16 159 i Ungern, 3 222 på Cypern och 501 på Malta. De siffrorna mäter borttagningar, inte samma sak som Facebooks redovisade visningar.
Kommissionen ska nu inleda dialoger med de anslutna storplattformarna om koden. Något beslut från Bryssel om varje enskilt inlägg behövs inte för att påverka flödet: Meta beskriver själv hur betalda "faktagranskare" bedömer innehåll som bolaget sedan ger mindre spridning. Och den kod som plattformarna frivilligt anslutit sig till är sedan 1 juli 2025 ett riktmärke när EU prövar om de följer DSA.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Utan Europa hade USA:s och Israels krig mot Iran kanske inte varit möjligt. Det sade Natos generalsekreterare Mark Rutte under tisdagen. Han går därmed längre än i somras, då Italien kallade ett liknande uttalande felaktigt och Nato självt tonade ned det till logistik.
Rutte deltog i ett samtal i Des Moines, Iowa, som arrangerades av Chicago Council on Global Affairs. Frågan gällde vad USA har att vinna på Nato. Hans svar var att alliansen och dess allierade är en stor plattform för maktprojektion.
Han byggde vidare på ett exempel som USA:s Natoambassadör Matthew Whitaker redan hade tagit upp: starterna från europeiska baser till stöd för Epic Fury, den amerikansk-israeliska operationen mot Iran som inleddes den 28 februari.
— 5 000 plan som lyft från europeiska baser till stöd för Epic Fury sedan den 28 februari i år. 5 000. Och det var räknat till mitten av april. Sedan dess förmodligen många fler, men det här är siffrorna jag har från Ankaratoppmötet. 5 000 uppdrag, avgörande. Man kan hävda att det hade varit omöjligt att genomföra Epic Fury utan Europa som plattform för amerikansk maktprojektion, sade Rutte.
Rutte talade först om 5 000 plan men preciserade sedan själv att det rör sig om 5 000 uppdrag. Siffran gäller alltså starter från europeiska baser fram till mitten av april, inte antalet flygplan.
NATO Chief Mark Rutte has confirmed that the entire NATO was involved in the war on Iran:
“5,000 aircraft took off from Europe to support Operation Epic Fury”
Tonläget är ett annat än i juni. Då sade Rutte i Fox News att land efter land hade ställt baser till förfogande och att mellan 4 000 och 5 000 plan lyft från europeiska baser för att stödja Epic Fury. Enligt Politico, som rapporterade om uttalandet, nämnde han också 500 amerikanska militärplan från baser i Italien.
Italiens försvarsminister Guido Crosetto kallade budskapet "helt felaktigt". Italien hade enligt honom bara tillåtit logistiska och tekniska flygningar i enlighet med det bilaterala avtalet med USA, inte kinetisk verksamhet.
Natos talesperson Allison Hart förklarade då att generalsekreteraren hade syftat på logistiskt och tekniskt stöd.
I Des Moines talade Rutte inte om logistik. Han kallade starterna avgörande och beskrev Europa som den plattform utan vilken Epic Fury enligt hans bedömning kunde ha varit omöjligt att genomföra.
Retoriken om en splittring mellan EU och USA om kriget framstår därmed som ytlig: Rutte beskriver starterna från europeiska baser som avgörande för Epic Fury, medan Italiens invändning i somras var att landet bara hade tillåtit avtalsenliga logistiska och tekniska flygningar, inte kinetisk verksamhet.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Dussintals delegater reste sig och lämnade FN:s generalförsamling i New York under torsdagen när Israels premiärminister Benjamin Netanyahu gick upp i talarstolen. Netanyahu kallade dem "moraliska fegisar" och uppmanade resten av salen att följa efter.
Burop blandades med applåder när Netanyahu gick mot podiet under generalförsamlingens 81:a session. Medan delegation efter delegation tågade ut försökte generalförsamlingens ordförande Khalilur Rahman gång på gång återställa lugnet.
— Ordning i salen, tack, upprepade Rahman.
Omkring 77 delegationer lämnade salen – nära 40 procent av FN:s medlemsländer.
Annons:
Protesten var samordnad. Den palestinska FN-missionen hade uppmanat medlemsländerna att gå ut kollektivt när Netanyahu skulle tala.
"Moraliska fegisar"
Netanyahu bemötte de tomma bänkraderna direkt från talarstolen.
— Om det finns några andra moraliska fegisar som ännu inte har lämnat salen, var så goda och gör det nu, sade Netanyahu.
Han hävdade, utan att lägga fram belägg, att de länder som protesterade i själva verket skyddas av Israel, och att deras ledare säger något annat bakom stängda dörrar.
— Genom att försvara sig självt försvarar Israel också många av de länder vars delegater just lämnade den här salen. Jag vill att ni ska veta att många av deras ledare till och med tackar oss i det tysta för att vi slog ut Irans kärnvapen, sade han.
Några namn på dessa ledare nämnde han inte.
Iran och personsökaren
Kriget mot Iran fick en framträdande plats i talet. Netanyahu hävdade att Israel har krossat Irans militär.
— Att anfalla Iran var ett av de enklaste beslut jag någonsin har behövt fatta, sade Netanyahu.
I ett av talets mer teatrala ögonblick höll han upp en personsökare och påminde om attacken mot Hizbollahs personsökare den 17 september 2024. Omkring 3 000 människor skadades och tolv dödades, däribland två barn.
Han återkom också till Hamas-attacken den 7 oktober 2023, där omkring 1 200 människor påstås ha dödats, och jämförde den omstridda siffran med 40 000 döda amerikaner i proportion till befolkningen – en liknelse han använde för att påstå att 7 oktober var värre än 11 september.
"Motsatsen till folkmord"
Anklagelserna om folkmord i Gaza, som ligger bakom stora delar av protesten, avfärdade Netanyahu som inte bara falska utan som "århundradets största lögn".
— Är det här folkmord? Naturligtvis inte. Det är motsatsen till folkmord, sade Netanyahu.
Han beskrev den israeliska armén som "världens mest moraliska armé" – en formulering som står i skarp kontrast till den dokumenterade dödssiffran i Gaza. Gazas hälsoministerium uppger att minst 73 922 människor har dödats.
Netanyahu tackade även USA:s president Donald Trump.
— Vi har ingen större partner än president Trump, sade han.
Talet innehöll också en passus riktad mot New Yorks borgmästare Zohran Mamdani. Netanyahu talade om "borgmästarens antisemitiska kansli" och hävdade att många judar inte längre känner sig trygga i staden sedan Mamdani valdes.
Samtidigt som Netanyahu talade inför en halvtom sal fick den palestinske presidenten Mahmoud Abbas hålla sitt anförande på distans, efter att USA nekat honom visum. Netanyahu själv avslutade med ett löfte om fortsatt krig.
— Vi kommer att fortsätta vinna, eftersom vi inte har något annat val, sade han.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Ryssland tänker inte stoppa striderna medan det förhandlas. Det beskedet gav utrikesminister Sergej Lavrov i FN:s säkerhetsråd under onsdagen, samma dag som Ukraina och 51 allierade krävde ett omedelbart och villkorslöst eldupphör. Enligt Lavrov handlar kravet om att ge Kiev andrum och fylla på vapenlagren.
Lavrov talade om kriget i Ukraina när säkerhetsrådet sammanträdde den 23 september. Enligt den ryska nyhetsbyrån Tass, som återger hans anförande, var budskapet till Europa och Kiev entydigt.
— Vi har lärt oss av bitter erfarenhet och kommer inte att pausa den särskilda militära operationen medan förhandlingar pågår, i något format, sade Lavrov.
Han riktade samtidigt udden mot de europeiska huvudstäderna och beskrev eldupphöret som ett medel för att köpa tid.
Annons:
— Det är precis vad Europa vill, allt med samma enkla mål: att få ett andrum och fylla på Kievregimens uttömda militära arsenaler. Regimen har av desperation sedan länge tagit till öppet terroristiska metoder, sade Lavrov.
Kravet kom före mötet
Uttalandet om eldupphör publicerades innan säkerhetsrådet samlades. Ukraina och 51 allierade krävde ett omedelbart och villkorslöst eldupphör så att samtal mellan Moskva och Kiev kan komma till stånd. Bland undertecknarna finns EU och dess medlemsstater, Storbritannien, Kanada och Australien.
Moskvas linje är att striderna upphör först när båda sidor söker en samlad uppgörelse som tar itu med krigets grundorsaker. Ett eldupphör utan en sådan uppgörelse ser Kreml alltså som en paus som främst gynnar motparten.
Fyra dygn efter drönaranfallet
Tidpunkten gör saken mer laddad. Kravet kom mindre än fyra dygn efter Ukrainas största drönaranfall någonsin mot Moskva. Två civila dödades i förorterna, och ett oljeraffinaderi, bostadshus och civil infrastruktur skadades.
Moskvas borgmästare Sergej Sobjanin kallade raiden utan motstycke och sade att den omfattade mer än 1 600 drönare från alla håll.
Försvaret ska trappa upp
Rysslands försvarsministerium sade efter det senaste drönaranfallet mot Moskva att armén ytterligare ska intensifiera precisionsanfall mot militära mål i Kiev.
Ryssland har de senaste månaderna trappat upp robot- och drönaranfall mot ukrainsk militär och infrastruktur med dubbel användning, som svar på Zelenskyjs 40 dagar långa påverkanskampanj med långräckviddiga anfall mot civila mål i Ryssland. Zelenskyjs uttalade syfte var att väcka missnöje hos den ryska allmänheten.
Kampanjen slutade med att Ukrainas svartahavshamnar slogs ut och att Rysslands vinterkampanj mot kraftverk och transformatorstationer började tidigare än vanligt.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
